Tufft få kallas nyttig

Vad är läkemedel? Vad är livsmedel? Hälsoproblemen i många länder har gjort att vi fått lära oss nya begrepp som “functional foods” (som enligt Livsmedelsverket ska översättas som “mervärdesmat”) och probiotika, “nyttiga bakterier”.

Gränsen mellan livsmedel och mediciner blir alltmer flytande, vilket inte minst ställer till med problem i marknadsföringen. Livsmedel kräver mycket reklam. Läkemedel får inte säljas hur som helst. Ett företag kan inte påstå att en produkt förebygger, botar eller lindrar en sjukdom. Då betraktas produkten som ett läkemedel och ska genomgå en flerårig vetenskaplig prövning.

Det finns ingen lagstiftning som reglerar användningen av hälsopåståenden om livsmedel men livsmedelsbranschen har infört egna riktlinjer. Nio samband mellan kost och hälsa anses vara så väl belagda att de får användas som allmänna hälsopåståenden (se ruta).

Men för att få sälja en enskild produkt med ett specifikt hälsopåstående krävs först kliniska studier som sedan ska granskas av ett särskilt kontrollorgan (Swedish Nutrition Foundation). Bara fem produkter har hittills klarat denna granskning, tre från Skånemejerier, två från Unilever Bestfoods.

Skånemejerier är något av en pionjär på mervärdesmat med sina produkter Provivas fruktdrycker, Primaliv (yoghurt med müsli) och Hjärtans Lust (hårdost baserad på rapsolja).

I Skånemejeriers ekonomi väger produkterna fortfarande ganska lätt, 250 miljoner kronor, motsvarande ungefär 10 procent av omsättningen. De har inte kunnat förhindra den lönsamhetsförsämring som ägt rum för koncernen. Mejeriet är hårt pressat av den hårda konkurrensen och har tvingats till personalneddragningar.

Världsmarknaden för mervärdesmat uppskattas till 50-60 miljarder dollar. Den växer 8-10 procent per år. Marknaden är mest utvecklad i Japan. Där lanserades den första yoghurten (Yakult), baserad på en mjölksyrabakterie, redan på 1930-talet. Yakult är fortfarande den klart största mervärdesprodukten på den japanska marknaden.

Japanerna kommer ut med hundratals nya produkter varje år. För närvarande får 400 mervärdesprodukter säljas med hälsoargument. I Japan är per capitakonsumtionen av mervärdesmat mer än dubbelt så hög som i USA och Europa. Och mervärdesmaten svarar för 6 procent av den totala livsmedelsmarknaden.

I Sverige har utvecklingen kommit särskilt långt inom området probiotika i mervärdesmaten. Börsbolagen Biogaia och Probi har sålt sina nyttiga bakterier till flera stora livsmedelsföretag runt om i världen.

En annan nyttighet som fått genomslag är ett fett från växtriket, växtsteroler. Unilever Bestfoods, som berikat sina två produkter Becel mjölkdryck och Becel matfett med växtsteroler, får påstå att det sänker det totala och det farliga kolesterolet i kroppen.

Det saknas inte kritiker mot mervärdesprodukter. Näringsexperter påpekar att produkterna ofta innehåller både för mycket mättat fett och alltför snabba kolhydrater.

—

DE NIO SAMBANDEN

Livsmedelsbranschen har enats om att det finns nio belagda generella samband mellan kosten och hälsan som får användas i marknadsföringen.

Lågt energiinnehåll minskar risken för övervikt.

Låg halt mättat fett minskar risken för högt blodkolesterol.

Låg salthalt minskar risken för högt
blodtryck.

Omega-3 fettsyror från fet fisk minskar risken för åderförkalkning.

Fiberrik kost – mindre risk för förstoppning.

Kost rik på kalcium minskar risken för benskörhet.

Livsmedel som inte innehåller socker ger minskad risk för karies.

Kost rik på järn – mindre risk för järnbrist.

Kost rik på fullkorn ger minskad risk för hjärtinfarkt/hjärtsjukdom.