Uppmaningen till Sverige: Stärk åtgärderna mot penningtvätt

Det skrev EU-kommissionen i sitt förslag till landspecifika rekommendationer 2019 för Sverige.

Kritiken på området är ny i kommissionens årliga rekommendationer. Den följer mot bakgrund av den pågående skandalen om misstänkt penningtvätt i Swedbanks baltiska rörelse.

Sveriges ramlagstiftning mot penningtvätt förstärktes 2017, men Sverige bör fortsätta att identifiera och korrigera kvarvarande brister, skrev kommissionen.

“Utmaningar finns kvar och tillsynsmyndigheten (Finansinspektionen) måste anta ytterligare åtgärder och riktlinjer för hur tillsynen ska stärkas”, löd rekommendationen.

“Uppmärksamhet måste ägnas åt att dessa åtgärder implementeras effektivt, när de har antagits”, fortsatte kommissionen.

I övrigt upprepade kommissionen sina varningar och rekommendationer om svensk ekonomi från tidigare år, främst om obalanser på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning.

“Även om åtgärder har vidtagits på senare år för att åtgärda tillväxten av bolåneskulder verkar effekten hittills vara begränsad”, skrev kommissionen.

Hushållens skulder har fortsatt att stiga och huspriserna är fortfarande höga.

Även om bankerna verkar vara tillräckligt kapitaliserade kunde en oordnad korrigering också påverka finanssektorn eftersom bankerna har en ökande exponering mot bolån, skrev kommissionen.

I så fall kunde det bli spillover-effekter till grannländer eftersom svenska bankgrupper är systemviktiga i den nordisk-baltiska regionen.

Kommissionen noterade åter att problemen med stora skatteincitament med egnahemsägande och att hyresmarknad och byggmarknad fungerar dåligt.

Byggandet har ökat avsevärt de senaste fem åren, men bostadsbristen består, särskilt för mindre dyra bostäder runt de stora städerna.

Bostadsbristen beror på strukturella effektivitetsbrister, som begränsad konkurrens i byggsektorn som beror på högra inträdeshinder för små och utländska byggföretag. Stora markutvecklare kan också kontrollera land.

Vidare används bostadsbeståndet ineffektivt. Hyresregleringen ger insider-outsider-problem. Bostadsbristen gör det också svårt för folk att byta arbete.

Kommissionen noterade regeringens 22-punktsplan, men beklagade att inga konkreta steg tas mot att minska hyresregleringen och ändra beskattningen av egnahem.

På arbetsmarknaden noterade kommissionen brist på arbetskraft inom vissa områden, som bygg, utbildning och IT.

Kommissionen pekade också på svårigheten att integrera lågutbildade invandrare från icke EU-länder på arbetsmarknaden. Sysselsättningen för kvinnor födda utanför EU är låg.