Teknikbolagen ser en ny framtid

Efter it-kraschen har det varit tyst om svenskt spjutspetsteknologi. Få frågar sig längre var Sveriges framtida innovationsföretag huserar. I kraschens bakvatten har många glömt den alltjämt gällande sanningen av det var geniala uppfinningar som lade grunden för Sveriges välstånd.
Det är dags att ändra på det nu.
Affärsvärlden har därför vänt på alla stenar vi kunnat i jakten på de nya innovationer och de nya bolag som vi sätter vårt framtidshopp till.
Vi har valt ut 25 företag. De finns i olika branscher, gör olika saker, är gamla, nya, stora, små. Vissa går knappt att förstå vad de gör, men har redan uppmärksammas internationellt.
De är alla värda att följa mycket noga. Antingen för att de har en unik idé, eller en stark marknadsposition, eller för att de driver utvecklingen i sin nisch. Det är bolag som dessa som vi har att förlita oss på när vi i framtiden ska göra bokslut över 1990-talets informationsrevolution och hur Sverige lyckades förvalta sin position.

För position har vi. Fyra år i rad har Sverige toppat analysföretaget IDC:s lista över världens främsta informationsekonomier. Vi leder överlägset den internationella ligan över it-investeringar. Vi toppar listan över utbildnings- och forskningssatsningar i förhållande till BNP. Vi har fler antal patent per capita än något annat land. Innan Ericsson kraschade var Sverige tvåa efter Finland vad gäller andelen sysselsatta inom it och kommunikation. Sannolikt ligger vi mycket högt på listan även i dag.
Dessutom är Sverige bäst i EU inom vidareutbildning på arbetsplatsen. Nära 60 procent av de anställda deltar i någon form av kompetenshöjning. Vi ligger även i toppen inom det som kallas för livslångt lärande, det vill säga kontinuerligt utbildning också utanför anställningen.
Men innovationer lever inte av luft allena. Det måste också till kunskap och kapital till vidareutveckling och företagsbyggande. Dessa har varit slagiga storheter. Efter att det i slutet på 90-talet fanns i princip obegränsat med kapital svängde pendeln fullständigt och kapitalflödena torkade upp.

Nu börjar dock kranarna droppa igen.
– Nu har branschen börjat röra på sig ordentligt igen. Förra hösten var det svårt att hitta intressanta investeringsobjekt, men nu hittar vi fler och fler bra case, säger Anders Lindqvist, partner på riskkapitalbolaget IT Provider.
Kan det flödet fortsätta att tillföras i lite mer strukturerad och förutsägbar form samtidigt som infrastrukturen fortsätter att byggas ut är chansen god att han kommer att hitta ännu fler. Det svenska it-undret satte nämligen sina spår hos många av entreprenörerna som deltog. De vill försöka skapa framtiden igen. När de nu börjar vädra morgonluft igen finns det alla chanser att vi får se en ny våg av innovationer svepa över Sverige.
Där finns nybörjare som tandläkarna Ulf Parke och Tomas Brusell som tagit fram en oral mus, där gomseglet är musmatta och tungan själva musen och som läses av en ultraljudsläsare som fästs på kinden. Den ger läkare, tandläkare, piloter med flera en tredje arm och tillgång till information samtidigt som de opererar eller flyger. Tomas Brusell menar att marknaden för deras uppfinning skulle kunna bli närmare 3 miljoner enheter per år.
Men där finns också erfarna personer som Niklas Zennström och Janus Friis, som ligger bakom fildelningsprogrammet Kazaa – internets mest spridda program – och som nu ger sig på att revolutionera telefonimarknaden med sitt företag Skype.
– Vi lade ut programmet på vår hemsida och skickade några mail till vänner och bekanta. Efter tolv dagar fick vi 110 000 nerladdningar. Användarna tar hand om marknadsföring via mun till mun. Det tog Kazaa fyra månader att få så här många nerladdningar, säger Niklas Zennström.ETTA I PATENTTOPPEN

Antal patent per miljoner invånare 2001
1. Sverige: 581
2. Finland: 494
3. USA: 492
4. Tyskland: 457
5. Japan: 440
6. Holland: 341
7. Luxemburg: 327
8. Danmark: 317
9. Österrike: 257
10. Belgien: 245
EU-snitt: 241

ETTA IT_INVESTERINGAR

IT-investeringar i procent av BNP
1. Sverige: 6,77
2. Storbritannien: 5,62
3. Luxemburg: 5,44
4. USA: 5,30
5. Holland: 5,19
6. Danmark: 4,99
7. Frankrike: 4,75
8. Belgien: 4,48
9. Finland: 4,38
10. Tyskland: 4,22
EU-snitt: 4,17