Tillväxten bästa valfläsket för Persson

Avslutningen på 2005 och starten på 2006 visar på en mycket stark tillväxt i Sverige. Och eftersom social-demokraterna redan har vänt upp i opinionsmätningarna blir det kanske inget extra valfläsk i vårbudgeten.

Den svenska konjunkturen utvecklas för närvarande mycket starkt och prognosmakarna har justerat upp sina prognoser i en rasande takt. Strax innan jul presenterade exempelvis statliga Konjunkturinstitutet sin senaste prognos för svensk ekonomi där tillväxten för i år väntas landa på 3,6 procent. Men nu är frågan om det är dags att justera upp prognoserna ytterligare.

Att julhandeln slog rekord förvånar ingen och den privata konsumtionen är också det som de flesta tror ska vara den stora drivkraften under 2006. Men nu ser det också ut som om industrisektorn har fått ett ordentligt lyft.

Konjunkturinstitutets barometer för december visade på ett ordentligt lyft för exporten. Denna bild bekräftas också i Föreningssparbankens inköpschefsindex som steg till 57,9 i december. Ett starkt bidragande skäl till att det nu går bättre för industrin är att konjunkturen i Europa stärkts påtagligt under slutet av 2005. Både industrin och tjänstesektorn har vänt uppåt.

Dessutom har statens finanser gått bättre än väntat. Ett befarat underskott på runt 50 miljarder i början av året landade i ett överskott på 13 miljarder för 2005. Prognoserna för 2006 pekar visserligen än så länge mot ett visst underskott under det här året, men när det är dags att justera budgetprognoserna är det nog ingen som blir förvånad om även det här året landar i ett plus.

Det normala är att man oftast underskattar förbättringar av statsfinanserna i en konjunkturuppgång och vice versa i konjunkturnedgång. Om det här mönstret återupprepas så skulle det ge den sittande regeringen utrymme för ytterligare satsningar i vårbudgeten om exempelvis arbetsmarknaden inte vänder upp.

Men även på arbetsmarknaden blir det allt tydligare att det redan har skett en vändning till det bättre. Antalet nyanmälda lediga platser har bland annat fortsatt att stiga och nu börjar det till och med bli lite oroande att det dyker upp flaskhalsar på arbetsmarknaden. Än så länge berör dock detta främst byggsektorn som sedan länge har upplevt en stark efterfrågetillväxt.

Det här är dock inte ett av skälen till att Riksbanken väntas leverera en räntehöjning redan nu på fredag. Snarare är det den starka allmänna tillväxten tillsammans med den höga ökningstakten i bostadspriserna som ligger bakom. Priserna på bostadsrätter steg ju med hela 22 procent under 2005, enligt färsk statistik. Men för att Riksbanken inte helt ska förlora kopplingen till sitt inflationsmål krävs dessutom att man hastar på med räntehöjningarna.

Inflationen har varit lägre än väntat under senare tid och mycket talar för att den kryper ner mot nollstrecket under våren eftersom hyreshöjningarna blivit extremt låga och kronan åter börjat stärkas.

Frånsett räntehöjningar är det svårt att hitta några inhemska faktorer som ska kunna vända på den positiva spiral som Sverige för närvarande befinner sig i. Snarare är det dags att fundera på om inte tillväxtprognoserna kan komma att justeras upp ytterligare något under våren.

Och några som verkligen kan glädjas åt detta är den sittande socialdemokratiska regeringen som redan sett en ordentlig vändning i opinionen. Det handlar väl snarast om att sitta så lugnt i båten som möjligt fram till valet.

Några extra dusörer i vårbudgeten lär inte behövas om inget extraordinärt händer. Och det är väl nästan så att
man sitter här och ångrar att man inte kastade in några 100-lappar på ett Göran Persson-spel när Alliansen var som mest i ropet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.