Riskkapital
Undret vid medelhavet
“Get Taxi”, står det på en skärm i en taxi i Tel Aviv. Det är också namnet på ett ungt, israeliskt företag, vars affärsidé påminner om det hajpade amerikanska taxiföretaget Uber. Båda hjälper taxiförare och kunder att komma i kontakt via gps och mobil.
– Men Get Taxi har ett mer avancerat system. På en karta ser jag både var kunderna och förarna finns, säger taxiföraren.
Get Taxi är bara ett av 3 500 nystartade teknikföretag i Israel. Landet har flest innovationsföretag per invånare i världen.
Politiker, företagsledare och investerare från hela världen strömmar till det lilla landet vid Medelhavet för att studera teknologiundret. Statsminister Stefan Löfven hör till dem som inspireras. Och nyligen redogjorde näringsminister Mikael Damberg i tidningen Ny Teknik för tankarna på att skapa en svensk inkubatorverksamhet efter israeliskt mönster. I våras var ett 20-tal företagsledare från Wallenbergsfären på rundresa i Israel tillsammans kusinerna Jacob och Marcus Wallenberg, och flera hade säkert läst den omtalade boken Startup Nation som försöker förklarar det ekonomiska miraklet.
– Fast det borde heta ”innovation nation”. Vi har så mycket mer än nya företag. Universitet, investerare och storföretag är viktiga delar i ekosystemet, säger Karin Mayer Rubinstein, vd för Iati, Israels största intresseorganisation för teknikföretag.
Utvecklingen tog fart på 1990-talet. För att skapa jobb åt närmare en miljon välutbildade judiska immigranter från det sönderfallande Sovjetunionen startade regeringen ett inkubatorprogram för nystartade teknikföretag. Samtidigt lanserades ett program för privat och statligt riskkapital, Yozma.
– Det lade grunden till riskkapitalindustrin som vi ser här i Israel i dag, säger Ran Arab på Iserd, en samarbetsorganisation för forskning mellan Israel och Europa.
Kulturen är också viktig. Enligt israelerna själva är landet i sig ett ”startup”. För att överleva i ett land omringat av fiender och i avsaknad av naturtillgångar måste man vara innovativ. Lägg till en anda – chutzpah – som innebär ett slags kaxighet där allt ifrågasätts och där det inte är en katastrof att misslyckas, så får man en bra grogrund för entreprenörskap.
Den obligatoriska militärtjänstgöringen för både män och kvinnor är en annan viktig faktor. Tekniktalanger handplockas av de speciella underrättelseavdelningarna där de utbildas och utvecklar tekniskt avancerade system under stort eget ansvar. Entreprenören Yotam Cohen ser stora likheter mellan militären och att driva ett företag. Samma jämförelse gör många vi träffar.
– I båda fallen jobbar du i team, ofta under långa arbetsdagar och under stor osäkerhet. Inget är omöjligt, säger Yotam Cohen.
En annan förklaring till mängden entreprenörer är att Israel har förhållandevis få storföretag som suger upp nyutexaminerade ingenjörer. Dessa kan därför ha svårt att få jobb.
– De har helt enkelt inte så många valmöjligheter, säger Benjamin Soffer, chef för kontoret för patent och licenser på Technion, Israels ledande tekniska universitet.
De statliga innovationsprogrammen leds av en särskild ”chief scientist”. Israel marknadsför sig också aktivt runtom i världen som ett ledande innovationsland.
– Varumärket är viktigt, säger Ehud Gonen, chefekonom på avdelningen för utrikeshandel på ekonomiministeriet.
Många multinationella teknikjättar har etablerat forskning och utveckling i Israel. Intel var på plats redan på 1970-talet och har numera upp emot 2 000 utvecklingsingenjörer i sin FoU-enhet, samt en stor lokal tillverkning. Även företag som Microsoft, Cisco och IBM finns här. Det är vanligt att storföretagen helt enkelt köper ett israeliskt företag som får bilda bas för ett lokalt FoU-centrum. Apple köpte till exempel chiputvecklaren Anobit 2012. Facebooks första köp i Israel var apputvecklaren Snaptu 2011. Googles mest uppmärksammade israeliska köp är navigeringsföretaget Waze för cirka 7 miljarder kronor förra året.
Även Ericsson köpte nyligen sitt första israeliska bolag Fabbrix Systems of Ra’anana för cirka 700 miljoner kronor. Fabrix har ett 100-tal anställda som jobbar med videoteknik. Ett annat svenskt exempel är betaltjänstföretaget Klarna som 2011 köpte Analyzd, specialiserat på riskhantering inom e-handel. Nu jobbar runt 20 utvecklare på Tel Aviv-kontoret.
– Vi söker hela tiden efter talang. Både i Tel Aviv och i Stockholm finns väldigt duktiga ingenjörer, men Israel är mer moget som innovationsland, säger Yuval Samet, en av Analyzds grundare, numera produktchef för Klarna i Stockholm.
En slående skillnad är tillgången på riskkapital. Medan svenska teknikbolag tog in 1,2 miljarder i riskkapital under första halvåret i år så tog de israeliska in 11 miljarder.
Ändå är länderna ungefär lika stora. Israel har drygt 8 miljoner invånare jämfört med Sveriges 9,5.
Inget annat land utanför Nordamerika och Kina har heller lika många företag listade på den amerikanska teknikbörsen Nasdaq. Israel har 74. Sverige har två.
Den största noteringen någonsin av ett israeliskt bolag skedde i somras när bilsäkerhetsföretaget Mobileye gick till börsen – mitt under Gazakriget.
Men Israel har också stora utmaningar. Den kanske största är att nästan en tredjedel av befolkningen – de israeliska araberna och de ultraortodoxa judarna – står utanför teknikundret.
– Program har lanserats på senare tid för att få fler från de två grupperna att satsa på teknik och egna företag, men det är för tidigt att säga hur effektiva de varit, säger Ran Arad på Iserd.
Och precis som i Sverige köps många av de mest lovande unga företagen upp innan de har hunnit växa sig stora. Även om utvecklingen ofta blir kvar i landet så flyttar huvudkontoren, vinsterna och patenträttigheterna utomlands.
En annan likhet med Sverige är att utbildning är ett hett diskussionsämne. I den senaste internationella Pisa-undersökningen hamnade Israels 15-åringar på ungefär samma nivå som Sveriges i matematik och naturvetenskap, långt under genomsnittet för OECD i matematik.
De höga levnadskostnaderna är också en utmaning. De hämmar tillväxten och har lett till en del protester. På Facebook läser unga israeler om billigare mat och bostäder i ett annat startup-centrum – Berlin.
Kvällen innan Affärsvärlden lämnar Israel testar vi ett annat av de israeliska innovationsföretagen. I september tog Eatwith in 56 miljoner kronor för att utveckla sitt koncept, som går ut på att koppla ihop gäster som vill äta gott med utvalda hemmakockar världen över. Middagen var utmärkt.
nullnull
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.