Tur i oturen

Fransmannen Mark Karpelès är en av bitcoin-världens mest föraktade personer. Jagad av rättvisan, sina före detta kunder och ett stort antal bitcoin-entusiaster.

Så har det inte alltid varit.

En gång i tiden var han haussad chef för den japanska bitcoin-börsen Mt Gox, marknadsplatsen som en tid låg bakom 80 procent av all handel i bitcoin. Han var en pionjär, som satt i styrelsen för The Bitcoin Foundation och representerade organisationen på resor över hela världen. Det var inte för inte som han kallades för ”CEO of Bitcoin”, vd för bitcoin.

Mark Karpelès liv var långt mer flärdfullt än den klassiska entreprenörens. Det innehöll hårt festande och en lyxlägenhet i centrala Tokyo som kostade 11 000 dollar i månaden. Yran varade fram till våren 2014. Då gick Mt Gox i konkurs. På en presskonferens i Tokyo den 28 februari bad en ångerfull Mark Karpelès om ursäkt för den uppkomna situationen. Företaget hade då skulder på motsvarande 415 miljoner kronor och alla bitcoin var borta. Totalt 850 000 stycken, vid den tidpunkten värda motsvarande närmare 4 miljarder kronor.

Det var bara början på en händelseutveckling som skulle komma att ta många olika vändningar. Men där och då talades det enkom om att MT Gox blivit bestulna på bitcoin av en hacker som utnyttjat ett säkerhetshål.

Konkursen var förstås en enorm prestigeförlust för den ärelystna Mark Karpelès och en ekonomisk smäll för många sparare, men framför allt spekulerades det i om konkursen och det faktum att bitcoin försvunnit skulle innebära slutet för kryptovalutan.

Under hela 2013 hade bitcoin stigit kraftigt och nådde i december för första gången över 1 000-dollarstrecket. Efter Mt Gox konkurs föll kursen. Bitcoin-världen höll andan. Nya valutor handlar om förtroende. Var förtroendet borta?

Länge såg det ut att bli just så. Det dröjde tre år, till våren 2017, innan bitcoin handlades på samma höga nivåer igen.

Sen exploderade kursen.

***

Mark Karpelès föddes i Chenôve i vindistriktet Bourgogne i Frankrike och växte upp med sin mamma Anne-Robert Karpelès. Chenôves invånare kallar sig själva för bombis, slang för ”bra börd”, och delvis ligger det någonting i det. Den unge Mark Karpelès var ett blygt och begåvat barn. Ett IQ-test han gjorde i tio-årsåldern visade att han låg klart över medel. Och han var mycket intresserad av datorer.

– Jag tror vi gjorde vårt första dataprogram tillsammans när han var tio, har modern, som är geolog, tidigare berättat för den franska tidningen Le Journal.

Mark Karpelès beskrivs i artikeln som en riktig nörd, som tidigt roades av avancerade dataspel. I tonåren flyttade han till Paris där han tog studenten och sedermera anställning på ett it-företag, Linux Cyberjoueurs, som programvaruutvecklare och nätverksadministratör. Han lämnade Paris i all hast, efter att, enligt flera medieuppgifter, ha anklagats för it-brott. Och flyttade till Japan.

Mark Karpelès var 23 år när domännamnet bitcoin.org registrerades av Satochi ­Nakamoto den 18 augusti 2008. Drygt fyra månader senare släppte Nakamoto en artikel till en grupp kryptografer och förklarade att han med detta dokument lanserade en ny kryptovaluta: bitcoin.

Ingen hade hört talas om Satochi Nakamoti. Artikeln var osammanhängande och motsägelsefull. Satochi Nakamoto sa sig vara japan, men mejlen skickades med hjälp av en tysk mejltjänst. Satochi Nakamoto var helt uppenbart en pseudonym, men icke desto mindre aktiv med att få i gång sin nya valuta. I början av 2009 öppnades bitcoin för handel och brytning.

