Teflonmannen
En dag för många år sedan när Tommy Persson körde sin Volvo i Stockholms innerstad såg han plötsligt ett av bilens hjul rulla förbi.
Kanske drabbades han av samma känsla av katastrof när han som styrelseledamot fick uppleva hur den isländska storbanken Kaupthing gick omkull i oktober 2008.
Tommy Persson satt i Kaupthings styrelse i sex år och var med om nästan hela den exempellösa expansionen. Det var en tillväxt som innefattade snabba förvärv, storvulet övermod och ohämmat överdåd. På en kapitalmarknadsdag i Köpenhamn för några år sedan stod en burk rysk kaviar på var och en av de hundratals gästernas tallrikar. På en stor konferens i Spanien fick deltagarna varsin Ipod. Kaupthings två högsta chefer, den arbetande styrelseordföranden Sigurdur Einarsson och vd Hreidar Már Sigurdsson, tjänade totalt 85 miljoner kronor år 2006, vilket innebar nordiskt bonusrekord. Ansvarig för utbetalningarna var Kaupthings styrelse.
Ändå anser Tommy Perssons vänner att han är en ytterst omdömesgill person. Därtill är han betrodd. Våren 2008 utsåg regeringen honom till ordförande för Sjunde AP-fonden som hanterar de passiva PPM-spararnas miljarder. Eftersom han har mycket goda kontakter både inom politik och inom näringsliv har han även flera andra tunga poster (se personrutan på sidan 31).
Samtidigt satt han som ende svensk i Kaupthings styrelse ända fram till slutet.
– Min plan var att lämna styrelsen tidigare än jag gjorde, men så kom finanskrisen och jag tyckte att det såg lite harigt ut att sticka 2007. I marginalen hade det kunnat skada bolaget om jag hoppat av, det hade sett illa ut, säger han.
Att det gick som det gick för Kaupthing är inte styrelsens fel, anser Tommy Persson.
– Man vet inte hur det hade slutat om det inte skett ett justitiemord, säger han.
Tommy Persson förklarar det så här: Den isländska banken Landsbanki drabbades av en “bank run” i Storbritannien, det vill säga kunderna tog ut sina pengar. Brittiska myndigheter ville ha en garanti från Island, men fick nej. Då krävde den brittiska finansministern Alistair Darling att alla isländska banker skulle ha en kassa i Storbritannien som var lika stor som deras inlåning.
– Ingen bank klarar av det, säger Tommy Persson.
Storbritannien beslagtog då Kaupthings brittiska dotterbolag Singer & Friedlander.
– Vår uppgift i styrelsen blev då att gå till den isländska regeringen och säga: “Det här har ni ställt till, det här får ni reda upp”. Vi överlämnade banken till dem.
Tommy Persson hävdar att Storbritannien har hjälpt alla banker utom Kaupthings brittiska dotterbolag.
– Det var inte dåliga krediter som orsakade Kaupthings fall, utan bristen på statligt engagemang som alla andra banker runtom i Europa, och i USA, fått, säger han. (Läs mer om Kaupthings fall i bokrecensionen på sidan 57.)
Men visst finns det underligheter med Kaupthing. I början av augusti citerade Svenska Dagbladet ett topphemligt dokument från sajten Wikileaks som påstods avslöja enorma lån till personer och företag med starka band till Kaupthing och dess huvudägare, bland annat skulle de tio största låntagarna vara skyldiga 65 miljarder kronor. Tommy Persson försvarade dock utlåningen till närstående.
Den isländska finansinspektionen utreder nu ärendet, men har inte kontaktat Tommy Persson. Inte ångrar han sig heller.
– Det jag ångrar är att vi i styrelsen inte drev på utflyttning av Kaupthing från Island. Det fanns på agendan i ett par års tid, men mina isländska kamrater ville inte göra våld på relationen med den isländska regeringen. Men man skulle ha kunnat göra en kabinettsfråga av det.
I styrelsen satt, förutom Tommy Persson och en dansk, endast islänningar.
Hur kunde då den snälle och trevlige Tommy Persson charmas så till den grad av islänningarna att han hamnade i en bankkrasch? Det är en lång – men intressant – historia.
