Tyskarnas enorma lönelyft väcker oro i Europa

Under första kvartalet i år steg lönerna i Europas största ekonomi Tyskland med 6,4%. Mot bakgrund av en fallande inflation, motsvarar det en reallöneökning på 3,8% – den största sedan 2008 då man började mätningarna.

Det är det fjärde kvartalet i rad som siffran är upp. Löneuppgången beror främst på fackets framgångsrika förhandlingar, men drivs också av statliga så kallade inflationsutjämningspremier till inkomsttagarna. De högsta avtalsmässiga löneökningarna syns i offentlig tjänst och inom lågavlönade yrken, enligt nyhetsmagasinet Tagesschau.

Bakom de höjda reallönerna står inte bara avtalsförhandlingar med välkänt starka fackföreningar, utan också av en strukturellt snäv arbetsmarknad med en åldrande befolkning.

Särskild brist råder inom bygg- och äldrevårdssektorerna. 82% av tyska företag hittar inte de medarbetare de behöver – en siffra som har fördubblats det senaste decenniet. Företag tvingas därför att anpassa både sitt utbud och sin personalpolitik utifrån förutsättningarna, enligt en färsk studie av Manpower.

Gracerna sprids

De högre reallönerna förväntas påverka den tyska konsumtionen positivt, men farhågor om siffrornas negativa påverkan överväger. ECB:s förväntas förvisso hålla fast vid sin väntade sänkning av räntan nästa vecka, men ett ökat lönekostnadstryck i Europas största ekonomi förmodas kunna påverka centralbanken att senarelägga de ytterligare sänkningar marknaden hittills antagit.

För Sveriges kan tyska löneökningar få genomslag via det stora handelsutbytet. Tyskland står för 17% av svensk import och är den enskilt största handelspartnern. Det ökar pristrycket för såväl svenska konsumenter som företag med stort beroende av insatsvaror, främst fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik.

Sjukdomsåterfall

Utvecklingen av Tysklands ekonomi i stort har fått Economist att fråga sig om landet “återigen blivit Europas sjukling”. För 25 år sedan förklarade tidningen den industriella kraftnationen försvagad av kostnader för återföreningen, dubbelsiffrig arbetslöshet och vikande export. Nedgången vände dock i början av 2000-talet och mellan 2006 och 2017 ledde Tyskland tillväxtligan bland Europas stora ekonomier och marscherade i takt med USA.

Nu är man enligt dagens tillväxtsiffror, och prognoser för de närmsta åren, på väg tillbaka till sjukstugan. Och befolkningen tycks hålla med om diagnosen:

“Landet fungerar inte som det ska”, var slutsatsen i en undersökning citerad av Economist. Inte ens tågen går i tid.

Kvaliteten på Deutsche Bahn och annan infrastruktur har sänkts av fiskal försiktighet med låga investeringsnivåer. Tysklands IT-satsningar har de senaste åren varit hälften så stora som i USA och Frankrike, uttryckt i andel av BNP, och att grunda ett bolag tar dubbelt så lång tid som genomsnittet för OECD.

Landets omfattande affärsaktiviteter i Kina har dessutom blivit allt mindre profitabla eftersom inhemska kinesiska bolag pressar marginalerna. Tillsammans med trög byråkrati, en felslagen energipolitik och att man hittills visat en viss självgodhet efter de goda åren, gör att det nu krävs omfattande policy-förändringar för att Tyskland ska komma på benen igen, enligt Economist.

Men alla är inte missnöjda med läget. De färska löneökningssiffrorna välkomnas av Sebastian Dullien, direktör för Institut für Makroökonomie und Konjunkturforschung, en fackföreningsnära tankesmedja:

“Uppgången är en mycket god nyhet för tyskt näringsliv och det tyska folket”, säger han till Zeit Online.