Tredje AP-fondens pandemiobligationer på väg att lösa ut

Tredje AP-fonden var med som ledande investerare när Världsbanken 2017 lanserade en banbrytande katastrofobligation som skulle hjälpa de mest utsatta länderna att motverka och bekämpa en pandemi. Obligationen kom till i spåren av ebola-utbrottet 2014 som tog omkring 11 000 liv i främst Afrika.

Totalt är obligationen på 325 miljoner dollar i två delar, 230 miljoner i en mindre riskfylld del och 95 miljoner i en högriskdel där hela kapitalet kan förloras. I den större delen är förlusten begränsad till 17 procent av kapitalet.

Hur mycket som Tredje AP-fonden investerade vill man inte uppge men mellan 1 januari och 30 juni 2017, när obligationen gavs ut, ökade innehaven i försäkringsrelaterade papper med omkring 350 miljoner kronor. Det skulle motsvara omkring 10 procent i obligationen vilket får ses som rimligt för en ”lead investor”.

Obligationerna är en slags försäkring som ska hjälpa fattiga länder att bekämpa pandemier och utbetalningar styrs av ett antal kriterier, främst antal dödsfall och längden på utbrottet. Coronavirus omfattas av båda typerna av obligation.

– Kriterierna är satta för att obligationen ska betalas ut som stöd i händelse av en pandemi för att bekämpa utbrottet främst i länder med svaga sjukvårdssystem.  Flera av dessa kriterier är uppfyllda nu men inte alla. Givet omfattningen på coronapandemin, är det sannolikt att båda obligationerna betalar ut, den ena fullt ut och den andra partiellt, säger Dan Bergman, ansvarig för försäkringsrelaterade investeringar på tredje AP-fonden.

Den 9 april kommer det att avgöras om kriterierna är nådda för utbetalning men vid 2 500 dödsfall sker full utbetalning vilket gör att full utbetalning sannolikt kommer att ske.

Även om obligationerna har hyllats för att vara innovativa har det också fått kritik för att vara dels för stringenta i kriterierna, ett Ebola-utbrott förra året fick till exempel inte någon utbetalning. Dessutom menar många att det tar för lång tid att betala ut vilket motverkar det preventiva syftet med försäkringen, något Dan Bergman dock hoppa ska undvikas.

– Om Världsbankens pandemiobligationer betalar ut är det vår förhoppning att pengarna snabbt slussas till behövande länder med svaga sjukvårdssystem för bekämpning av pandemin. Pandemiobligationer är en del i världssamfundets försöka att hitta effektiva lösningar på problemet att snabbt styra kritiska resurser till svaga länder och har uppkommit mot bakgrund att normala biståndsprocesser ofta inte är tillräckligt snabba för att göra maximal nytta, säger han.