Stig Tommy Persson föddes i Jönåker i Sörmland den 3 september 1948, men växte upp i Småland. Hans pappa var Konsumhandlare utanför Växjö och hans mamma hemmafru. I butiken skaffade han sig en fenomenal förmåga till huvudräkning. Senare i livet briljerade han gärna med att presentera svaret medan hans medarbetare slog in siffror på miniräknaren.
Han pluggade till civilekonom på Lunds universitet och blev så småningom chef för konsumentprodukter på skogsbolaget Fiskeby, som sedermera ingick i Holmen, där han blev chef för Hygien.
– Jag byggde upp Holmen Hygien från en omsättning på 300 miljoner kronor till 3 miljarder kronor på sex år. När så Modo slaktade verksamheten genom att dela den i två bitar och sälja den europeiska till ett tyskt företag och den nordiska till ett finskt företag, blev jag sur och lämnade bolaget, säger Tommy Persson.
Men Tommy Persson är en nätverkare av stora mått och hade då redan ordnat nytt jobb. Holmens förre vd Christer Zetterberg hade blivit vd för PK-banken, som hade ett nära samarbete med Posten. Tommy Persson fick leda samarbetet som chef för Posten Kassa & Bank.
Posten var ett affärsverk i staten och Tommy Persson började springa i kanslihuset. I ett slag vidgades hans nätverk in i politiken. En av dem han lärde känna var den dåvarande kommunikationsministern Mats Odell, som var Postens huvudman.
Från Posten var steget inte så stort till det kundägda Länsförsäkringar. Där fick han de 24 lokala länsförsäkringsbolagen som ägare över sig – en balansgång som flera av hans företrädare misslyckats gå.
– Lasse Nyberg, en av hans företrädare, ville göra ett riktigt företag av Länsförsäkringar, medan Tommy Persson förstod att det var en federation där i vissa fall svansen viftar på hunden, säger en av Affärsvärldens källor.
Tommy Persson beskrivs som en politisk varelse. För att komma framåt är han villig att backa, ändra sig, göra undantag och böja de interna reglerna – allt för att få samtliga nöjda.
– Han har en förmåga till pragmatiska korrupta lösningar, korrupta i den betydelsen att han har en princip som han inte följer, utan gör undantag. Så funkar det i alla politiskt styrda system, säger en källa.
Prestige i sakfrågor bryr han sig inte om.
– Han bara skakar av sig som en våt hund och går vidare, säger en person som jobbat länge med honom.
– Han har låg tyngdpunkt. Han är som en sådan där barnleksak som är tjock nedtill, den bara reser sig upp om man knuffar på den, säger en annan källa.
På Länsförsäkringar spred han bra stämning genom att ordna årliga inspirationsdagar och ta med ledningen på konserter och middagar. Tommy Persson sägs vara en glad gamäng och festprisse. Han tycker verkligen om mat och dryck, helst en rejäl köttbit, inte fisk. Faktiskt gillar han att äta så till den grad att hans midjemått lätt sväller och han får hålla igen.
Ett tag använde han på styrelsemöten en overheadbild som visade hans nedåtgående viktkurva tillsammans med den uppåtgående börskurvan. Men när kurvorna bytte riktning, vikten började gå upp och börsen ned, var det inte roligt längre. Han slutade använda bilden.
På fritiden spelade, och spelar, Tommy Persson golf. Han arrangerar golfträffar för ett gäng vänner, dels vid familjens sommarställe, en släktgård utanför Växjö, dels vid familjens hus i Alicante i Spanien. Även andra tävlingar förekommer, som att spotta gelégrodor i en hink. På så sätt får Tommy Persson, som inte brukar vinna golfen, nya chanser till seger.
Tommy Persson anses inte ha hårda nypor.
– Han är inte den hårdföre person som behövs när något ska slås sönder och hållas i korta tyglar, säger en källa.
Ändå har han tvingats skära ned. På Posten Kassa & Bank nästan halverade han personalen till 10 500 i krisen i början av 1990-talet och även på Länsförsäkringar sparkade han folk i krisen i början av 2000-talet.
Men Tommy Perssons mest utmärkande drag sägs vara hans expansionslusta. Han vill växa, bygga imperier. På Länsförsäkringar köpte han konkurrenten Wasa och fastighetsbolaget Humlegården, samt började göra om det ömsesidiga Livbolaget till ett vinstutdelande bolag, till fromma för Länsförsäkringar AB.
