Ursula von der Leyen: Ingen tid för brett brexit-avtal

Den brittiske premiärministern Boris Johnson har hållit fast vid att Storbritannien inte kommer att begära en förlängning av den elva månader långa övergångsperioden efter utträdet den 31 januari. Det skulle kunna betyda en hård brexit i januari 2021 om ett avtal om den nya relationen inte är klart.

Under övergångsperioden råder status quo. Storbritannien deltar i EU:s inre marknad, men inte i EU:s beslutsprocess.

Ursula von der Leyen har tidigare varnat för att de elva månaderna är för kort tid för förhandlingarna.

“Vi är redo att arbeta natt och dag om så behövs. Inget av detta kommer att bli lätt”, sade hon i sitt tal på onsdagen.

Kommissionsordföranden upprepade att EU inte kommer att äventyra integriteten för inre marknaden och tullunionen.

“Vi kommer inte att kompromissa om detta. Men vi vill designa en relation utan tullar, utan kvoter och utan dumping”, sade hon.

EU vill ha en mycket bredare relation än bara frihandel, som då också ska omfatta klimat, dataskydd, transport, säkerhet, energi och fiske, sade Ursula von der Leyen.

Under en frågestund efter talet sade hon att EU och Storbritannien bör sätta sig ner den 1 februari och prioritera ämnesområden.

“Det är i stort sett omöjligt att förhandla alla områden (på elva månader). Vi måste prioritera så länge som vi har deadlinen i slutet av 2020. Det handlar inte om att förhandla om allt eller inget på den tiden”, sade hon.

Hennes förslag är att i första hand förhandla om frågor som undviker ett hårt utträde i slutet av 2020.

Dessutom måste förhandlarna lämna minst en eller två månader på slutet för ratificering av avtalet, sade Ursula von der Leyen.

Hon föreslog att EU och Storbritannien bör se över läget före sommaren för att se om tidsgränsen ska utökas.

Enligt utträdesavtalet kan övergångsperioden förlängas med ett eller två år – men bara en gång. Och beslutet om förlängning måste fattas före juli 2020.

Ursula von der Leyen upprepade att hur nära relationen kan bli beror på hur mycket Storbritannien vill avvika från EU:s regler och standarder.

“Sanningen är att partnerskapet inte kan förbli lika nära som förr. Ju mer Storbritannien avviker från EU:s regler, desto avlägsnare blir relationen. Varje val får konsekvenser”, sade hon.

Inför förhandlingarna om frihandel och annat startar Storbritannien från den ovanliga situationen att landets regler på många områden är identiska med resten av EU:s. Förhandlingarna kan då gå lättare, påpekar EU-källor.

Annars tar omfattande frihandelsavtal vanligtvis många år att förhandla.

Som exempel tog det 13 år för EU att förhandla fram ett stort frihandelsavtal med Kanada, ratificera det och låta det träda i kraft provisoriskt. (I den brittiska debatten nämns ofta Kanada som ett exempel.)

Förhandlingarna EU-Kanada inleddes i mars 2004 för vad som då kallades TIEA (Trade and Investment Enhancement Agreement).

Men dessa förhandlingar avbröts 2006.

Efter en omstart i maj 2009, nu under namnet CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement), avslutades förhandlingarna i augusti 2014.

Textgranskning och översättning till alla EU-språk följde innan avtalet undertecknades i oktober 2016. Dock äventyrades undertecknandet i sista stund av att Belgiens regionala parlament i Vallonien försökte stoppa avtalet. Nya försäkringar blidkade till sist vallonerna.

I februari 2017 godkände Europaparlamentet CETA-avtalet, som trädde i kraft provisoriskt i september 2017.

Därmed kunde huvuddelen av avtalet tillämpas, drygt 13 år efter den första förhandlingsstarten.

Investeringsdelen av avtalet kan inte tillämpas ännu. Det kommer att ske först när att alla EU-länders parlament har ratificerat avtalet. Hittills har drygt dussinet EU-länder gjort det.