TEMA IT-TRENDER: Dominanterna blir bara större

I de flesta olika industrier finns det en uppsjö jämstarkaspelare som slåss om herraväldet. IT-branschen är därvidlag unikgenom att det utkristalliseras dominanter, som närmast harmonopolställning inom olika segment. Och branschledarna tenderardessutom att bli större och större för varje dag som går. IBMdominerade t.ex. branschen totalt på 1970-talet, tack vare sinmonopolställning på stordatorer samt service och konsultationkring dessa. Idag finns det betydligt flera segment i IT–branschen. Men fenomentet är inte mindre tydligt för det – ochde dominerande spelarna är fortfarande amerikanska. Microsofthar vunnit herreväldet för olika typer av persondatorprogram.Oracle håller på att uppnå samma ställning för databasprogram.Intel, som gör processorer för persondatorer, har i det närmastemonopol. Och så vidare.

Flera ekonomer förklarar fenomenet genom att peka på att IT–branschen till sin natur är global. Efterfrågan av IT-produkterskiljer sig i princip inte åt mellan olika marknader och länder.Kunderna är dessutom i sig globala, med närvaro i många länder.IT-företagen har dessutom redan på ett tidigt stadium satsat påen global närvaro, till exempel genom att lansera en produktsamtidigt över hela världen. Globaliseringen förstärks genom attdistributionskostnaden för majoriteten av IT-produkter ärförsumbar i förhållande till priset. För programvaruföretag äräven tillverkningskostnaden minimal för varje ny kopia, närprogrammet väl är utvecklat. Följden blir att när en vissprodukt har slagit igenom, tenderar den att bli en de factostandard. Den stänger helt enkelt utrymmet för sina konkurrenter.Ekonomer tror på en liknande utveckling i andra branscher somblir allt mer globala. Men det är på längre sikt. Det speciellamed IT-branschen är att utvecklingen går så snabbt. Dels vad detgäller teknikskiften, dels genom att det går så snabbt att fyllaförsäljningskanaler med nya produkter och versioner. Andrabranscher har ofta sitt ursprung på en nationell marknad.Globaliseringen har så att säga kommit i efterhand. Enligtteorin kan marknader med extrema stordriftsfördelar drivas motmonopol. Och mycket riktigt finns det klara stordriftsfördelar iIT-branschen. De fasta kostnaderna är stora i IT-branschen, meninte i form av maskiner, utan i form humankapital i storautvecklingsprojekt. Men dominansfenomenet förklaras nog intelika mycket av stordriftsfördelar som av storleksfördelar.

Här finns det en tydlig parallell mellan flera segment inom IT–industrin och lokaltidningsbranschen. Likheten består i att justörre en tidning eller ett IT-företag blir, ju större blirkundnyttan. För tidningen avspeglas det genom att lokalaannonser söker sig till den största tidningen. Den blirdärigenom mer attraktiv att läsa och lockar ännu fler annonser.Det blir en god cirkel.

I IT-branschen heter förklaringen kompatibilitet. Inom de flestaområden måste IT-produkter kunna kommunicera med varandra. Enkommunikation som underlättas om alla har produkter från en ochsamma leverantör. På programvaruområdet är nyttan uppenbar.Ordbehandlingsprogrammet Word har fått cirka 90 procent avmarknaden, inte minst genom att kunder vet att de flesta andrahar det, vilket gör det problemfritt att skicka och ta emotfiler i Word.

Ett aktuellt exempel är industrin för nätverksprodukter. Denutgörs av företag som tillverkar så kallade switchar och routrar,som fungerar för ett datanätverk, exempelvis internet, ungefärsom en telefonväxel fungerar för telenätet. Här håller denamerikanska marknadsledaren Cisco på att växa ifrån sinakonkurrenter. För ett datanätverk är det naturligtvis av störstavikt att alla olika delar fungerar väl med varandra för smidigkommunikation. Cisco tillverkar hela kedjan av dessa produkteroch även om företaget inte vill erkänna det själv, fungerar debäst med varandra. Och eftersom olika företags datanätverk måstekommunicera med varandra ligger det nära till hands för en kundatt välja Cisco. Kundnyttan blir störst. Konkurrenterna tvingasanpassa sig till Cisco, som håller på att sätta en defactostandard.

