Trendig böna värd att smaka

Har du smakat en torkad kakaoböna? Gör inte det. Den smakar beskt, starkt och illa. Men som investering kan kakao vara en lönsam affär.

– Långsiktigt tror jag på kakao. Efterfrågan växer men utbudet växer inte. Kina och Indien har börjat äta mer choklad, men kakao odlas på för få ställen i världen och dessutom i politiskt instabila länder, säger Christian Tall, råvaruhandlare på Handelsbanken.

Men det finns program för att utöka produktionen. En smält chokladkaka är heller ingen höjdare och hur mycket choklad som kan tänkas gå åt i de varmare delarna av Indien och Kina ska vara osagt, men trenden sägs ändå gå mot ökad konsumtion.

Eftersom Elfenbenskusten och Ghana står för runt hälften av produktionen av den kakao som handlas på marknaden är priset känsligt för hur skörden blir där.

– Elfenbenskusten är ett u-land och har således inte en väl fungerande ekonomi. De har i många år inte gjort tillräckliga investeringar i kakao. De har dåliga plantor med mycket sjukdomar, och blir det sedan dåligt väder blir det missväxt. Vi har haft missväxt på kakaomarknaden i fyra år, säger Bjarne Schieldrop, råvaruanalytiker på SEB.

Men det är inte nog med det.

– För något år sedan kom det också rapporter om väldigt mycket barnarbete på kakaoodlingarna i Elfenbenskusten, vilket ledde till internationell kritik, säger Bjarne Schieldrop.

Priset har gått upp kraftigt de senaste åren. Sedan slutet av år 2007 till halvårsskiftet i år hade priset ökat runt 150 procent, men sedan har det fallit.

För investerare har det blivit allt viktigare med råvaror i portföljen.

– Råvaror som helhet är där valutor var för 15-20 år sedan. Företagen har blivit bra mycket mer benägna att förstå och hantera sina råvarurisker. Placerarna har också blivit mer och mer intresserade de senaste tio åren, och väldigt många kunder plockar in ett antal procent råvaror i sin portfölj, säger Arne Boberg, chef för råvaruförsäljning på SEB.

När det gäller kakao finns olika möjligheter att investera för svenskar. Den som har en mindre slant att placera kan köpa certifikat. Om ett par veckor börjar Handelsbanken sälja certifikat i “mjuka” råvaror som kakao, apelsinjuice, kaffe och socker.

För investerare med mer pengar finns även andra möjligheter. Det som handlas på världens råvarumarknader är så kallad bulkkakao, gjord på den härdiga lågkvalitetsbönan Forastero. Det är sådan kakao du äter om du köper Marabou, Cloetta eller Fazer.

Men i Europa har efterfrågan på fin, mörk choklad exploderat efter alla rapporter om hälsoeffekter och antioxidanter. Och här finns pengar att tjäna.

I vanliga fall säljer kakaobönderna i Karibien och Sydamerika sina “fine-flavour”-bönor – i Madagaskar och Venezuela Creollo och i Karibien Trinitario – till mellanhänder som i sin tur säljer vidare till chokladproducenter. Det leder till att bönderna tjänar så lite pengar att allt färre vill odla kakao.

Men den nya europeiska finsmakartrenden har lett till att vissa investerare nu köper in sig i en kakaoplantage som levererar kakao direkt till chokladproducenten, ofta en småskalig producent som gör högkvalitativ choklad.

– Investeraren får vänta på sina pengar. Det tar fem år innan man kan börja skörda på en ny plantage. Men så fort det börjar så rullar det på. Förra året fick jag 300 kilo kakaobönor i min första skörd, i år fick jag ett ton och nästa år kommer jag att få minst två ton, säger Duane Dove, den ende svensken som driver en egen kakaoplantage och dessutom låter tillverka sin egen choklad.

Den årliga världsproduktionen av kakao ligger runt 3 miljoner ton.

Enligt Duane Dove finns flera projekt på gång i Dominikanska republiken där investerare är välkomna att satsa pengar.

Duane Dove, som har sin plantage i Tobago och själv tagit in investerare, berättar att det också finns risker. Under torrperioden kan bränder uppstå och under regnperioden kan det bli för blött för träden. Om det blir för vått gäller det att skicka ut folk som skär ner blad och grenar så att träden får luft. Träden är för övrigt redan från början beskurna till äppelträds storlek.

Under skördetiden ställer papegojorna till det. De öppnar frukterna med sina vassa näbbar och äter upp delar av skörden.

– Antalet papegojor har ökat kraftigt eftersom jägare har skjutit de flesta av de många falkar som vi en gång i tiden hade på Tobago, säger Duane Dove.

Dove har löst det genom att hyra in en falkenerare som flyger sina falkar över plantagen tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen, då papegojorna är i farten, samt genom att lägga nät över skörden. Båda kostsamma projekt.

Visserligen får man skjuta papegojor på Tobago, men Duane Dove försöker driva ett miljövänligt och etiskt jordbruk och säger sig inte vilja ta till den metoden. Så kostar en av hans chokladkakor på 100 gram också 40 kronor mer än en vanlig kaka med 70 procent kakao på Ica.

– De använder bulkkakao i sina produkter och även om de har utökat mängden kakao till 70 procent kan 60 procent vara den billigare kakaomassan och 10 procent det dyra kakaosmöret. Smöret är smakbäraren, medan massan, pulvret, ger färgen. I stället kan de komplettera med palmolja, säger han.

Men visst är det lättare att investera på bulkmarknaden. Och på flera sätt säkrare, eftersom det är svårt att sitta i Sverige och kontrollera vad som händer med pengar som är investerade i Dominikanska republiken.

Även bulkmarknaden kan dock bjuda på äventyr. I juli försökte den brittiska hedgefondförvaltaren Anthony Ward göra en kupp genom att köpa upp 7 procent av världens kakaoproduktion. Han trodde att det skulle bli brist på kakao och stigande priser på grund av problemen i Elfenbenskusten.

För att få plats med alla bönor hyrde han nästan all lagerplats för kakao i Europa.

– Fonden försökte “squeeza” marknaden, säger Christian Tall på Handelsbanken.

Men sedan Wards räd har alltså priset fallit. Den här gången föll Anthony Ward pladask, men han lyckades bättre med sina kupper 1996 och 2002. Affärsvärlden har inte lyckats nå Anthony Ward.

Så investerar du i kakao

Certifikat: På Handelsbanken går det att handla via sin aktiedepå. För dem som vill satsa på uppgång finns det Bull-certifikat och för dem som tror på nedgång finns Bear-certifikat. Båda har hävstång. Om marknaden går ner

1 procent så blir det minus 2 procent på ett Bull-certifikat och plus 2 procent på ett Bear-certifikat.

Terminskontrakt: Andra svenska banker säljer mest stora terminskontrakt som företag använder. Men de kan även handla på de internationella råvarubörserna åt sina kunder.