Trendbrott i hushållens nettoförmögenhet

Av dessa hamnade cirka tre fjärdedelar på hushållens bankkonton. Det kan tyckas märkligt givet det låga ränteläget, noterar SEB:s privatekonom Jens Magnusson vid presskonferensen för sparbarometern – men mycket är dock säsongsbetonat. Mönstret brukar se ut så här under det andra kvartalet, säger han, även om det nu var ovanligt högt.

Att Stockholmsbörsen gick ned under kvartalet kan också ha påverkat riskbenägenheten, resonerar Magnusson. Börsnedgången var också faktorn bakom att nettoförmögenheten under kvartalet minskade för första gången på 11 kvartal, med 149 miljarder kronor.

“Ska man spekulera lite så är det nog så att detta inte blir ett isolerat kvartal, det kan vara så att även nästa kvartal visar en nedgång”, säger Magnusson, och hänvisar till den fortsatt nedåtgående börsutvecklingen.

Nedgången betyder lite ur ett makroprespektiv, men kan leda till att riskaptiten sjunker – och på längre sikt även ha en dämpande effekt på bostadspriserna, resonerar Magnusson.

“Det är inte oviktigt huruvida hushållen känner sig förmögna eller inte förmögna”, konstaterar han. Därför kan det också få effekter på konsumtionen, som länge överraskat analytikerna på nedsidan.

“Vi har som sagt ett rekordhögt nysparande för det andra kvartalet, och det är en ganska hög sparkvot totalt sett. Ju mer man ser att nettoförmögenheten avstannar, desto större sådana effekter får vi”.

Däremot tror inte Magnusson att höstbudgeten kommer att påverka hushållens sparbeteende nämnvärt.

“Totalt sett är det varken en expansiv eller åtstramande budget, den är ganska neutral”, säger han – sparandet blir lite dyrare, medan det kommer lika mycket subventioner i andra änden.

Han noterar vidare att amorteringskravet inte hade klubbats igenom ännu i det andra kvartalet, och att en eventuell effekt på bostadspriserna återstår att se.

Hushållens skuldökningstakt uppgick till 6,4 procent och skuldkvoten steg till 20,7 procent. Skuldökningstakten är dock inte historiskt hög, säger Magnusson och hänvisar till nivåerna över 10 procent som sågs innan finanskrisen.

“Det är fortfarande en hälsosam förmögenhetsställning, får man säga, med fem gånger större tillgångar än skulder. Men vi har ett trendbrott – väldigt många kvartal med stigande förmögenheter har förbytts i en liten nedgång, och det återstår att se vart den tar vägen”, konkluderar Magnusson.