Jakten på hans rätta identitet har varit intensiv. Tidningar som Newsweek, Wired och New Yorker har alla försökt knäcka gåtan. Liksom privatdetektiver. Det har gissats på människor som förnekat att de är Nakamoto och sådana som bekräftat. Det har spekulerats i att det egentligen rör sig om ett kvantteam på en existerande bank. Eller en grupp från stora techbolag vars initialer bildar pseudonymens namn, SAmsung, TOSHIba, NAKAmichi, and MOTOrola.

Men det hela förblir en hemlighet.

Idén om en elektronisk valuta, fri från kontroll av stater och centralbanker, hade varit ett återkommande ämne sedan internets födelse. Flera försök att skapa en sådan hade gjorts, bland annat lanserades Ecash i början på 1990-talet. Den falerade, bland annat för att den byggde på existerande infrastruktur.

Bitcoin var något annat. Det var en decentraliserad digital valuta, som fungerade utan centralbanker, stater eller andra banker. Ett peer-to-peer-nätverk där transaktioner äger rum mellan två användare genom att utnyttja kryptografi. Där finns ingen mellanhand, som med kreditkort. Transaktionen registreras i stället i kryptovalutans blockkedja. Den är publik för alla användare och kan därmed användas för att säkerställa vem som är den rättmätiga ägaren till valutan.

Att lanseringen sammanföll med finanskrisen stärkte intresset. Webbadressen registrerades bara en månad innan Lehman Brothers kraschade i september 2008. När centralbankerna tryckte pengar för att hålla ekonomin flytande, lockade ett system, fritt från centralbankers godtycke och efterföljande risk för hyperinflation.

För bitcoin finns ett tak. Valutan skapas via en process som kallas mining. Den som tillhandahåller datakraft och med den löser ett avancerat problem får 50 nya bitcoin som belöning. Dessa nya ”mynt” läggs till den existerande blockkedjan. Problemen blir mer avancerade i takt med att antalet ”miners” ökar, samtidigt som blocken minskar med tiden, från 50 till 25, sen till 12,5. Omkring år 2140 beräknas alla 21 miljoner bitcoin vara minade. I dagsläget finns drygt 16,7 miljoner bitcoin i omlopp.

De första 50 bitcoin minades av Satochi Nakamoto själv och kallas för genesisblocket. Mottagare av den första transaktionen var vetenskapsmannen Hal Finney. Han laddade ner programvaran samma dag som den släpptes och fick tio bitcoins från Nakamoto i en testsändning. En av de tidiga, mer uppmärksammade transaktionerna var ett köp av två pizzor. För det betalade programmeraren Laszlo Hanyecz 10 000 bitcoin. Då fanns ingen marknadsplats som satte priset. Värdet kom medlemmarna i nätverket själva överens om.

De första två åren var Satochi Nakamoto involverad i kryptovalutans utveckling, bland annat genom att vara aktiv i ett bitcoin-forum. Men hösten 2010 började kontakten med nätverket att minska. Först slutade han med inlägg, sedan blev e-mejlen färre och färre. Den 12 december 2010 försvann han helt och hållet.

Men vid den tidpunkten hade bitcoin fått ett eget liv.

Under hela 2009 hade värdet på kryptovalutan legat under 14 cent. Men sommaren 2010 ökade efterfrågan. Bitcoinpriset visade för första gången tecken på att röra på sig och var i november uppe i 36 cent. I början av 2011 kostade en bitcoin 1 dollar.

Intresset för bitcoin växte utanför geek-kretsarna. Våren 2011 skrev det amerikanska affärsmagasinet Forbes en artikel som fick priset att skjuta i höjden. I maj handlades en bitcoin för 8,89 dollar. Kort därefter publicerade New York-baserade bloggen Gawker ett inlägg i samma ämne och på en vecka steg priset till 27 dollar. Tidningen Wired skrev om Laszlo Hanyecz som hade använt 10 000 bitcoin till att köpa pizza. De var nu motsvarande 2 miljoner kronor.

– Det är inget jag ångrar. Pizzan var verkligen god.

