Tre gyllene år

När Handelsbanken presenterade sin prognos i morse så fanns det vissa indikationer på att de skulle ha en betydligt mer pessimistisk bild av världsekonomin än sina konkurrenter på prognosmarknaden. Det visade sig vara helt fel.

INGA SNABBA HÖJNINGAR: Mats Kinnwall, chef för internationell analys på SHB.

Visserligen betonar de att världskonjunkturen numera har passerat sin absoluta tillväxttopp men det är ändå några goda år vi har framför oss. Svensk ekonomi väntas växa med över tre procent i genomsnitt över perioden 2004-2006.

Den stora skillnaden är att Handelsbanken har ett annorlunda räntescenario. Bankens ekonomer räknar inte med att det kommer att behövas några snabba räntehöjningar, framför allt inte i Sverige där inflationen fortsätter att vara låg. Om ett år ligger den svenska styrräntan på 2,5 procent, en höjning med bara 0,5 procentenheter från dagens nivå.

Ni har ändrat Ert ekonomiska scenario rätt rejält avseende USA?
– Vi har inte ändrat synen på konjunkturen mer än marginellt utan snarare vilken räntenivå som krävs för att understödja tillväxten. Numera bedömer vi att den underliggande tillväxten har dämpats och att det därför inte kommer att krävas så stora räntehöjningar från den amerikanska centralbankens sida. Ett skäl är att man har bränt av mycket av den ekonomisk-politiska stimulansen.

Ni gör också betydligt försiktigare ränteprognoser för svensk del än många andra bedömare. Hur kommer det sig?
– Det följer till del av svaret på den förra frågan. Många har kvar bilden av att världskonjunkturen befinner sig i en accelerationsfas. Vi tror att det sker en nedväxling av tillväxten. Då blir inflationsriskerna små. Dessutom tycks den svenska potentiella tillväxten vara något starkare än vi tidigare har trott vilket dämpar inflationsriskerna vid en given tillväxt.

Hur ställer Ni Er till de finanspolitiska stimulanser som regeringen föreslår?
– Det är positivt med skattesänkningar eftersom det förbättrar strukturen i svensk ekonomi. De fördelningspolitiska stimulanserna i form av eventuella transfereringsökningar till hushållen får ses som en del av det politiska förhandlingsspelet. Men några extra stimulanser behövs egentligen inte för att sätta fart på konjunkturen.

Vilka är de mest betydande riskerna mot Ert i grunden positiva scenario?
– De amerikanska hushållen har på grund av de ekonomiska stimulanserna tidigarelagt en stor del av sin konsumtion. Det ligger i korten att de kommer att strama åt. Den processen måste komma. Vi tror dock att det sker i form av en långsam process. Men det skulle givetvis kunna gå riktigt fort, men i så fall borde det ha kommit vid någon av de stora chockerna som den amerikanska ekonomin utsatts för under senare år. För svensk del så finns det väl en möjlighet att riksbanken gör en annan bedömning än oss när det gäller tillväxten i världen och går alltför snabbt fram med räntehöjningar.

Kan man hoppas på att det blir bättre än Ni förutser?
– Det kan visa sig att tillväxten blir starkare om exempelvis arbetsmarknaden repar sig snabbare än vi räknat med. Risken då är väl att det i så fall blir en snabb boom-bust cykel med så hög tillväxt 2005 att det tvingar fram åtstramning som i sin tur dämpar tillväxten 2006.