Undvik skojarna

Ingen vill förlora sina sparslantar. Men det är lätt att lockas med när en slipad försäljare ringer och lovar hög avkastning utan risk på kort tid. Först när sparpengarna gått upp i rök känns det uppenbart att det var för bra för att vara sant. Det är förargligt, men kanske inte så konstigt. Försäljaren är skicklig, broschyrerna glättiga och svaren på varje fråga är långa och välformulerade.

Finansinspektionen har gjort en lista med frågor man kan ställa till investeringsrådgivare när de ringer för att förhoppningsvis sålla bort de värsta skojarna. Listan finns, något omarbetat av Affärsvärlden, i rutan härintill.

Tar kapitalet och sticker

De värsta skojarna tar kapitalet och sticker utan att investera i det de lovat. De är sällan hemmahörande i Sverige och står därför inte under finansinspektionens tillsyn. Alla utländska fonder och bolag är givetvis inte skojare, vilket kan kontrolleras hos respektive lands tillsynsmyndighet. Vid en kontroll gäller det att undersöka såväl bolag som fonder.

I fallet Poncera Fondkommission, som gick i konkurs i våras, stod bolaget under finansinspektionens tillsyn, men inte de två fonderna Poncera Swedish Agressive och Global Agressive som bolaget sålde andelar i. Fonderna var registrerade på brittiska Jungfruöarna och hade inget legalt släktskap med bolaget.

Men småsparare förlorar även pengar i bolag som inte drivs av skojare. Ibland är det bara oseriösa förvaltare, som tar för hög risk och misslyckats. Dessa är betydligt svårare att undvika.

Hur skiljer man små dåliga fonder från små bra fonder?

Alla fondbolag har startat i liten skala, många under 1990-talet. När de inte har någon historia är det svårt att bilda sig en uppfattning. Vem kunde från början veta att Stock Home Brokers aktiefonder Eagle och Hawk (läs mer i “Högtflygande fonders fall”) trots ägar- och förvaltarbyten skulle ge en usel avkastning medan Didner och Gerge hittills varit mycket framgångsrika.

En ledtråd var att Eagle och Hawk båda är nationella fonder med mycket fria placeringsregler, medan Didner och Gerges aktiefond är en mer traditionell svensk aktiefond som lyder under UCIT:s (EU:s tillsynsmyndighet) regelverk.

Använd fondbetyg

Individuella riskpreferenser styr ju förstås. Men det är Affärsvärldens uppfattning att man ska vara extra försiktig med oprövade fondbolag/förvaltare som startar med högriskfonder. Det kan vara en god idé att avvakta en tid för att se hur förvaltaren agerar och lyckas. Efter två år får fonden, om den noteras i Sverige, betyg i Affärsvärldens Fondindikator (se respektive fond). Fyra eller fem stjärnor är en mycket bra måttstock på om fonden är seriös eller inte.

Checklista

Ställ följande frågor till nästa investeringsrådgivare som ringer och lovar dig guld och gröna skogar. Nöj dig inte med svaren utan kontrollera dem hos myndigheter, banker och försäkringsbolag.

1. Kan du skicka information som jag kan läsa?Begär information om hans företag, exempelvis organisationsnummer, bank och revisor. Kontrollera företaget med aktuella register.

2. Har du några referenser?Nöj dig inte med några, för dig, obekanta namn utan referenserna bör vara en välrenommerad bank eller etablerad finansiell institution som du kan kontakta.

3. När kan jag få komma upp på kontoret?En icke seriös rådgivare vill inte ha besök på kontoret.

4. Vilken myndighet har tillsyn över er?Om rådgivaren inte kan svara på detta eller om han uppger att hans verksamhet inte behöver stå under tillsyn verkar det skumt. Glöm inte att även fråga om fonderna.

5. Vilka risker finns med denna investering?Det finns inga riskfria investeringar. Ju högre avkastning som utlovas desto större är risken. Hävdar de någonting annat är det dags att lägga på.

6. Vad har ni haft för resultat hittills?Begär, skriftligen, information om hur utvecklingen varit för deras produkter. Jämför med andra produkter som investerar på samma marknad eller index. Om avvikelserna är stora kräv en förklaring.

7. Var kommer mitt kapital att finnas?Det är viktigt att kundernas investeringar inte blandas samman med företagets tillgångar utan finns åtskilda. Har jag tillgång till kapitalet? Vilken bank används?

8. Vilka är kostnaderna för produkten?Begär skriftligen exakt vilka kostnader som belastar investeringen. Avstå om du inte kan få det skriftligen.

9. Finns produkterna noterade på en stor börs?Oseriösa produkter finns mycket sällan noterade på börs eller auktoriserad marknadsplats då reglerna för att notera produkter är stränga. På börser som tillåter mycket små börsbolag, som Nasdaq och SBI, ökar dock risken för manipulerade aktiekurser.

10.Var vänder jag mig vid tvistemål?Försäkra dig om att det finns en instans dit du kan vända dig vid ett tvistemål. Fråga om företaget har en ansvarsförsäkring och i vilket försäkringsbolag.