Tema: Bank och finans: Den Danske utmanaren

Provinsbankerna – Den Danske Bank i Sverige. Det blir detsamlade marknadsföringsbegreppet när Östgöta Enskilda Bank underåret blir filial till Den Danske Bank, Danmarks största bank.Men så var det egentligen inte tänkt att bli. När danskarnaköpte den svenska banken i fjol, var avsikten att den skulledrivas vidare som ett dotterbolag. Invändningar fråntillsynsmyndigheterna i Danmark och Sverige gör en omvandlingtill filial nödvändig om banken verkligen ska kunna dra fördelav ägarens starka produktutbud.

Det förändrar emellertid inte strategin. Efter bankkrisen, somÖstgöta Enskilda Bank överlevde tack vare stödet från dåvarandehuvudägaren Lundbergs, började banken 1994 en sällan skådadexpansionsstrategi. Banken bestod då av sin traditionellarörelse i Östergötland (20 kontor), en oproportionerligt storStockholmsrörelse och två av kreditförluster sargade kontor iGöteborg, respektive Malmö.

Banken började göra ett antal etableringar, utanför den gamlahemmamarknaden, av lokalt profilerade bankrörelser underbifirmor som Provinsbanken Skåne, Provinsbanken Värmland etc.Styrelsen ville bredda basen för verksamheten. Tanken var attbanken skulle fylla det tomrum på marknaden som antogs hauppstått sedan flera konkurrenter försvunnit, bland andra GotaBank. Det är en satsning som hittills har gått hem, sannoliktdärför att det verkligen finns ett sug efter alternativ påbankmarknaden, i synnerhet på företagsmarknaden.

Expansionen gör att banken ändrat skepnad.

Provinsbanksrörelserna utanför Östergötland svarar numera förnära 30 procent av inlåningen och över en tredjedel avutlåningen. Mer än hälften av kontorsrörelsens resultat kommerfrån verksamheterna utanför den gamla hemmamarknaden.

DANSKARNA ÖKAR TEMPOTDet finns gränser för hur snabbt en liten bank kan expandera.Det är därför inte att undra på att den gick in i enkonsolideringsfas för något år sedan. Men när Den Danske Bankköpte banken förändrades förutsättningarna och nu är tempot ommöjligt ännu högre. Under våren har banken arbetat med femnyetableringar: Smålandsbanken i Växjö och Värnamo,Upplandsbanken i Uppsala, Provinsbanken Skåne i Kristianstad ochett rent företagskontor i Stockholm.

Den Danske Bank har inte bara anammat provinsbanksidén, utanockså höjt ambitionsnivån. Uppenbarligen ser den möjligheten attutmana de svenska storbankerna på deras hemmaplan. Avsikten äratt banken ska bli hyggligt rikstäckande, vilket anses möjligtatt åstadkomma genom att kombinera 40-50 kontor med modernteknik: telefonbank och internetbank. Vid årsskiftet fanns 33kontor.

AGGRESSIVA PLANERLedningen anser att provinsbanksrörelsen har potential att ökamarknadsandelen från nuvarande ca två procent till fem procentav den totala retailmarknaden, det vill säga affärerna medprivatpersoner och mindre och medelstora företag. Så storaförändringar är revolutionerande i en mogen bransch därmarknadsandelsförskjutningar historiskt räknats i bråkdelar avprocent. Förutsättningen är att ledningen har rätt i sinbedömning att bankkunderna har blivit betydligt rörligare änförr.

Förutom på retailmarknaden finns ambitionen att tamarknadsandelar på andra produktområden på den finansiellamarknaden. Här handlar det bland annat om storföretagsmarknadenoch om betalmarknaden, där Den Danske Bank redan är aktiv genomsin gamla Stockholmsfilial.

Som en del av den danska bankens balansräkning får den svenskarörelsen helt andra förutsättningar att göra sig gällande påföretagsmarknaden, till exempel när det gäller kreditkapaciteten.Sveriges minsta universalbank har, som en del av Den Danske Bank,vunnit i trovärdighet på marknaden, vilket också har gjort detlättare att rekrytera kompetent personal från konkurrenterna.

STARKARE PÅ PENNINGMARKNADENEtt område där de nya resurserna redan har märkts är i ÖstgötaEnskildas dotterbolag Consensus Fondkommission, som är inriktadpå penning- och obligationsmarknaden. Consensus har fåttkoncernansvaret inom Den Danske Bank för svensk räntehandel somen del av Den Danske Bank Global Treasury. Detta sägs ha ökatkundbasen och lett till ökade marknadsandelar. Consensus gjordei fjol sitt bästa år hittills som penning- ochobligationshandlare.

Expansionen i Östgöta Enskilda Bank har lett till att utlåningenhar ökat med över 60 procent på fem år. Kreditförlusterna ärstora jämfört med konkurrenterna, men det beror inte på denkraftiga expansionen. Tvärtom, understryker VD Ulf Lundahl, ärdet fortfarande gamla krediter som spökar. Trots de storanysatsningarna, som gör att kostnaderna är höga, är resultatetpå väg upp. Fjolårsvinsten skrevs till 178 miljoner kronor,vilket rensat för engångseffekter är rekord för banken.