Den 25-årige Mark Karpelès lät sig tjusas av de nya idéerna och i mars 2011 köpte han handelsplatsen Mt Gox. Han var inte ensam om att driva handel i bitcoin. År 2011 fanns minst sex andra handelsplatser, men Mt Gox dominerade, med emellanåt uppåt 90 procents marknadsandel.

Ett antal företag och sajter accepterade nu bitcoin som betalningsmedel. Den som ville kunde köpa både kläder och smycken. Det var också nu som bitcoin började uppmärksammas i Sverige. Tidningen Ingenjören skrev i maj 2011 om valutan som man kunde tillverka på sin egen dator. Och SVT beskrev en ”piratvaluta” som kunde hota ”finanssystemet”. I inslaget gjordes en rundringning till Finansinspektionen, Riksbanken och ett antal svenska affärsbanker. Ingen av dem hade hört talas om bitcoin. En som däremot hade koll på läget var Piratpartiets Richard Falkvinge. Han hade sålt allt han ägde och hade i tron om att bitcoin skulle ge 1 000 gånger pengarna.

Samtidigt blottades flera av bitcoins baksidor. Kontakterna mellan Mt Gox och droghandelsplatsen Silk Road utreddes av amerikanska myndigheter.

En annan fråga som uppmärksammades var hur bitcoin skulle förvaras. Valutan kunde sparas ner på en hårddisk eller en usb-sticka, men hur säkert var egentligen det? Det rörde sig plötsligt om ansenliga summor, och handelshus som tillhandahöll ”bitcoin-plånböcker” hade startats, men gick det verkligen att lita på dem?

Den ena historien om försvunna bitcoin efter den andra dök upp i medierna. Och när handelsplatsen Mt Gox tidigt sommaren 2011 utsattes för en hackerattack var katastrofen ett faktum. En hackare misstänktes ha simulerat en försäljning som fick kursen att falla till nästan noll. Spekulanter gav sig in för att köpa bitcoin till mycket låga priser. Mt Gox stängdes och transaktionerna stoppades, totalt försvann 2 000 bitcoin, inte mycket, men det blev en rejäl knäck för tilltron systemet. Valutan sjönk tillbaka till nivåer under 20 dollar och skulle stanna där länge.

***

Om bitcoin hade kommit att bli ett skämt i allmänhetens ögon var det långt ifrån alla som avfärdade den kraschade valutan som en fluga. Två av dem som tidigt lät sig fascineras var bröderna Cameron och Tyler Winklevoss, enäggstvillingarna som är mest kända för sin fiendskap med Facebook-grundaren Mark Zuckerberg.

Bråket mellan Winklevoss-tvillingarna och Mark Zuckerberg hade resulterat i en förlikning som gav bröderna 65 miljoner dollar. Under sommaren 2012 använde de en del av summan för att köpa bitcoin. I förra veckan rapporterades att tvillingarna är de första som blivit dollarmiljardärer på valutan.

I april 2013 berättade bröderna Winklevoss för New York Times att de ägde 1 procent av alla bitcoin. Samtidigt började fler och fler professionella aktörer att intressera sig för kryptovalutan. Den högprofilerade amerikanska riskkapitaljätten Andreessen Horowitz, som tidigt hade investerat i bolag som Facebook, Twitter och Skype, berättade att bolaget var med och finansierade ett bitcoin-relaterat företag, Open Coin.

Det var inte längre bara valutan som lockade investerare. Flera Sillicon Valley-firmor intresserade sig för tekniken bakom valutan, själva blockkedjan.

När hajpen var som störst började problemen hopa sig för Mark Karpelès och Mt Gox. Den 14 maj 2013 stängde amerikanska myndigheter Mt Gox konto på banken Wells Fargo och fryste samtidigt tillgångar på 2,9 miljoner dollar. Månaden efter gjordes likadant med ett annat konto. Bakgrunden var att myndigheterna ansåg att Mt Gox varit engagerade i bankverksamhet utan att ha nödvändiga tillstånd. Det blev näst intill omöjligt för Mt Gox att flytta pengar till amerikanska kunder. I maj stämdes Mt Gox av sin tidigare samarbetspartner, amerikanska Coin Lab, på 75 miljoner dollar, många gånger mer än handelsplatsen omsatte per år.