Under hans tolv år som vd, från 1996 till våren 2008, ökade Länsförsäkringar AB:s omsättning från 7 miljarder 1996 till 28 miljarder 2007, balansomslutningen från 12 miljarder till nästan 116 miljarder och resultatet från 32 miljoner till nästan 1,3 miljarder. Samtidigt har Länsförsäkringar det starkaste svenska varumärket inom bank och försäkring, och de mest nöjda kunderna, enligt Sifo.
Tommy Perssons önskan att även köpa statliga bolåneinstitutet SBAB orsakade ramaskri. Han tröttnade på att den socialdemokratiska regeringen sa nej till affären och hamnade på Dagens Industris förstasida.
– Vi hoppas på en borgerlig valseger nästa år. Då tror vi att SBAB säljs ut, sa han i artikeln, från 2005.
Socialdemokraternas alltid lika lättretade partisekreterare Marita Ulvskog gick i taket och förklarade att partiet skulle säga upp alla försäkringar i Länsförsäkringar.
– När jag talade med Thomas Östros efter valet sa han att den där artikeln varit valpåverkande, säger Tommy Persson i dag till Affärsvärlden.
Tommy Persson höll sig dock lika lugn som Ulvskog var arg. Han brukar ta det som det kommer. Ett exempel är när han, som periodvis hade många resdagar, en morgon inte kunde komma ihåg i vilket land han befann sig. Jag får kolla vilket språk de talar i frukostmatsalen, tänkte han. Han ska vara duktig på språk, särskilt engelska, men även på franska och tyska.
Nå, bråket med Ulvskog var inte första gången Tommy Persson blev rubrikernas man. År 2003 avslöjades det att Tommy Persson hade hyrt en lägenhet av Länsförsäkringars livbolag. Lägenheten, på 240 kvadratmeter på Villagatan på Östermalm i Stockholm, hade sedan ombildats till bostadsrätt. Tommy Persson försäkrade dock att han skulle erbjuda Länsförsäkringar att köpa tillbaka lägenheten för inköpspris när han slutade som vd.
– Länsförsäkringar hade en option att köpa tillbaka lägenheten när jag slutade som vd, men utnyttjade den inte, säger han.
Han bor fortfarande kvar i lägenheten.
På Länsförsäkringar var det inte bara expansion som gällde. Länsförsäkringar ägde en tredjedel av Aragon fondkommission, som inte längre ansågs passa in i verksamheten och som därför skulle säljas. Samtidigt var isländska Kaupthing, med Sigurdur Einarsson i spetsen, på hugget. Einarssons lilla filial i Stockholm kom ingen vart, han måste hitta andra vägar. Och den korthuggne, lite kärve Einarsson kom ypperligt väl överens med Tommy Persson.
Båda var oerhört expansiva, båda gillade att bygga nytt, båda gillade kreativa, oortodoxa, pragmatiska lösningar. Och ingen av dem tackade nej till tjusiga middagar.
Aragon hade precis förlorat en budstrid om Matteus till Nordiska. Och Aragons huvudägare – Länsförsäkringar, LRF, LKAB och Bonniers – sålde i februari 2002 sina aktier i Aragon till Kaupthing och fick betalt i Kaupthingaktier. Länsförsäkringar fick drygt 3 procent i Kaupthing och det var nu Tommy Persson kom in i Kaupthings styrelse.
När Aragon sedan gick ihop med Nordiska fick Kaupthing 28 procent i nya Nordiska.
I slutet av augusti 2002 lade Kaupthing ett aktiebud på resten av Nordiska.
Nu utbröt krig i Nordiskas styrelse. Sigurdur Einarsson ville att ordförande Björn Wolrath skulle sparka vd Lage Jonason och sätta dit Aragons förre vd Christer Villard. Björn Wolrath vägrade. Einarson kallade till extrastämma för att byta ut styrelsen. Problemet var att Kaupthing inte hade majoritet i bolaget.
Men då skred Tommy Persson in som en deus-ex-machina. Länsförsäkringar köpte Ikeasfärens 11,5 procent i Nordiska.
– Vi hade aktier i Kaupthing och det var mot bakgrund av det som vi stöttade banken, säger Tommy Persson.
På stämman stödde Länsförsäkringar Kaupthing, som kunde byta ut styrelsen. Wolrath och Jonason åkte ut.