Bank för idealister

Ekobanken är nischbanken som inte i första hand vänder sig tillmissnöjda bankkunder. Det är banken för kunder som tycker attbankens ideal är viktigare än högsta inlåningsränta. Intressetför banktjänster med etiska förtecken sägs ha ökat. Menomfattningen är fortfarande blygsam. I Sverige finns, tillskillnad mot i flera andra länder, knappast några kooperativabanker sedan de gamla föreningsbankerna försvann. Möjligen ökarintresset sedan lagstiftningen ändrats genom 1995 års lag ommedlemsbanker.

Medlemsbanker är banker som drivs som ekonomiska föreningar isyfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, som detheter i lagtexten. Hittills är det två banker som har ansökt omoch fått tillstånd att bedriva bankrörelse enligt lagen ommedlemsbanker. Först ut var JAK, som helt nyligen fick sällskapav Ekobanken, med rötter i den antroposofiska rörelsen, som harsitt centrum i Järna nära Södertälje.

Ekobanken fick sin oktrojansökan beviljad av regeringen så sentsom i maj. Både JAK och Ekobanken har hittills drivitverksamheterna i sparkassans form. Därför rör det sig inte omnågra nysatsningar egentligen. Ändringar i lagstiftningen göratt sparkassorna måste göras om till banker för att de ska kunnafortsätta verksamheten.

Medan JAK präglas av ett speciellt förhållningssätt tillföreteelsen ränta (se artikeln här intill), så har Ekobanken ettvidare synsätt. Det finns visserligen en samsyn när det gällerräntans påstådda skadeverkningar, men i Ekobanken finns båderäntefria och räntebärande konton. Kunden kan exempelvis väljaatt spara på ett räntefritt så kallat stödkonto för att stödjaett visst projekt. Tanken är att banken på det sättet ska kunnalåna ut pengar till just detta projekt på förmånliga villkor.

ANTROPOSOFI INSPIRERARFörebilder finns från liknande banker i bland annat Holland,Tyskland, Norge och Danmark. Man vänder sig till människor somvill ha ett inflytande över vad banken använder deras sparpengartill. Inspirationskällan är antroposofin, som kanske är mestkänd för att driva biodynamisk odling och för den så kalladewaldorfpedagogiken. Men från banken understryker man att den äröppen för alla som vill ha en bank, som i sin långivningvärderar ekologiska, sociala och kulturella aspekter och somutvecklar låneformer för sådana ändamål.

Utlåningen ska i huvudsak gå till verksamheter som betraktas somsamhällsförnyande. Det kan gälla sådant som ekologisk odling,miljövård och investeringar i förnyelsebar energi. Eller låntill handikappverksamheter eller andra sociala institutioner,till exempel friskolor med alternativ pedagogik. Andra exempelär kulturella satsningar och biståndsverksamhet.

Vidare ska banken undvika ränterisker och heller inte handla medvalutor och derivatprodukter. Däremot är det inget som hindraratt den går med vinst, även om detta inte är något huvudmål.Eftersom bankens kunder definitionsmässigt också är dess ägare,så är avvägningen mellan villkoren för bankens tjänster ochvilket resultat som redovisas strängt taget bara en fråga om hurkunderna/medlemmarna vill tillgodogöra sig resultatet avverksamheten.

SÖKES: SOLIDARISKA KUNDERDet är inte heller så att man i första hand vänder sig tillbankkunder som är missnöjda med storbankerna eller som enbart ärute efter högre sparränta och lägre låneränta, utan den som villbli kund/medlem i banken bör sympatisera med bankens speciellaideal och inriktning. I detta ligger också en förväntan påsolidaritet från kunden. Låntagare som senare kanske fåröverskott på likvida medel antas placera pengarna i Ekobankenoch på så sätt göra det möjligt för andra projekt att fåtillgång till lån.

När verksamheten blir känd hoppas initiativtagarna på en kraftigtillväxt. Det finns omkring 1.400 medlemmar, ett antal somväntas öka med 40 procent till bortåt 2.000 vid sekelskiftet.Inlåningen uppgår för närvarande till 58 miljoner kronor.Hittills har andelar för 7,5 miljoner kronor tecknats i banken.Den behöver, enligt regeringens beslut, ett minsta kapital på enmiljon ecu, motsvarande ca 9,5 miljoner kronor. Detta så längebalansomslutningen understiger 100 miljoner kronor. Men om ochnär omslutningen blir större så ökar kravet i ett slag till helafem miljoner ecu i eget kapital, vilket är huvudregeln i lagenom medlemsbanker. Här finns således en tröskeleffekt ilagstiftningen, som gör att medlemsbankerna kan få problem om deväxer för snabbt. Frågan ��r om detta verkligen var regeringensavsikt.