Tuff start för Bernanke

– Greenspan lämnar över i ett läge där det inte alls är särskilt tydligt vad Fed ska göra härnäst. Räntan är nu uppe på en nivå som kan betraktas som normal även om en ytterligare höjning är tydligt aviserad. Samtidigt kommer det BNP-statistik som visar på både en svag tillväxt och en hög inflation. Ska då Fed höja räntan för att dämpa inflationen eller sänka den för att hjälpa upp den reala ekonomin? Det är inte alls tydligt. Så Bernanke står inför en svår uppgift. Vi är väl en 10 000 ekonomer som kommer att sitta och lusläsa hans kommentarer, säger SEBs chefekonom Klas Eklund.

Den preliminära statistiken över USAs BNP-tillväxt i det fjärde kvartalet visade en oväntat kraftig inbromsning. Marknaden hade väntat sig en tillväxt på 2,8 procent, men den stannade vid 1,1 procent. Samtidigt var prisindex upp 2,2 procent från 1,4 procent kvartalet innan.

Fredagens statistik skapar lite extra spänning kring chefsbytet på Fed, något som hittills mötts av en axelryckning på marknaden. En bidragande orsak till lugnet är säkert Ben Bernankes egna uttalande önskan om en smidig övergång.

– I senatsförhören i samband med hans utnämning var ledordet kontinuitet och av det kan man dra slutsatsen att det under överskådlig tid inte kommer att ske några stora förändringar. Samtidigt tror jag att Bernanke har kvar så pass mycket av sin akademiska övertygelse att vi över tid kommer att få se en dragning mot ett mer tydligt definierat inflationsmål för Fed, säger Klas Eklund.

Att Ben Bernanke kommer att skapa en större öppenhet kring Federal Reserves prognoser och mål tycks vara den allmänna uppfattningen på marknaden. Han har gjort sig känd som en förespråkare av inflationsmål liknande det vår Riksbank använder sig av. Idag har den amerikanska centralbanken målsättningen att både hålla inflationen under kontroll men också om att skapa en stabilitet i den reala ekonomin.

– Jag tror att Fed under Bernanke kommer att var fortsatt lyhörd för vad som händer på finansmarknaden. Det har varit Greenspans adelsmärke att han ryckt ut snabbt vid tecken på störningar i systemet. Det har han varit väldigt duktig på och på så vis undvikit ett antal kriser. Bernanke har dessutom sin bakgrund i forskning på finansiella marknader och kriser. Det talar väl kanske emot att Fed väljer ett renodlat inflationsmål enligt exempelvis svensk modell där inflationsmålet är alenarådande. Fed har hittills undvikit att svara på frågan om vad de anser vara en lagom inflationsnivå och jag tror inte att de vill binda sig vid en specifik nivå, säger Handelsbankens chefekonom Jan Häggström.

Inte heller Klas Eklund räknar med att Fed kommer att införa ett rent inflationsmål.

– När Bernanke nu själv sitter vid styret så kanske han uppskattar den större rörelsefriheten som kommer med att ha två mål. Men jag tror att vi kommer att få se Fed gå mot en ökad transparens och ett inflationsmål, men inte så tydligt som Riksbanken.

Även under Alan Greenspans ledning anses Federal Reserve ha blivit mer öppen om sin syn på ekonomin. En del av den öppenheten kommer dock från att marknaden genom åren lärt sig tolka Greenspans vokabulär.

– Greenspan har varit väldigt duktig på att formulera sig och vi har fått lära oss nya ord var och varannan gång, vilket varit rätt underhållande. Det har fungerat utmärkt mycket tack vare att han åtnjuter ett stort förtroende från marknaden. Men även under Greenspan så har Fed de senaste åren gått mot en större öppenhet. De har bland annat blivit mycket snabbare på att presentera sina protokoll. Så jag tror inte att Bernanke kommer att få särskilt svårt att övertyga sina kollegor om att en större öppenhet är rätt väg att gå, säger Jan Häggström.

Alan Greenspans 18 år på posten som ordförande för Federal Reserve har innehållit sin beskärda del av kriser. Omdömet om Greenspans sätt att hantera den amerikanska penningpolitiken är synnerligen gott.

– Man måste ge Greenspan ett oerhört högt betyg tycker jag. Han har visat sig vara mycket skicklig på att bedöma vart ekonomin är på väg. Den enda skönhetsfläcken på hans period är att han släppte ned arbetslösheten för lågt i slutet på nittiotalet. Det visade sig vara lägre än vad ekonomin klarade. Men totalt sett har han gjort färre missar än andra Fed-chefer, säger Jan Häggström.

– Han kommer att rankas bland de stora centralbankscheferna. Inte minst har han hjälpt alla centralbankschefer världen över genom att ge centralbanken ett ansikte och en talesman som väcker respekt och som de kan vara stolta över. Men samtidigt vet vi ännu inte om han lämnar efter sig en situation som blir svår för hans efterträdare att hantera, nämligen en överkapitaliserad ekonomi med ständigt återkommande bubbelproblem där marknaden hela tiden förväntar sig att Fed ska lösa situationen, konstaterar Klas Eklund.