Mark Karpelès må ha varit begåvad. Men hans specialitet var informationsteknik, inte affärer.

Kunder över hela världen vittnade om att det var svårt att få ut sina pengar från Mt Gox. Och i efterhand har det fått sina förklaringar. Enligt tidningen Japan Times hade bolaget slut på pengar redan sex månader före konkursen. Under 2013 hade Mt Gox ”betalat vissa kunder, med pengar som dragits från andra kunders konton”, skrev tidningen.

Problemet med att ligga kort – spekulera i prisnedgång – är att man riskerar tvingas köpa tillbaka tillgången till höga priser om spekulationen går fel. Det kan i sin tur sätta ytterligare tryck uppåt på priset. Enligt ­Financial Times var det med största sannolikhet det som hände Mt Gox. Enligt ­Financial Times bidrog Mt Gox köp till den kraftiga uppgången för bitcoin under 2013. I december spräckte bitcoin för första gången 1 000 dollar.

Två månader senare kallade Mark Karpelès till den numera berömda presskonferensen, där han meddelade att Mt Gox hade gått i konkurs. 850 000 bitcoin hade försvunnit, men 200 000 av dem återfanns en månad senare. 24 000 sparare hade blivit av med värden motsvarande miljarder kronor.

Ett år senare, i augusti 2015, greps Karpelès av japansk polis, misstänkt för att ha manipulerat Mt Gox datorer och för svindleri. Han anklagades för att ha fört över bitcoin till ett värde av 1 miljon dollar till en dator som han själv kontrollerade.

Mark Karpelès bad om ursäkt för ”svagheter i systemet” men förnekade att han hade stulit sina kunders pengar. Han satt häktad i elva månader, fram till juli 2016, innan han släpptes mot borgen. Han har fortfarande inte rätt att lämna Japan.

Mt Gox konkurs innebar ytterligare en smäll för bitcoin. Det tog flera år innan kursen återhämtade sig. Men kryptovalutor hade slagit rot. Rader av nya kryptovalutor lanserades, mastercoin, litcoin, namecoin, peercoin och ripple, för att nämna några. Den som har kommit att bli mest uppmärksammad är ether. Huvudarkitekten är den unge ryskfödde kanadensaren Vitalik Buterin.

Bakom ether finns Ethereum, som bygger på så kallade smarta kontrakt. Om bitcoin handlar om ett finansiellt system eller ett betalningssystem utan statlig inblandning vill Ethereum demokratisera all verksamhet som har med kontrakt mellan två parter att göra. I bitcoin-nätverket används blockkedjan för att verifiera transaktioner så att en bitcoin inte kan användas flera gånger. I Ethereum används ett liknande system för att skapa kontrakt mellan deltagarna i nätverket.

Även ether har stigit under våren. Kursen har gått från 7 dollar vid årsskiftet till 462 dollar i början på december.

Med Ethereum utvecklades också den ifrågasatta marknaden för ICO:er, Initial Coin Offerings. ICO:er är att likna vid nyemissioner av aktier, fast för kryptovalutor eller tokens som man säger på engelska. Den första ICO:n gjordes 2013 av Mastercoin. Bolaget tog in 7 miljoner dollar i den egna valutan och bitcoin. Under 2014 tog Ethereum in 2,3 miljoner dollar på bara tolv timmar. Men det verkliga genombrottet kom i år, när chattjänsten Kik i september 2017 beslutade ta in 125 miljoner dollar från allmänheten.

