Uppköpskandidater bland verkstadsföretagen

En efter en har de svenska medelstora verkstadsföretagen plockats av banan. Bud ligger på Svedala och Segerström & Svensson. Det mesta talar också för att ett tredje S-bolag är på väg att bli uppköpt – aluminiumprofilföretaget Sapa. Det norska konglomeratet Elkem meddelade idag att bolaget köpt över 30 procent av aktierna.

Bara de senaste två åren har BT Industries, Bulten, Celsius, Kalmar Industries, Monark Stiga och Zeteco köpts av industriella köpare. De medelstora verkstadsaktierna har varit lika populära bland industriella köpare som impopulära bland aktieplacerarna.

Värderingarna har varit i strykklass och bäddat för bud. Till det finns flera förklaringar. Börsvärden på ett par miljarder kronor upp till 10 miljarder kronor når inte över den ribba svenska och utländska institutioner har för att placera sitt kapital. Ur deras perspektiv har aktierna för liten vikt i index och därmed också i portföljen för att det ska vara mödan värt att lägga ned arbete på att förstå och värdera aktien. Det har exkluderat en stor grupp köpare.

Även de mindre spararna har ratat aktierna. Det spänningsmoment placerarna sökt i IT- och bioteknikaktier i form av snabbväxande produkter och djärva satsningar med stor vinstpotential har verkstadsbolagen saknat.

Är ingen intresserad av bolagen gör analytikerna inga analyser och aktierna har slungats in i en ond spiral med låga värderingar.

Ur de industriella köparnas synvinkel har det dessutom ofta funnits stora synergier att hämta och starkare marknadspositioner i olika nischer att vinna. Den sämre genomlyssningen har också ökat chanserna för köparna att köpa till konstgjort låga priser.

Större företag som Atlas Copco och Sandvik har befunnit sig i en annan sits med högre värdering och dominerande positioner på sina marknadsnischer vilket gjort dem till köpare snarare än till uppköpsobjekt.

Det finns lite som talar för att de medelstora verkstadsbolagen står inför en renässans med högre värderingar. Därför riskerar bolagskategorin att de bli en utrotningshotad art och de bolag som är kvar i mittenträsket givna uppköpsobjekt.

Så här är läget i de medelstora verkstadsaktierna på börsen:

Cardo: Fredrik Lundberg kontrollerar industrikonglomeratet och brukar inte sälja i första taget. Cardo är en styckningskandidat. Men för att Lundberg ska kunna sälja med vinst krävs en rejäl budpremie. Ett uppköp verkar därför osannolikt.

Höganäs: Metallpulverföretaget har höga marginaler som det lever högt på och brukar belönas med hög värdering. Det är svårt att se vem som skulle lägga ett bud på världsledaren som även expanderar starkt i USA.

Lindab: Båstadsföretaget, som av tunnplåt bockar kanalsystem för ventilation, hängrännor och stuprör. Aktien har pendlat mellan 90 och 110 kronor på börsen de senaste två åren. Lönmodtagernes Dyrtidsfond och Kommunernes Pensionsforsikring är bolagets två största ägare och har tillsammans drygt 30 procent av rösterna. I Lindabs fall ser rösträttsdifferentieringen ut att vara ett hinder snarare än en möjlighet för ett bud på bolaget.

Munters: Avfuktningsföretaget där svenska aktiefonder och institutioner dominerar ägarbilden vilket gör bolaget vidöppet för uppköp. Mot det talar att aktien uppvärderats under hösten.

Saab: Flygföretaget ägs till 35 procent av British Aerospace. Investor har en något större andel och har tidigare inte varit främmande för strukturaffärer.

SSAB: Stålföretaget är starkt nischat och är därför inte en solklar bricka in den pågående strukturomvandlingen av den europeiska stålindustrin. Men Industrivärden som är största ägare håller dörren öppen och Carnegie har tidigare kopplat samman SSAB med finska Rautaruukki.

Summa summarum ser alla bolag utom Cardo och Höganäs ut som givna uppköpskandidater.