Trots skandalerna blir betygen bättre

– Bolag som sköter sin IR-funktion på ett bra sätt bygger förtroende med aktiemarknaden. De har i sin tur större möjlighet att klara sig ifrån dramatiska kursfall i och med att de håller vad de lovar och är kontinuerligt öppna, säger Mikael Kärrlander, projektledare på Regi Research & Strategi som genomfört Investor Relations-studien 2003, i samarbete med Affärsvärlden.

Under it-yrans tid i slutet av 1990-talet var många företags IR-verksamheter långt ifrån lika välutvecklade som de är i dag.

– Då kunde företagen bombardera medierna med pressmeddelanden så fort de gjort ett avslut, ofta i syfte att skapa publicitet som drev aktiekursen. På den tiden använde man fortfarande faxen i stor utsträckning, vilket ledde till att de verkligt viktiga nyheterna kunde ligga bland drivor av kommunikéer som bolagen spred omkring sig utan att ha en bra strategi för vad och hur de skulle kommunicera med finansmarknaden, säger Mikael Kärrlander.

Nu har däremot de flesta företag insett vikten av en tillförlitlig IR-funktion.

– Vi har år för år sett att medelbetygen avseende IR för alla bolag sammantaget kontinuerligt höjts, vilket indikerar att bolagen i högre grad prioriterar IR-frågor. Hemsidorna och analytikerträffarna har förbättrats mest av allt om man tittar på de praktiska aspekterna. Men den största förbättringen har skett avseende bolagens IR-ansvariga, mycket beroende på att fler bolag valt att utse en person som är dedikerad uppgiften, säger Mikael Kärrlander.

Med tanke på det stålbad som finansbranschen genomgått är konkurrensen hårdare om dess gunst. Om ett bolag försummar IR-funktionen kan analytikerna bli avogt inställda och i vissa fall välja att nedprioritera eller lägga ner bevakningen.

– Det är alltid lättare att bevaka ett bolag som tillhandahåller fullödig information, erbjuder en hög servicenivå och framför allt är intresserade av en öppen dialog med marknaden, säger Mikael Kärrlander.

I årets undersökning framkommer dock att det enda kriterium som inte fått högre medelbetyg än i fjol avser företagsledningens öppenhet, skillnaden är förvisso marginell.

– Man kanske anser på bolagen att gränsen nåtts för hur långt man är villig att sträcka sig, och tycker att de är öppna nog gentemot investerarna, säger han.

– Många företag skulle mycket väl kunna ha en högre värdering om företagsledningen var mer öppen, under förutsättning att det inte finns några lik i garderoben. Viktiga företagshemligheter, patent och forskning kan självfallet inte lämnas ut, men i de flesta fallen vet ens konkurrenter mycket mer om bolaget än man tror, och vad gör det om man driver en sund verksamhet?

Allt pekar på att företagen kommer att fortsätta att förbättra sina relationer med analytiker och investerare. Öppenhet är en hörnsten i relationer med dessa prioriterade kommunikationsgrupper, men förtroendet utgör det underliggande fundamentet.

Enligt Mikael Kärrlander kommer frågorna som rör företagens sociala ansvarstagande att bli än mer viktiga kring styrelseborden, och det kommer att ställas fler krav på att bolagen skall agera som ett slags mönstermedborgare.

– Enbart bra bolag kan bli bättre genom att agera aktivt som en god medborgare. Förtroende och relationer byggs precis som vänskap under en lång tidsperiod, och kan i värsta fall raseras på ett ögonblick, säger Mikael Kärrlander.

NYCKELN TILL FRAMGÅNG

De 5 viktigaste framgångsfaktorerna enligt deltagarna i undersökningen.
1. Förtroende för vd
2. Ledningens öppenhet
3. Kontinuerlig information
4. Ledningens tillgänglighet
5. Kvartalsrapporterna