Under 2017 har intresset för ICO:er fullkomligt exploderat. Fram till november har det gjorts cirka 50 ICO:er per månad, till ett sammanlagt värde av 2,3 miljarder dollar, mer än tio gånger så mycket som under 2016. Ett nytt webbrowserföretag, Brave, tog in 35 miljoner dollar på 30 sekunder. Och Bancor, en handelsplats där Ethereums olika valutor eller polletter kan handlas, tog in 140 miljoner dollar på bara några timmar.

Ethereums teknologi står bakom flera av dessa ICO:er. Ethereum har standardiserat processen så att företag kan ta in pengar i en egen valuta. Valutorna kan sedan användas för att exempelvis köpa in sig på delad infrastruktur, som varit svårt tidigare.

I Kina och Sydkorea har ICO:er förbjudits och det har spekulerats i om även marknaderna i väst skulle regleras. Den svenska Finansinspektionen gick i november ut och varnade för riskerna. ”Inga rättigheter, ingen marknadsvärdering, risk för investeringsbedrägeri”, var några av kommentarerna.

Det var inte bara kryptovalutorna som hade fått sitt eget liv. Även intresset för blockkedjetekniken växte kraftigt.

I september rapporterade amerikanska Business Insider att nio av världens största banker, däribland Barclays och Goldman Sachs, gått samman i att utveckla blockkedjor. Nasdaqbörsen hade öppnat ett system för aktiehandel som bygger på blockkedjetekniken. Och de svenska bankerna vaknade.

– När bankerna pratade med oss förra sommaren lämnade de inga visitkort. Men det har ändrats det senaste halvåret. Jag ska sitta med i en panel i ett seminarium som SEB håller i november, sa Sam Cole, vd för det sedermera konkursade bitcoinföretaget KNC Miner, till DI.

De svenska bankernas intresse har knappast svalnat. SEB och Nordea är sedan hösten 2015 medlemmar i banksamarbetet Distributed Ledger Group, DLG, tillsammans med bland andra JP Morgan, Barclays, Credit Suisse och Royal Bank of Scotland. DLG är nära knutet till det amerikanska startup-företaget R3, som utvecklar blockkedjetillämpningar för finansbranschen.

Mycket tyder på att blockkedjan är här för att stanna.

Det har bidragit till att priset på bitcoin återigen började puttra uppåt. Under hösten 2016 låg det kring 600 dollar. I början av 2017 var det återigen uppe på 1 000 dollar, samma värde som bitcoin hade när Mt Gox gick i konkurs. Under hela 2017 har priset sedan stigit kraftigt och i förra veckan klättrade priset till över 15 000 dollar.

***

Enligt Bitcoin-experten Garrick Hileman, på The Cambridge Center for Alternative Finance, är priset på bitcoin dels drivet av spekulation, dels av att fler etablerade spelare har tagit sig in på marknaden.

– Priset är inte bara en följd av spekulation, men också av det snabbt växande antalet användare och att man ser ut att nå en lösning på scaling-debatten. Nu senast är det uttalanden från reglerade finansiella institutioner som CME, som kommer att erbjuda terminshandel, som banar väg för att hedgefonder och mer etablerade institutioner som tidigare befunnit sig vid sidlinjen ska kunna att ge sig in på marknaden.

Scaling-debatten handlar om effektivitet i systemet, något som länge setts som ett hinder för att bitcoin verkligen ska fungera som valuta. I dag är bitcoin snarare att likna vid digitalt guld, alltså en tillgång att investera i, än en valuta. Antalet transaktioner ligger fortsatt på en låg nivå.

I Asien används bitcoin för transfereringar av pengar. Det finns flera exempel på startuper som arbetar med det. Tidningen Vox nämner Bluespan, ett sydkoreanskt ­bolag som hjälper migranter i Japan och Sydkorea att skicka hem pengar till Filippinerna. Bolaget växer kraftigt och har skickat mer än 65 miljoner dollar de senaste två åren. Färsk statistik visar att merparten av transfereringarna sker i Asien.

Att etablerade spelare ger sig in på marknaden stärker bilden av att bitcoin börjar vinna acceptans i bredare kretsar.

Men Gabriel Söderberg, ekonom på Riksbanken och forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, tror att det delvis är en chimär.

