Teknikföretagen: Zombieföretag större risk än en svag krona

“Visst kan det finnas vissa effekter av att kronan försvagats ihållande och att det kan sänka omvandlingstrycket och därmed produktivitetstillväxten, men jag tror den är relativt liten. Däremot finns det goda argument och empiri för att zombieföretag har den effekten och de har blivit fler i lågräntemiljön”, säger han.

Zombieföretag är företag som under en längre tid inte klarar av att betala sina skulder med egna vinstmedel. Enligt OECD och BIS (Bank of International Settlements) har andelen sådana zombieföretag ökat efter finanskrisen, en ökning som kan kopplas till låga räntor.

“När räntorna är låga tar bankerna större risker och därmed lånar de ut mer pengar till mindre produktiva verksamheter, där de får högre räntor. Dessutom vill de ogärna sätta sådana företag på obestånd eftersom de då själva riskerar att få kreditförluster. Därför fortsätter bankerna att hålla liv i zombieföretagen”, säger Mats Kinnwall.

Statistiken som finns går bara fram till och med 2013, men fram till dess tillhör Sverige de länder där andelen zombieföretag ökat tydligt. Mats Kinnwall tror att andelen lär ha ökat ännu mer efter 2013.

“Eftersom Sverige har haft en extrem lågräntepolitik jämfört med andra länder är en kvalificerad gissning att andelen svenska zombieföretag fortsatt att öka”, säger han.

Problemet med zombieföretag är enligt Mats Kinnwall att de dämpar strukturomvandlingen i ekonomin och därmed hämmar produktivitetstillväxten och ekonomins långsiktiga tillväxtpotential. Dels är zombieföretag i sig själva lågproduktiva och dels tar de resurser från andra mer produktiva verksamheter.

“Det blir mindre pengar och arbetskraft över till de företag som i grunden är solida och konkurrenskraftiga. Zombieföretagen tränger undan mer livskraftiga företag och vi riskerar att cementera en låg produktivitet och produktivitetstillväxt”, säger han.

Han varnar för Sverige och andra länder är på väg att “fastna i den japanska fällan”.

“Japan var först med att bedriva en lågräntepolitik, men de har inte lyckats få upp inflationen. Däremot fick de en stagnation i ekonomin när bankerna fortsatte att hålla liv i zombieföretag. Japans tillväxtpotential har sjunkit, till viss del beroende på demografi och en åldrande befolkning, men inte enbart. De har haft en lång period av vikande produktivitetstillväxt”, säger han.

Enligt Mats Kinnwall är centralbankerna nu fångade i en klassisk målkonflikt där det här och nu krävs låga räntor för att få upp inflationen, men där de låga räntorna samtidigt riskerar att leda till en låg tillväxt längre fram på grund av en ökad andel improduktiva zombieföretag.

“Nu ser vi hur konjunkturen går ned och inflationen dämpas, vilket gör att centralbankerna kanske måste göra ännu mer. Samtidigt riskerar det att leda till att man ytterligare trycker ned produktivitetsutvecklingen”, säger Mats Kinnwall.

Han har svårt att se någon väg ut ur detta dilemma, men menar att en start kan vara att centralbankerna tar den här målkonflikten på allvar.

“En centralbank måste kunna ha ett bredare perspektiv än enbart inflationen här och nu. De borde väga in risken för en långsiktigt lägre tillväxtkraft och då kanske hålla lite högre räntor. Men just nu är det förstås svårt eftersom konjunkturen viker och inflationen sjunker”, säger han.