Tryg utdelare i alla tider

Sedan försäkringsaktie­bolaget Skandia försvann från börsen i Stockholm för tolv år sedan har den som försökt skugga investeringsproffset Warren Buffett varit tvungen att vända sig utomlands. Buffetts investeringsbolag Berkshire Hathaway bygger i hög grad sina framgångar på investeringar i olika försäkringsbolag.

Investeringsbolaget samlar sedan 1960-talet under sina vingar dryga dussinet hel- och delägda försäkringsbolag. Populariteten hos Buffett förklaras av att branschens relationer med sina kunder påminner om den relation som många konsumenter har med sin bank eller matbutik. Trots brister stannar majoriteten av kunderna kvar år efter år.

Bolagen är därtill kapitalsnåla. Kunderna betalar in pengar i förväg – i praktiken lånar de ut pengar gratis till bolagen, som sedan kan göra vinster på kapitalförvaltningen. Försäkringsbolagen är också pålitliga direktavkastare. Många noterade bolag ger både 4 och 5 procent per år.

I våra nordiska grannländer finns åtminstone sju större eller mindre bolag noterade, men svenska försök att börsnotera försäkringsbolag har inte gjorts på ett par decennier. Orsaken är den beröringsskräck som drabbat försäkringsbranschen efter en handfull haverier och dikeskörningar i Sverige under början av 1990-talet.

Störst i Norden är finländska Sampo, i Sverige mest känd som Nordeaägare, samt norska Storebrand och danska Tryg. Av dessa har Storebrands aktie utvecklats starkast på börsen under de senaste två åren, 126 procent upp, följt av Tryg, 52 procent, och Sampo upp 26 procent under tvåårsperioden.

Marknaden kännetecknas av nära nog total transparens och små ändringar av marknadsandelar. De bolag som växer är de som förvärvar konkurrenter. Utmärker sig i det här sammanhanget gör danska Tryg, som bara under det senaste halvåret genomfört två förvärv. Ett mindre bolag i Norge, Troll, samt tidigare fackföreningskontrollerade Alka, det åttonde största sakförsäkringsbolaget i Danmark. Prislappen i den senare affären slutade på motsvarande 12 miljarder svenska kronor. En av säljarna var svenska Folksam som satt på drygt tio procent av Alka.

I branschen mäts lönsamhet i termer av totalkostnadsprocent (combined ratio
), som inkluderar driftskostnader och skadeutbetalningar, och driftskostnadsprocent (expense ratio). Talen brukar landa kring 85–100 procent respektive 15–25 procent. En driftskostnadsprocent på 15 innebär att bolaget har 85 kronor kvar av varje 100-lapp som betalas in i premier.

Generellt når nordiska bolag högre lönsamhet än branschkollegerna i övriga Europa. Åter utkristalliseras Tryg som högintressant. Där har ledningen, med vd Morten Hübbe i spetsen, skärpt de finansiella målen till 2020, till en driftskostnadsprocent på 14 och en totalkostnadsandel på 86. Bolaget nådde målen redan under fjolåret.

Tryg ser därtill ut att redovisa ett starkt 2018. Förstakvartalsrapporten från april visar att driftskostnaderna faller till 14,0 procent av premieintäkterna, jämfört med 14,6 procent under första kvartalet 2017. Totalkostnaden föll till 87,1, jämfört med 87,3 under motsvarande kvartal 2017.

Tryg, som är branschetta i Danmark och branschtrea i Norge, har stora planer också för sin svenska verksamhet, där danskarna nu enligt egen uppgift är femte största aktör. Det troligaste är att Sverigeverksamheten, som bland annat drivs under varumärkena Moderna, som förvärvades för snart tio år sedan, och Atlantica, kommer att kompletteras med nya förvärv.

Att tro att Tryg blir en kursraket framöver är väl optimistiskt att hoppas på. Aktien handlas till p/e-tal på 21 och 16 för i år och nästa år. Det är ändå attraktivt givet bolagets bakgrund som vinstmaskin. Också direktavkastningen på goda 4,5 procent – eventuella aktieåterköp eller extrautdelningar oräknade – lockar.

Sedan vi senast rekommenderade Tryg har aktien lyft 17 procent (utdelningar oräknade), ungefär som börsen som helhet. Den som söker en aktie med låg risk köper Tryg med riktkurs 179 danska kronor.