Tre sätt att skydda din portfölj

Att vara långsiktig på aktiemarknaden brukar vara en vinnarstrategi. Men det senaste året har säkert många privata investerare funderat på att sälja men tvekat eftersom de inte velat realisera vinster med tillhörande skatteavbränning.

1. Xact Bear

Den enklaste varianten, som även nybörjare och försiktiga generaler kan använda sig av, är att köpa den börshandlade fonden Xact Bear. Fonden följer den omvända utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, OMXS30-index. Dessutom har Xact Bear en inbyggd hävstång som gör att fonden stiger med 1,5 procent när börsen faller 1 procent.

Att säkra en aktieportfölj som är viktad som OMXS30 blir därmed ganska lätt. För att få ett hundraprocentigt kursfallsskydd ska 40 procent av portföljens värde placeras i Xact Bear. Önskas mindre försäkring minskas beloppet och för att spekulera i nedgång köps fler andelar.

Alla som har en aktiedepå, IPS-depå eller VP-konto kan köpa Xact Bear via sin vanliga bank eller fondkommissionär. Xacts fonder är noterade på Stockholmsbörsen och andelar handlas precis som aktier. Men det finns en hake. Alla har inte en aktieportfölj som är viktad som OMXS30. De fem bolag som i dag väger tyngst i index är i nämnd ordning: Hennes & Mauritz, Ericsson, Nordea, Telia Sonera och Astra Zeneca. Dessa svarar för nästan halva indexvärdet. I en portfölj som innehåller en massa småbolag eller har några få stora poster i andra än de indextunga bolagen, finns risken att utfallet inte blir det önskade.

Ett sätt att mäta korrelationen med index är att räkna ut betavärdet för den egna portföljen. Beta används för att visa hur mycket en aktie (eller en portfölj) rör sig. Ett betavärde på 1 innebär att aktien rör sig som index, ett lägre värde indikerar att aktien har lägre volatilitet. Exempelvis är beta för Boliden 1,8, medan Nordea ligger på 0,9 och trögrörligare Securitas på 0,5. Ett alternativ till räkneövningen är att höfta lite och ta risken att vara lite över- eller underförsäkrad.

Tänk på att Xact Bear är en tillfällig lösning. Strategin bör bara användas under kortare perioder när aktiemarknaden känns extra nervös. Alla försäkringar kostar pengar och så även denna, i alla fall i form av courtage och eventuell ränta på lånade pengar.

2. Indexoptioner

En annan variant för att skydda portföljen är att använda indexoptioner. Det är ett instrument som kräver att placeraren har lite mer förkunskaper, har en depå och har skrivit under särskilda avtal för derivathandel. Strategin som används är köp av säljoptioner med OMXS30 som underliggande tillgång. Den som äger en säljoption har rätten att sälja en tillgång till ett förutbestämt pris, lösenpriset. Om OMXS30-index står i 714 motsvarar ett kontrakt ett underliggande värde på 71 400 kronor. Att räkna ut hur många kontrakt som behövs för att säkra sin portfölj är steg ett. Nästa steg är att välja ett lämpligt lösenpris och en slutmånad. Principen är att ju närmare index desto dyrare option. Samma gäller för löptiden. En lång option är dyrare än en som snart tar slut. Den som vill försäkra portföljen helt kan köpa säljoptioner med lösenpris 710, med slutdag 23 januari 2009. Ett kontrakt kostar i dag 4 700 kronor, och kostnaden för att försäkra en portfölj värd 714 000 kronor blir följaktligen 47 000 kronor plus avgifter. Börsen måste därmed falla nästan 7 procent för att försäkringen ska fylla någon funktion. Skulle det komma ett nytt ras och index falla 20 procent till 571 på slutdagen blir värdet på optionerna cirka 139 000 kronor. Samtidigt har aktierna i portföljen tappat ungefär lika mycket. Som synes är detta i dag ett dyrt sätt att skydda sina aktier mot kursfall. Det beror på att de stora kursrörelserna under oktober skickat upp volatiliteten till extremt hög nivå och därmed gjort att optionerna blivit ovanligt dyra.

3. Indexterminer

Mer sofistikerade investerare kan i stället använda indexterminer för att kortsiktigt bromsa utvecklingen i portföljen. Terminspriset är en funktion av räntan till slutdagen och priset för den underliggande tillgången. Att jobba med OMXS30-terminer fungerar ungefär på samma sätt som med Xact Bear. Skillnaden är att det inte finns någon hävstång samt att minsta handelspost är ett kontrakt vilket motsvarar ett underliggande värde på 71 400 kronor. En annan skillnad är att startpositionen blir en försäljning av lämpligt antal terminskontrakt. Samt att terminerna har en i förväg fastställd slutdag om en eller ett par månader. Betalningen sker också på slutdagen och fram till dess kräver banken att tillräckligt med säkerheter finns i depån för att vid varje dag tåla en rörelse på minst10 procent åt fel håll. Den stora faran med terminer är frestelsen att ta på sin en för stor kostym och sälja fler kontrakt än vad som behövs för att skydda portföljen.

_________________