Tidningen Gnistan II

Kunde maoisterna ge ut Gnistan för att sprida sina idéer, kan väl Jan Stenbeck starta Finans & Vision för att propagera för det som ligger honom varmast om hjärtat.

Det har varit gott om skriverier kring Percy Barnevik den senaste veckan. Därför känns det som en befrielse för Signaturen att få skriva någonting om hans raka motsats, Jan Stenbeck, tillika Sveriges meste mogul.

Stenbeck ådrog sig under förra veckan Mediesveriges odelade vrede när han på sitt amerikanskt rättframma sätt och under personalchikanerande former slog igen Finanstidningen. Samtidigt tillkännagav han att han ämnar ersätta Finanstidningen, som har varit en lätt pretentiös finansiell morgontidning, med den nya tidningen Finans & Vision. Av allt att döma blir den en lightprodukt med inriktning på TIME-sektorn (där TIME står för Technology, Internet, Media & Entertainment).

Konsekvenserna var omedelbara: mer än en proffstyckare tycks ha satt morgoncroissanten i vrångstrupen och hostat omkull latteglaset.

I morgon, torsdag, ska det hållas presskonferens. Den nya tidningens ledning ska presentera sin produkt och sina visioner. Frågan är om någon från bevakningssidan kommer att delta där. Alla så kallade mediekommentatorer har ju redan skrivit sida upp och sida ner med indignerade kommentarer och påhopp.

Även Valör har en färdig åsikt.

Glöm den rent mediala vinkeln. Affärs-idén med Finans & Vision är inte alls att “utmana Dagens Industri” på annonsmarknaden. Vete tusan om äventyret behöver gå med vinst på “rörelsenivå” ens. Sånt säger Stenbeck bara för att hålla sina underhuggare motiverade att jobba ihjäl sig. Möjligen är han också ute efter att hålla marknaden på gott humör.

Men Stenbecks egentliga motiv till att förändra tidningens inriktning är betydligt mer djupliggande. Och intressanta.

Det har – inte minst i denna tidning – på sistone skrivits väl underbyggda, kritiska artiklar om Stenbecks imperium. Bärande balk i många resonemangsbyggen är att gruppen är i behov av att förbättra sina kassaflöden.

Gemene man, i den mån han intresserar sig för Stenbecks finanser, ser Korsnäs som finansieringskällan och resten av gruppen som snabbväxande kassaslukare. Om dessa hinner växa sig tillräckligt stora för att börja gå med vinst innan banken tar över dem, då har Stenbeck vunnit. Går de omkull tidigare, då har Stenbeck förlorat. Det finns förvisso fler finansieringskällor i gruppen: Metro Stockholm, Comviq, Strix och TV3 är verksamheter som i normalfallet suger in pengar. Men det finns också betydande investeringar. Stenbeck älskar sin vision (vision är ett viktigt ord här, kom ihåg det) av den globala gratismorgontidningen Metro. Han satsar också friskt på visionen av ett imperium i öststaterna, både när det gäller telefoni i Tele2 och tevemässigt. Men visioner kräver finanser. Självklart startar Stenbeck Finans & Vision.

Strategin är lika enkel som för vilken handlare som helst. Det gäller att pumpa upp intresset för det man vill sälja. Och Stenbeck säljer visioner i alla former, alltifrån lättsmälta dokusåpor till hårdsmälta aktier i visionsfabrikerna.

Och när marknaden sviktar och ballongen tappar höjd gäller det att pumpa upp intresset igen, inte minst aktiemarknadens. För om inte Stenbeck själv ska tappa kontrollen över sina bolag måste värderingen av bolagen vara hög. Och det kan den bli om intresset är tillräckligt stort.

Mellan raderna i Finans & Visions preliminära programförklaring märks ett tydligt missnöje med att resten av ekonomimedierna inte ägnar TIME-sektorn tillräckligt positiv uppmärksamhet. Det är ju precis den som Stenbecksgruppen ägnar sig åt. Lätt att lösa. Man skaffar ett eget propagandablad.

Det är inte konstigare än att de svenska maoisterna på 1960-talet startade Gnistan eller att Frälsis ger ut Stridsropet. Och varför tror ni handlarna satsar på ICA-kuriren, KF ger ut Vi och Arla sponsrar kokböcker och kocklandslag.

Och inte var det väl bara filantropi som fick Wallenberg att satsa pengar i Affärsvärlden för drygt hundra år sedan.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SciBase