Att ingen PC-tillverkare har nått en dominerande ställning ihårdvarubranschen kan sannolikt förklaras av att persondatorerär helt kompatibla med varandra. Med få undantag använder allaoperativsystem från Microsoft och processorer från Intel.Möjligtvis är branschen sakta på väg mot en trend med endominant. De andra förutsättningarna finns ju där, med en globalmarknad och uppenbara stordriftsfördelar i hopsättningen avpersondatorer.

En annan förklaring till dominansteorin att leverantörenstrovärdighet inför kunden, sannolikt är viktigare i IT-branschenän i någon annan bransch. Många produkter, exempelvis program,kräver kontinuerliga uppdateringar och i många fall,konsultinsatser från leverantörens sida. Det ligger därför ikundens intresse att leverantören överlever under en längretidsperiod. Någonting som inte är säkert i en bransch, medteknikskiften så snabba att de kan slå undan benen för ettföretag över en natt. Följden blir att kunden väljer denleverantör som redan är störst. Överlever någon, blir detmarknadsledaren, går resonemanget. När IBM-dominansen var somstörst på 1970-talet fanns det ett talesätt bland datachefer somlöd man får aldrig sparken så länge man väljer IBM. Effektenspäs på av att IT-produkter ofta är komplexa och svåra attbedöma. Med begränsad kunskap spelar produktens kvalitet enmindre och själva företagets position en större roll.Marknadsföring och försäljning har därför blivit a och o i IT–branschen. Det handlar mer om att övertyga kunden om enprodukts förträfflighet än att kunna bevisa den. Det finns mångaexempel på företag som blivit marknadsledare, inte genom attalltid ha bäst produkter utan genom skicklig, i flera fallhänsynslös, marknadsföring och försäljning.

Många dominerande företag har också satt i system att genomsmart marknadsföring övertyga kunder om behovet av nya versionerav gamla produkter. Kunderna lockas att tro att de behöver nyaversioner, snabbare processorer, snabbare datorer, mer minne ochfler programfunktioner. Mest uppenbart är det iprogramvaruindustrin. Här har Microsoft uppnått herrevälde ochhaft ihjäl sina konkurrenter genom att i en rasande taktpresentera nya programversioner, med ofta helt onödiga finesser,som kunderna fås att tro de behöver. Oracle håller på att görasamma sak på databasområdet.

Genom att vara först med nya eller snabba versioner måstekonkurrenterna följa efter. Följden blir att en leverantörskapar en slags industristandard som såväl konkurrenter sombolag inom närliggande IT-områden måste anpassa sig till. Enprogramutvecklare måste göra program som fungerar för Windowssom måste fungera ihop med Intels processorer som måste kunnakommunicera med nätverksutrustning från Cisco och så vidare.Inneordet nummer ett i branschen heter öppna standarder. Allasäger att deras produkter fungerar med alla andras. Men vad IT–branschens spelare egentligen vill är att skapa en de factostandard. Historien visar att det är den som lyckas med det somblir rik.

Att ett företag lyckas skapa en industristandard är emellertidinte enbart negativt. Flera genombrott på IT-området har snabbtkunnat slå igenom för att företagen vet vad som gäller och kanutveckla produkter enligt en standard. Internet är ett braexempel. Netscapes så kallade blädderprogram blev snabbt enstandard, vilket gjorde att företag började utveckla hemsidoroch tjänster för World Wide Web. Men fortfarande är säkerhetenkring betalningar bristande på nätet. Flera företag slåss försin lösning och ingen är tillräckligt överlägsen för att kunnaskapa en standard. Det blir kunderna lidande av.

Men kan verkligen ett företag växa upp till himlen? Dels finnsdet ju myndigheter som ser till att ett bolag med enmonopolställning inte utnyttjar sin särställning. SåvälMicrosoft som Intel lever ständigt under hotet att bli uppdelade.Dessutom säger teorin att när ett företag blir för stort blirdet också för självsäkert, slappnar av och låter konkurrenternakomma ikapp.

Det kan till viss del förklara IBM:s kräftgång under senaredelen av 1980-talet. Framtiden får utvisa om dagens dominantergår samma öde till mötes.