”Tråkigt att det ska behövas krig för att investera i Saab”

Många investerare som tidigare undvikit försvarsaktier har investerat i Saab efter krigsutbrottet i Ukraina, säger Christian Luiga, vice VD och finansdirektör på Saab i en intervju med Afv. Han säger också att höjda försvarsbudgetar på sikt kan höja Saabs vinstmarginal genom ökade skalfördelar.
”Tråkigt att det ska behövas krig för att investera i Saab” - Christian Luiga 2
"Det är inte bara att komma till kunden och säga ”här är missilen, så här mycket ska ni betala", säger Christian Luiga, vice VD och finansdirektör på Saab.

Saab är årets vinnare på Stockholmsbörsen bland large- och midcapbolag. Sedan årsskiftet är aktien, efter ett par år med svag utveckling, upp drygt 55%.  Orsaken är förstås kriget i Ukraina som resulterat i ett allmänt försämrat säkerhetsläge och aviserade ökningar av försvarsbudgetar från en rad olika länder.

Sedan kriget i Ukraina startade har Saab-aktien lyft 70%. Utifrån aktiemarknadens reaktion finns förväntningar om att det förändrade säkerhetsläget starkt kommer påverka Saabs framtida vinster. Hur ser du på det?

”Till en del handlar det om förväntan på tillväxt och ökad vinst för Saab. Men vi ser också en förändrad syn på försvarsaktier inklusive Saab från investerare. Vi har sett en väldigt stor ökning av antalet aktieägare senaste tiden. Det är glädjande eftersom det tidigare funnits flera exempel på fonder som inte investerat i försvarsmateriel utan att man kunnat förklara varför.  Samtidigt tycker jag personligen att det är tråkigt att det här ska behöva ske baserat på ett krig.”

Det är inte bara Saab som fått se aktien lyfta, det gäller också andra försvarskoncerner.

“Ja, det som har hänt är att värderingen av Saab och andra europeiska försvarsaktier har gått upp och nu är mer i linje med de amerikanska. Före kriget hade Saab en värdering långt under amerikanska försvarsaktierna och andra industribolag. Det här beror förmodligen på att europeiska investerare har förändrat sin syn på försvarssektorn. Vi ser också att EU:s senaste förslag kring taxonomin, till skillnad från det första förslaget, inte betraktar hela försvarssektorn som icke hållbar investering, utan enbart de delar som strider mot FN:s och andra konventioner.”

Saabs omvärldsfaktorer har förändrats snabbt de senaste månaderna. Går det idag att säga hur det påverkar Saab generellt och de olika kärnverksamheterna – flyg, undervattensområdet, sensorer, ledningssystem och avancerade vapensystem?

”Det här påverkar oss i allra högsta grad och alla våra områden men i olika tidsperspektiv. Sedan påverkar kriget vår leverantörs- och försörjningssituation, samt vårt fokus på säkerhet inom Saab.”

På vilket sätt påverkar kriget leverans- och insatsvaror?

”En påtaglig effekt är att om man tidigare kunde få offerter på insatsvaror som gällde, säg fyra till sex månader, och nu handlar det ibland om en vecka. När metallpriser stiger slår det igenom på allt från kylskåp till Gripenplan. Men de kostnadsökningar som vi nu ser kommer påverka i princip alla varor över tid. Samtidigt har vi under covid lärt oss mycket kring hur vi ska hantera störningar i leveranskedjor. Eftersom våra kunder är stora statliga myndigheter som vi har långvariga relationer med delar vi också i högre grad risk och kostnader med kund än i andra branscher. Det begränsar å ena sidan hur mycket pengar vi kan tjäna men gör å andra sidan också att vi har större möjlighet att föra över kostnadsökningar”.

Ger ökad efterfrågan möjlighet att höja priser och förbättra vinstmarginalen? Målet på 10% marginal har ju inte uppnåtts de senaste 20 åren.

”Vi jobbar med förtroende, inte över ett eller två år utan snarare 20 eller 30 år. Det begränsar hur man kan agera med prishöjningar. Viktigast för vår lönsamhet är att vi själva effektiviserar oss men också att vi kan få skalfördelar. Får vi nu ta del av större försvarsbudgetar och kan växa, kan det också ge större skalfördelar. Sedan jobbar vi förstås varje dag med att vara bättre än våra konkurrenter och ta ut högre priser. Men man måste förstå att det är hård konkurrens. Det är inte bara att komma till kunden och säga ”här är missilen, så här mycket ska ni betala”.

