Trump sänker dollarn

USA-räntorna sjönk och dollarn tappade i spåren av onsdagskvällens presskonferens med USA:s tillträdande president Donald Trump, som inte innehöll några löften om finanspolitiska stimulanser eller sänkta skatter.

Många frågor kom i stället att beröra den ryska hackningen och rapporten om komprometterande information.

“För närvarande skulle jag inte dra några bredare slutsatser. Jag tror fortfarande att han kommer att implementera sin policyplattform. Men han har inte lyckats ge en ny katalysator för ‘reflationshandeln’. Det har lett till att positioneringen i dollarn fortsatt korrigeras”, sade Lee Hardman på MUFG till Reuters.

Den tioåriga amerikanska statsobligationen har sammantaget sjunkit 7 punkter till 2,32 procent. Dollarn har tappat till 113:98 mot yenen (från 116:77) och 1:067 mot euron (1:047). Dollarindex var ned knappt 1 procent till 100,87.

USA-statistik på eftermiddagen visade att importpriserna steg mindre än väntat i december, +0,4 procent jämfört med november i stället för prognosen på 0,7 procent, enligt Bloomberg News enkät.

Antalet nyanmälda arbetslösa ökade samtidigt något mindre än väntat, och fyraveckorssnittet sjönk.

Flera Fed-ledamöter talade på eftermiddagen. Patrick Harker, Philadelphia Fed, upprepade tidigare uttalanden om att tre räntehöjningar i år är lämpligt, medan kollegan James Bullard, höll fast vid sin prognos om en räntehöjning under 2017.

Europaräntorna visade relativt små nettoförändringar på torsdagen, med tyska räntor ett par punkter ned.

Industriproduktionen i euroområdet överraskade positivt, och steg 3,2 procent i årstakt i november, väntat var 1,6 procent.

Protokollet från ECB:s policymöte i december visade att ledamöterna bedömde att det underliggande pristrycket i euroområdet fortsatt är återhållet och ännu inte har visat några tydliga tecken på en uthållig uppgång. En förlängning av QE-programmet var därför nödvändig i december.

“Den generella situationen präglas av betydande osäkerhet”, stod det i protokollet.

Nordeas chefanalytiker för Europa, Holger Sandte, tyckte att protokollet bekräftade att ECB inte är nära att skala ner sina obligationsköp ytterligare och därför inte ger något skäl för banken att ändra sina prognoser för ECB.

“Ser man mot nästa veckas möte så lutar riskerna över mot en hökaktig marknadsreaktion”, skrev chefanalytikern i ett kundbrev.

Svenska korträntor var vid stängning 3 punkter upp, medan kronan sammantaget stärkts 22 öre till 8:91 mot dollarn (dollarn steg över 9-strecket mot kronan i början av november)

och knappt 7 öre till 9:51 mot euron, i spåren av ett högre KPI-utfall än väntat, vilket ses som en viss lättnad för Riksbanken.

KPI-inflationen i Sverige var enligt torsdagens SCB-data 1,7 procent i december, vilket var snäppet högre än marknadens förväntan om 1,6 procent som även var Riksbankens prognos.

Även inflationen mätt exklusive räntekostnader, KPIF, överraskade något på uppsidan vid 1,9 procent, väntat var 1,8 procent enligt såväl SME Direkts enkät som Riksbankens prognos. Det är den högsta nivån sedan december 2010.

“Den högre än väntade inflationen är förstås goda nyheter för Riksbanken, och stödjer vår syn att centralbanken är klar med sina penningpolitiska lättnader. Kronan utgör dock en utmaning”, sade Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea.

Swedbank-ekonomen Jörgen Kennemar noterade att både inhemska och importerade priser steg, vilket tyder på en bred prisuppgång, medan Danske Bank konstaterade att alla tre inflationsmåtten, KPI, KPIF och KPIF exklusive energi, var 0,1 procentenheter högre än Riksbanken väntat. Det fanns dock inget i utfallet som ändrar deras uppfattning om utsikterna för 2017.

“Vi tror därmed att inflationen kommer att falla tillbaka till något under Riksbankens bana de kommande månaderna i spåren av ett oförändrat löneavtal i mars/april och en stabilisering i kronan”, skrev Danske Bank.

I fokus var även Riksbankens protokoll från det penningpolitiska mötet i december. Ledamöterna såg generellt att utsikterna för konjunkturen i omvärlden har blivit lite ljusare, men att den framöver dock är kantad av osäkerhet.

Protokollet visade att ledamöterna såg risker som kan äventyra inflationsuppgången och de noterade att det är osäkert hur snabbt inflationen kommer att stiga. Bland annat är det svårt att veta hur kronans växelkurs kommer att utvecklas när ECB utökat sina obligationsköp och Federal Reserve höjt sina styrräntor.

“Protokollet avslöjade inte några nya detaljer som förändrar vår syn att den förlängning av obligationsköpen som aviserades i december var den sista i den här cykeln och att nästa åtgärd kommer att bli en räntehöjning. Å andra sidan såg vi inte tecken på att Kerstin af Jochnick skulle vara på väg att ändra uppfattning. Många ser henne som den mest sannolika av den duvaktiga trion att byta fot till en mindre expansiv penningpolitik”, skrev SEB som inte tror på en omsvängning från Riksbanken i närtid.

I december lämnades reporäntan oförändrad vid -0,50 procent av en enig direktion medan obligationsköpen förlängdes med 30 miljarder kronor för det första halvåret 2017 av en oenig riksbanksledning, där tre ledamöter på olika sätt ville föra en mindre expansiv penningpolitik.

Priserna på småhus i Sverige steg enligt SCB med 1 procent under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Jämfört med ett år tidigare var prisökningen 10 procent. I början av nästa vecka publiceras boprisdata för december från Valueguard.