TELE 1 EUROPE: Tar tätplats

Tele1-aktien är Stockholmsbörsens mest spännande teleoperatör. Trots att kursen trissades upp inför börsnoteringen är den köpvärd.

Teleoperatören Tele1 Europe kunde ha fått en bättre inledning på börskarriären. Efter första börsdagen 16 mars slutnoterades Tele1-aktien runt 210 kronor. Idag handlas den till 160 kronor. Av det stora intresse som placerarna visade inför bolagets börsnotering, då aktien övertecknades 37 gånger, märks idag intet.

Att en fjärdedel av bolagets börsvärde utraderats på blott en månad hänger naturligtvis ihop med det allmänna börsraset för teknikaktier. Men behandlingen av Tele1 är mer styvmoderlig än exempelvis den mer modesta kursnedgången på 10 procent för konkurrenten Netcom. Skillnaden förklaras av att den svaga aktiemarknaden plötsligt har aktualiserat en mängd frågetecken kring bolaget.

I televärlden ses Tele1 som högkvalitetsoperatören. Tele1 erbjuder bredbandsuppkoppling till företag, både för tal- och datatrafik. Utöver den rena nättrafiken kan kunderna dessutom få en rad tilläggstjänster. De kan exempelvis lägga ut sin företagsväxel på entreprenad, eller få permanent internetuppkoppling och mobiluppkoppling.

Avtal klara

Med avtal med andra traditionellt stora telenätsinvesterare, som Telia och Svenska Kraftnät i Sverige, har Tele1 tillgång till ett höghastighetsnät som både sträcker sig över Norden och internationellt. Men förutsättningen för att lyckas koppla upp kunderna till dessa snabba bredbandsfibrer är de satsningar som Tele1 gör på ett lika snabbt accessnät. Denna vågade bredbandssatsning ter sig naturligtvis som en rejäl riskfaktor i dagens börsläge.

I ett första steg, som sträcker sig över 18 månader, ska Tele1 bygga ut sitt bredbandsnät i nio större nordiska städer. Ytterligare 900 kilometer fiber, jämfört med dagens 110, ska läggas ut. Samtidigt ska Tele1 investera i 150 nya DSL-anslutningar, jämfört med dagens 102, som kopplar kunder via Telias gamla kopparnät.

I nästa steg fortsätter Tele1 att bygga högkapacitetsnät i ett 80-tal mindre städer i Norden.

Den stora fördelen med att koppla upp kunden via eget nät är naturligtvis att kunderna blir lojalare, något som ger bättre intäktsströmmar.

Men det kostar också, sannolikt kommer allt kapital från den senaste nyemissionen (3,4 miljarder kronor) att gå åt. Redan idag är räntebördan i Tele1 väsentlig, ungefär en halv miljard kronor årligen.

Intjäningen frågetecken

Den andra riskfaktorn, som troligen är ännu viktigare för börskursen, är att ingen vet vad Tele1 kommer att tjäna imorgon. Verksamheten är ung, den startade så sent som 1997. Först i år kom de verkligt stora kunderna. Coca Cola, hotellkedjan Scandic, Microsoft och Föreningssparbanken är några exempel på storkunder i bolaget. Dessutom avslutade bolaget förra året med att köpa några nya verksamheter, bland annat Global Ones företagsväxelservice. Dessa är kringtjänster till Tele1:s telenät som sannolikt bidrar till ett rejält försäljningspåslag. I år kan den samlade försäljningen i bolaget lika gärna bli två som fyra miljarder kronor. Pro forma-siffran för förra året var 436 miljoner.

Ändrad konkurrens

En tredje riskfaktor är konkurrensläget, som kan ändras dramatiskt, till följd av de massiva bredbandssatsningar som Telia väntas göra de kommande två åren. Kanske måste telebranschens försäljningsinsatser, idag 20-25 procent av omsättningen, öka dramatiskt.

Det finns också en rad andra frågetecken om bolagets framtida strategival. Blir Tele1 exempelvis en av de spelare som bygger ut ett av de mobila bredbandsnäten?

Men alla frågetecknen till trots så har Tele1 fördelar som troligen talar för bolaget och aktien.

En är naturligtvis den högaktuella bredbandsinriktningen som gör Tele1 till ett mycket intressantare alternativ än de flesta andra teleoperatörer på den nordiska telemarknaden. En annan är det ledningsgarnityr som bolaget lyckats anställa, merparten under förra året. Det handlar om kända personer från andra nordiska telebolag med bred tele- och försäljningserfarenhet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SciBase