Saab har tidigare haft problem med negativt kassaflöde. Finns det risk för att en snabbt ökad orderstock leder till ökade utvecklingskostnader och påverkar kassaflödet negativt?

“Teknikutveckling har alltid varit en grundsten i Saabs strategi, och något som skett kontinuerligt. Under 2021 utgjorde forskning och utveckling 18% av omsättningen, varav mer än en fjärdedel var egenfinansierad. Det kommer vara fortsatt viktigt i framtiden men ska inte påverka kassaflödet mer än nu.”

Europeiska försvarsaktier rusar

Europeiska försvarsaktier har stigit kraftigt sedan kriget bröt ut i Ukraina. För de amerikanska motsvarigheterna är reaktionen betydligt mindre. En förklaring är närheten till kriget och att europeiska försvarsbudgetar förväntas påverkas i större utsträckning. En annan förklaring är att europeiska investerare i större uträckning tidigare har hållt sig borta från försvarssektorn av hållbarhetsmotiv, men sedan kriget bröt ut ändrat inställning. Det har också gjort att värderingen nu är mer likartat mellan bolagen i Europa och USA.

Bolag Kursförändring sedan krigsutbrottet P/e-tal
Rheinmetall, Tyskland 95% 19
Saab, Sverige 68%  24
Leonardo, Italien 44% 9
Thales, Frankrike 42% 25
BAE Systems, Storbritannien 25% 13
Lookheed Martin, USA 15% 13
Northrop Grumman, USA 15% 20
General Dynamics, USA 11% 21
Raytheon, USA 10% 23

Källa: Bloomberg. Kurs per den 24 mars.

Ökad marknadspotential i Sverige

Sveriges försvarsbudget ska upp till 2% av BNP. Hur viktig är den förändringen för Saab och kommer ni kunna leverera på en kraftigt ökad efterfrågan?

”Tidigare beslut var ju att Sveriges försvarsbudget skulle upp till 1,5%. Räknat från den nivån innebär det en ökning med drygt 30 miljarder per år. Sverige står ju för 30-40% av vår försäljning så självklart kommer det innebära en ökad marknadspotential. Exakt vad som kommer att efterfrågas klarnar förhoppningsvis under året. Jag känner ingen större oro för att vi inte skulle kunna leverera. Det är ganska långa ledtider, men det är viktigt att vi tidigt kan få en dialog med kunden. Vi är heller inte lika sårbara idag eftersom vår multidomestic-strategi innebär att vi kan dela resurser och kunskap mellan våra fokusmarknader, som utöver Sverige är USA, Tyskland, Storbritannien, Australien och Finland. Sedan är det varje dag en viktigt fråga för oss att kunna rekrytera bra personal, vi har en stor och ökande efterfrågan på ingenjörer”.

Det är inte bara i Sverige som försvarsbudgeten är på väg uppåt. Det gäller flera andra länder, bland annat Tyskland. Hur ser du på det?

”Vi har haft en positiv utveckling i Tyskland, bland annat genom förra årets order på radarsystem och eldledningssystem till tyska marinens fregatter samt på träningssystem. Vi finns idag på ett fem olika orter i Tyskland. En högre försvarsbudget är inga givna pengar, men det ökar våra möjligheter att växa i Tyskland. I Tyskland som på alla andra marknader underlättar det om vi tidigt kan få en dialog med upphandlande myndigheter för att kunna leverera”.

Saab har ambitionen växa utomlands, Inte minst på marknader som USA, Storbritannien och Australien. Gäller den strategin även nu, eller måste Saab i detta läge mer prioritera svenska behov, har ni ett särskilt ansvar där?

”Vi ska kunna klara av båda delarna, den strategin gäller fortsatt, det finns ingen annan prioritering på grund av det som har hänt”

Det förs en allt intensivare diskussion kring Sveriges försvarssamarbeten, inklusive ett eventuellt medlemskap i Nato. Kan du säga något om hur förändringar i de delarna kan påverka Saab?

”Det är en hypotetisk fråga och är i grunden inget vi spekulerar i. Vi koncentrerar oss på att ha den bästa teknologin, utveckla vår multidomestic-strategi, vara lyhörda för kunden och att fortsätta kunna vara Sverige största ingenjörspool.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.