Aktiespararnas dåvarande jurist Lars Milberg gick i taket och sa i Dagens Industri:
– Vi har en seriös svensk aktiemarknad. Det här är ingen fiskmarknad.
Men Tommy Persson var så smidig att inte ens motståndarna i den affären pratar illa om honom nu för tiden.
– Jag har i olika sammanhang och under många år lärt känna Tommy som en eftertänksam, skojfrisk, vänfast och mycket hygglig karl. Tommys agerande – att stödja Kaupthing i maktkampen – var rationellt utifrån de omständigheter han hade att beakta och med den information som var tillgänglig då, säger Lage Jonason.
Och Tommy Persson hängde fast vid Kaupthing. Länsförsäkringar minskade visserligen sin andel i Kaupthing genom åren – som mest var den runt 5 procent – men Tommy Persson trivdes i styrelsen. Han sägs ha gillat den internationella miljön, snabbheten, infallen och de gastronomiska styrelsemötena i London.
Kaupthing växte snabbare än snabbast. Banken hade också som affärsidé att själv gå in med pengar när närstående isländska företag gjorde köpräder utomlands. Risknivån var hög.
I oktober 2008 gick det inte längre. De tre isländska storbankerna, bland dem Kaupthing som var störst, kraschade och drog lilla Island med 300 000 invånare med sig i fallet. Internationella valutafonden IMF fick rycka ut med nödlån till ön.
Att en svensk varit med om den makalösa resan – och det snöpliga slutet – talades det tyst om här hemma.
Vid det laget hade Tommy Persson gått i pension från Länsförsäkringar. Han slutade som vd våren 2008. Då han avtackades på en inspirationsdag för personalen på Cirkus i Stockholm ville de stående ovationerna inte ta slut, enligt en av Affärsvärldens källor.
Tommy Persson fick dock inte bli ordförande för koncernen, utan bara för ett regionalt bolag, Länsförsäkringar Bergslagen. Den nye vd:n Håkan Danielsson skulle få slippa en överrock i form av förre vd:n, ansåg styrelsen. Länsförsäkringar ställde dock ett kontorsrum till Tommy Perssons förfogande eftersom han är ordförande i de europeiska försäkringsbolagens gemensamma lobbyorganisation CEA.
Själv sa Tommy Persson, som är intresserad av klassisk musik, att han skulle börja spela ukulele och få ned sitt golfhandikapp när han slutade jobba. I stället har det mest blivit andra uppdrag.
Hans gamla kontakt Mats Odell, nu minister i Reinfeldts regering, utsåg honom våren 2008 till ordförande för Sjunde AP-fonden. Och när det blev storbråk i kommunernas finansbolag Kommuninvest och ordföranden fick sparken våren 2008, så fick han hoppa in där också. Dessutom förekom han i år i mediespekulationer som ny ordförande för Swedbank. En gång i tiden sägs han ha tackat nej till att bli bankens vd.
Ingen verkar särskilt arg på Tommy Persson för Kaupthingskraschen. Länsförsäkringar påstår sig ha gjort en total vinst, inklusive utdelningar, om 300 miljoner kronor på Kaupthingaffären.
Så för hygglige Tommy Persson rullar allt på som vanligt. Återstår att se vad finansinspektionens utredning på Island visar.
Vill börja spela ukulele
Ålder: 61 år.
Bor: Villagatan på Östermalm i en lägenhet som tidigare ägdes av Länsförsäkringar.
Familj: Hustru och två utflugna barn.
Fritidsintressen: Golf och klassisk musik. Vill börja spela ukulele.
Uppdrag: Ordförande för Sjunde AP-fonden, för kommunernas finansbolag Kommuninvest, för försäkringsbolagens internationella lobbyorganisation CEA och för Länsförsäkringar Bergslagen. Dessutom är han styrelseledamot i Stockholms Handelskammare, i LRF Konsult och i Rådet för Kammarkollegiet.
Personlighet: Drar gärna historier, som om när han promenerade hemifrån till Länsförsäkringar på Tegeluddsvägen och blev genomsvettig. Eftersom han skulle träffa en investmentbankir satte han sig i bilen i garaget och drog på luftkonditioneringen. När någon tittade långt på honom insåg han att det kunde se ut som om han satt sig i bilen för att gasa ihjäl sig.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.