– Att etablerade spelare ska utveckla terminshandel säger egentligen inte mer än att det går att tjäna pengar på prisvolatilitet. Antingen på att köpa eller på att blanka. Det höga priset i nuläget gör sannolikt att folk vill ha möjlighet att placera ett vad på att priset kommer att falla eller tvärtom. Börser och finansiella instiutet ser kanske snarare en efterfrågan från kunder att ägna sig åt vadslagning och en möjlighet att tjäna pengar på detta, säger han.

Något som delvis bekräftas av ett uttalande från den amerikanska storbanken JP Morgan Chases vd Jamie Dimon i oktober. Han kallade bitcoin för ”ett skojeri värre än tulpanlökarna”.

I förra veckan var Nordeas vd Casper von Koskull inne på samma linje.

– Om du på något sätt tillåter den att leva utan kontroller, så givet de miljarder vi lägger på finansiella regleringar som ett finansiellt system, tycker jag att det är lite av ett skämt att låta något som bitcoin leva. Jag förstår det inte, det är absurt, sa han till Breakit.

Även de offentliga uttalanden som kommit från dagens centralbanker visar på tveksamhet inför kryptovalutorna. Kryptovalutor är inte ”mogna” nog för att vara aktuella att reglera, sa ECB-chefen Mario Draghi i oktober. Och på frågan om man skulle ta kryptovalutorna på allvar, svarade vice ECB-chef Vitor Constancio i ett samtal med CNBC att det inte var centralbankernas problem.

– Det behöver vi inte, i den bemärkelsen att vi inte har ansvar eller medel över speciella priser för speciella tillgångar, det är verkligen inte centralbankernas roll.

Enligt Gabriel Söderberg är bitcoin än så länge ett randfenomen. Men han säger att prisvolatiliteten handlar om en rigid process för valutaskapande, alltså precis det som förespråkarna säger är en av systemets fördelar.

Om efterfrågan på en viss valuta är större än utbudet ökar priset. Det har centralbankerna lärt sig den hårda vägen. En mycket trolig förklaring till den svåra depressionen på 1930-talet är just skapandet av för lite pengar.

Flera av världens centralbanker började med kvantitativa lättnaderna efter finanskrisen 2008. Trots att centralbankerna skapat pengar har inflationen lyst med sin frånvaro. Det beror på en mängd strukturella faktorer, men också på att ekonomin sannolikt behövde denna ökning för att inte haverera.

– Centralbankerna är inte gudomliga, men de anpassar sig till vad som händer i världen. Bitcoin är mer som en maskin.

Alla skriver inte under på teorier om att centralbankerna är nödvändiga. Den österrikiska skolan förespråkar ett system fritt från centralbanker och en valuta knuten till någonting av värde, där mängden pengar är begränsad.

Trots det är många av Österrikeskolans ekonomer fortsatt skeptiska till bitcoin, främst av anledningar som inte har med penningmängden att göra. Det handlar snarare om förvaringskostnader, överföringskostnader, hantering och identifiering med mera.

Oaktat ekonomisk teorier är det ett faktum att priset på bitcoin stiger. Bara i förra veckan gick kryptovalutan upp med cirka 5 000 dollar. Bitcoin har sett stora prisökningar förr, med efterföljande kollaps. Men värdet har hela tiden fallit tillbaka till högre nivåer än tidigare.

För Mark Karpelès del kan prisutvecklingen bli ett lyckokast. Parallellt med rättegången om svindleri pågår konkursförvaltningen. Enligt japansk lag ska Mt Gox betala tillbaka pengar till sina kunder enligt det värde som valutan hade när bolaget gick i konkurs, totalt omkring 4 miljarder kronor. Sedan dess har kursen mer än tiofaldigats. Eftersom 200 000 bitcoin återfanns efter konkursen är boet nu åter solitt.

Om inga fordringsägare lyckas lägga krokben för Mark Karpelès kan han komma ut ur konkursen med många miljarder kronor i fickan.