”Uppfriskande med Lugn”

– Kulturbehovet är en del av mig. Kultur är ett mångfasetterat njutningsmedel. Det berikar mig, utvecklar mig, säger Hans Dalborg.

Under sin långa yrkeskarriär har kulturaktiviteter gett honom en utökad förståelse för hur andra människor tänker, deras drivkrafter och drömmar.

– Det förbättrar empati och kreativitet, gör att jag kan formulera problem på ett annorlunda sätt.

Intresset för kultur kom tidigt. Under gymnasietiden spelade han jazz och dansmusik på sin ventilbasun och han var också med i två studentorkestrar. Efter att ha spelat lite teater i gymnasiet fortsatte han med spex under studietiden.

– Jag skrev, nästan ensam, två hela spex på Handelshögskolan.

Lite senare i livet skrev han en hel del annat också. Utöver en doktorsavhandling ledde han en enmansutredning om statligt ägda företag. För två år sedan kom Dalborg ut med boken Ansvarets sköna börda om sina tjugo år på Nordea.

För Hans Dalborg är ett teaterbesök inte bara avkoppling. Att se en pjäs handlar också om att stimulera intellektet och samla energi. ”Ett slags aktiv vila.” Han är en allätare och ser gärna såväl nyskriven dramatik som klassiker av Strindberg eller Ibsen – eller en musikal.

– Det måste finnas både varma och kalla duschar. För att utveckla konsten måste nyskapande få plats vid sidan av klassiker.

Han rekommenderar företrädare i näringslivet att gå på teater och opera men också att läsa skönlitteratur som komplement till managementlitteratur. Under perioden då han arbetade med att fusionera Nordea i Sverige med Norge, Finland och Danmark läste han böcker från dessa nordiska länder, bland annat allt av den finländske författaren Väinö Linna.

Hans Dalborg är bland annat styrelseledamot i Konserthusets styrelse. Ett uppehåll i det arbetet gjordes när han var ordförande för Kungliga operan i Stockholm mellan 1998 och 2006. Han är också hederspresident för manskören Orphei Drängar.

Som ledamot vill han medverka till att musikerna kommer ut på turné och når grupper som inte går på Operan eller Konserthuset särskilt ofta. Att nå ut med produktioner i radio och tv är ett annat sätt att nå ut på, tror han. Något inflytande över repertoaren ska däremot en styrelse inte ha, det överlåts helt och hållet till den konstnärliga ledningen.

För Hans Dalborg handlar det också om att förvalta ett kulturarv där de stora nationalscenerna har en viktig roll att fylla. Om unga musikstuderande ska kunna ha ambitioner och något att drömma om behövs en drivkraft som att stå på Kungliga operans scen. Det innebär att en dyrbar institution som Kungliga operan måste förvaltas och hålla hög klass, resonerar han.

– Kultursatsningar ska inte ses som enbart kostnader utan också som långsiktiga investeringar i medborgarnas välbefinnande.

Hans Dalborg går själv regelbundet på teater och opera. Bland det som ges i höst är han intresserad av Operans uppsättning av Nixon in China, nypremiären av baletten Midsommarnattsdröm,
Hedda Gabler tycker han också är bra och eventuellt ska han se Höstsonaten,
Fadren och Dorian Gray.

– Billy Elliot kommer säkert bli succé nästa år.

Höstens höjdpunkt är Nobelkonserten på Konserthusen då tenoren Jonas Kaufmann kommer. Han längtar redan nu till när Sakari Oramo, Kungliga filharmonikernas chefdirigent dirigerar Sjostakovitj.

– Och Kristina Lugn är alltid uppfriskande. Hennes Natt­orienterarna kommer jag gå och se.