Trumps löfte – en svagare dollar: ”Chockartat för finansmarknaden”

Donald Trump har byggt sin valkampanj på löftet att stärka den amerikanska industrin. Med den konservativa senatorn JD Vance som ny parhäst skruvas retoriken upp ytterligare.

Tillverkningsindustrins nedgång beror främst på svårigheten att konkurrera med länder som Kina och Taiwan, som har billigare arbetskraft och svagare valutor som gynnar deras export. I ett uppmärksammat förslag har Trump och Vance därför föreslagit en penningpolitik som syftar till att sänka dollarkursen.

STÄRKT INDUSTRI MEN SÄNKTA KONSUMENTER

JD Vance kommer från Ohio och har ett starkt politiskt fäste i det gamla stålbältet, numera kallat rostbältet. Namnbytet speglar den nedgång som har präglat regionen sedan industrins kollaps.

“Jag tror att Vance är väldigt medveten om att människor i de gamla industriorterna är en viktig målgrupp. Det är deras arbetsgivare som skulle kunna gynnas av en svagare dollar”, säger Karl Steiner, chefsanalytiker på SEB.

Samtidigt är han tveksam kring hur stor effekt en svagare dollar faktiskt hade haft på den amerikanska ekonomin.

“Exporten står bara för omkring 12% av USA:s BNP vilket kan jämföras med Sveriges siffra på 54%. I det stora hela kommer det nog inte ha så stor påverkan”.

Tvärtom kan de negativa effekterna bli desto större.

“Det kommer drabba alla konsumenter genom högre priser”, säger han och tillägger:

“Dessutom kommer det göra att USA helt plötsligt importerar inflation i ett läge där man snarare vill göra det motsatta”.

I kombination med de handelstullar som Trump och Vance har utlovat, skulle detta kunna återkasta USA i den inflationsproblematik man just lyckats ta sig ur.

Karl Steiner bedömer det också som osannolikt att Trumpadministrationen skulle lyckas med planerna, som inte har presenterats med förslag på hur det i praktiken skulle gå till.

För det första menar Stainer att ambitionen att devalvera valutan är inkompatibelt med administrationens övriga politiska förslag.

“De vill också sänka skatterna vilket skulle orsaka ett ökat underskott och då behöver de låna upp mer. Det skulle orsaka ett ökat utbud av obligationer och därmed höjda räntor”, förklarar han.

Dessutom skulle högre tullar hindra tillväxten i andra ekonomier och sätta press på deras valutor gentemot den amerikanska vilket även det skulle stärka dollarn.

För det andra är den amerikanska centralbanken politiskt oberoende, precis som den svenska. Trumpadministrationen kan därför inte besluta om de snabba räntesänkningar en sänkt dollar kräver. Istället skulle de behöva tillsätta en ny centralbankschef som är villig att genomföra detta, eller drastiskt ändra systemet.

“Trump har pratat en del om att han inte vill att Fed ska vara så oberoende som de är idag. Det hade varit ganska chockartat för finansmarknaden om den viktigaste centralbanken i världen inte längre var politiskt oberoende”, säger Steiner.

MARKNADEN KAN SÄNKA DOLLARN

Det finns däremot faktorer som pekar på att utvecklingen på världsmarknaden trots allt kan spela Trump i händerna. SEB:s prognoser visar en gradvis försvagning av dollarn under hösten.

“Tillväxten i USA har varit mycket högre än andra delar av världen under en tid nu. Vi tror att Europa kommer komma ikapp mer under 2025 och att dollarn då kommer sjunka något”, säger Steiner även om det just nu är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer.

Läs mer:

Saab:s VD om Trumps påverkan: ”Viktigast är att Europa steppar upp”

Aktiestrategen ser skral marknadspåverkan efter Bidens avhopp: ”Då skulle det hända saker”