Tyskland ger grönt ljus för historiska investeringar: ”Större än Marshallplanen”

Det tyska överhuset klubbade på fredagen igenom ett historiskt investeringspaket som markerar slutet för decennier av budgetdisciplin. Hundratals miljarder euro ska nu satsas på försvar och infrastruktur – vilket kan ge en rejäl injektion till Europas ekonomi och aktiemarknader.
"Det här är enormt. Det är det största utgiftspaketet sedan andra världskriget och till och med större än Marshallplanen", säger ekonomen Tomasz Wieladek till Afv.
Tyskland ger grönt ljus för historiska investeringar: ”Större än Marshallplanen” - Germany Politics
Kristdemokraternas partiledare Friedrich Merz väntas ta över som förbundskansler. Här talar han inför parlamentet. Foto: AP Photo/Ebrahim Norooz

Tyskland ändrar sin grundlag för att undanta försvars- och säkerhetsutgifter från de nuvarande budgetreglerna. Det står klart sedan både underhuset och överhuset röstat igenom det historiska förslaget med tydlig majoritet.

Beslutet är ett led i den tillträdande förbundskanslern Friedrich Merzs löfte om att göra “vad som än krävs” för att försvara landet. Det är också ett direkt svar på Donald Trumps vacklande stöd till Europa. Vita huset har bland annat klargjort att USA:s militära närvaro i Europa inte kan tas för given på lång sikt.

Lagändringen innebär i teorin att Tyskland nu kan satsa obegränsat med pengar på upprustning. I dagsläget spenderar Tyskland cirka 1,5% av BNP på försvaret, men flera bedömare tror att den siffran kan dubblas. Då väntar investeringar på långt över 1 000 mdr euro under de närmaste tio åren.

Väntas lyfta ekonomin

Utöver detta ska Tyskland sjösätta en fond på 500 mdr euro, som ska gå till investeringar i klimatomställningen och landets infrastruktur under 12 år framåt.

Skiftet till en expansiv finanspolitik väntas väcka liv i Europas största ekonomi, som har krympt två år i rad.

“Tyskland har alltid varit landet som föreläst för alla andra om budgetdisciplin. Nu gör de en helomvändning och uppmanar även andra att öka sina försvarsutgifter. Det här är verkligen ett enormt skifte som man kanske bara ser en gång per generation”, säger Tomasz Wieladek, chefsekonom för Europa på T. Rowe Price.

Han tillägger att utgiftspaketet med råge trumfar Marshallplanen, det amerikanska stödet till Europas återuppbyggnad efter andra världskriget.

“Starkt momentum”

Det tyska ekonomiska institutet DIW räknar med att bara infrastrukturfonden skulle kunna lyfta landets BNP med mer än 2 procentenheter per år under det kommande decenniet.

Allianz Global Investors förvaltare Grant Cheng tror att stimulanserna kan bli starten på ett trendskifte, efter att Europas tillväxt och aktiemarknad halkat efter USA under lång tid.

“​Om europeiska företags vinsttillväxt förbättras med hjälp av stimulanspaketen så kan även värderingsskillnaden mellan europeiska och amerikanska aktier minska. Det skulle kunna ge ett mycket starkt momentum för Europa”, säger Grant Cheng från sitt kontor i Frankfurt.

Förvaltaren lyfter inte bara fram försvarssektorn som en vinnare, utan även banker, industribolag och byggbolag.

“Om vi bara pratar om infrastruktursatsningarna så kan man få exponering mot det temat genom kapitalvarubolag, samt bygg- och anläggningsbolag. Kapitalvarubolagen är de som levererar utrustningen. När infrastruktur ska byggas ut krävs elektronik, maskiner och så vidare, säger han och pekar på Siemens som ett exempel.

Cheng tillägger att banksektorn lär gynnas indirekt genom en ökad efterfrågan på lån.

Tomasz Wieladek och Grant Cheng. Foto: Pressbilder

Varnar för risker

Även Tomasz Wieladek bedömer att att stimulanspaketen är så pass betydande att de kan ge bränsle till Europas aktiemarknader. I synnerhet då Tyskland har signalerat en avsikt att beställningarna till försvaret främst ska gå till europeiska företag.

“Det innebär att det kommer att ske en ganska stor makroekonomisk stimulans framöver som kommer att driva vinsterna för europeiska företag.”

Samtidigt finns det en baksida av investeringarna. Wieladek ser en tydlig risk för att inflationen blossar upp igen och att en ny räntehöjningscykel i Europa inleds inom bara några år.

“Senast vi hade ett så här stort tyskt finanspolitiskt utgiftspaket var i början av 1990-talet efter återföreningen. Då reagerade Bundesbank genom att höja räntorna kraftigt som svar på paketet. Och det skapade problem i övriga delar av Europa”, säger han.

Chefsekonomen pekar på att länder som Italien och Frankrike redan brottas med skuldproblem. Stigande räntor skulle därför kunna utlösa ny oro över den finanspolitiska stabiliteten.

Läs mer:

Förvaltare: “Europa måste rusta upp”

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.