Trög handel i klädbutikerna

Hoppet står till julen. Åtminstone för beklädnadshandeln, vars försäljning föll med 2,3 procent i löpande priser under november månad jämfört med samma period förra året. Klädhandeln sjönk med 4 procent, visar Handelns utredningsinstituts blixtindex idag.

Eftersom försäljningen redovisas i löpande priser, alltså inklusive prisförändringar, kan raset betyda att handlarna har realiserat kraftigt för att bli av med varorna. Det här betyder också att problemen i klädhandeln, alltså exklusive skor där försäljningen ökar, har fördjupats under november, i oktober var nedgången bara 2,5 procent.

Klädkedjan JC, som också presenterade försäljningssiffror för november idag, höll emot något i nedgången. Totalt ökade försäljningen med 1,4 procent, men i de befintliga butikerna minskade försäljningen med 2 procent. I nästa vecka, 19 december, får vi veta hur det har gått för H&M under november. I oktober ökade bolaget sin försäljning med totalt 18 procent.

Möjligen är läget inte fullt så illa som det ser ut i HUI:s blixt- och övriga snabbindex. De baseras på ett mindre urval än SCB:s motsvarande och mer heltäckande detaljhandelsundersökning, som kommer senare och tenderar att vara betydligt starkare än HUI:s.

Förskjutningen gör att HUI:s novembersiffror sammanfaller med SCB:s oktobersiffror över detaljhandeln. Enligt SCB ökade detaljhandeln som helhet med 2,1 procent, kalenderkorrigerat och i fasta priser, mellan oktober i år och förra året, för motsvarande period redovisade HUI en nedgång på 0,6 procent.

Idag kom ytterligare en indikator på hushållens syn på ekonomin, nämligen småhuspriserna. Här är läget fortsatt stabilt. Liksom i oktober steg priserna på årsbasis med 5 procent i november månad. Däremot har huspriserna fallit med 3 procent sedan i somras. Det är en liten försämring jämfört med september, då nivån var oförändrad jämfört med sommaren.

Antalet affärer är oförändrat, vilket är viktigt. När antalet genomförda affärer minskar tyder det på en allmän tveksamhet och oro samtidigt som det innebär att prisstatistiken blir mindre relevant, eftersom ett fåtal stora affärer kan få kraftigt genomslag på prisbilden.

Priserna har ökat mest på Gotland, med 4 procent, och fallit mest i Dalarna och Kronobergs län, med 2 respektive 3 procent. I Stockholm låg priserna stilla.

Detaljhandeln och huspriserna skickar lite olika signaler om hushållens tro på ekonomin. Enkelt kan det kanske tolkas som att de är försiktiga nog att dra ned på ”onödig” konsumtion, men inte oroliga nog att betala en bra slant för en sin bostad.

Marknaden för dyrare objekt är mindre lustbetonad idag än för 1-2 år sedan, och haussen är borta, men som helhet håller fastighetsmarknaden emot i den ekonomiska nedgången.