Teckna medicinteknikbolaget

Det lilla medicinteknikbolaget Scibase, med ursprung i Karolinska institutet i Solna norr om Stockholm, har sedan något år tillbaka siktet inställt på en notering i Stockholm.

Nu verkar bolagets ambition bli verklighet.

Scibase tillverkar och säljer ett instrument som mäter hur elektriska strömmar tar sig fram i huden. Metoden har visat sig effektiv för att spåra och upptäcka hudcancer. Cancerceller leder elektrisk ström bättre än vad friska hudceller gör. I en omfattande studie som bolaget har låtit göra och som publicerats i en medicintidskrift, British Journal of Dermatology (maj 2014), har bolaget visat att en sjuksköterska eller läkare som använder bolagets instrument, kallad Nevisense, kan hitta hudcancer bättre än vad vårdpersonal klarar av med dagens vanliga metoder, dermatoskop – en typ av förstoringsglas, och vanlig okulärbesiktning.

Marknaden är enorm. Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna. Elakartad cancer, malignt melanom, ökar i en takt av 5-6 procent om året i västvärlden. Varje år får 230000 människor diagnosen melanom. En fjärdedel avlider i sjukdomen.

Enligt vad bolaget uppger i sitt prospekt görs varje år 50-60 miljoner hudcancerundersökningar i det halvdussin länder som bolaget planerar för att sälja i. Om bolagets metod används i tio procent av dessa undersökningar bedöms marknaden uppgå till cirka 2 miljarder kronor årligen.

Scibases affärsidé är att sälja instrumentet för knappt 5 000 euro till kliniker som specialiserat sig på hudsjukdomar. Hittills har cirka 50 maskiner sålts, främst i Tyskland och Sverige. För klinikerna tillkommer sedan en rörlig kostnad för förbrukningsmateriel. Mellan varje patient byts det elektroniska huvudet på avläsningsinstrumentet ut mot ett nytt. Dessa säljs för 35 euro.

-Vi placerar ut instrumentet gratis under två veckor och går därefter igenom alla undersökningar med personalen för att kunna konstatera att resultatet blivit bättre än vad det annars hade blivit, säger Simon Grant, vd vid Scibase.

Resultatet av undersökningen med instrumentet kommer direkt och brukar ofta vara negativt, ingen cancer. Med traditionella metoder måste läkarna oftast skicka utskurna bitar av huden till laboratorier för att det ska råda säkerhet om en hudförändring är fri från cancer.

-Vår behandling är billigare och bättre, säger Simon Grant som i prospektet räknar med att kunna spara 2,5 – 5 miljarder kronor åt sjukvården.

Bolaget planerar nu att dra in 150 miljoner kronor i en emission och med en notering på börsens sidolista First North. Värderingen före emissionen är 250 miljoner kronor. Pengarna ska gå till att bygga upp en försäljningsorganisation.

När ska ni gå med vinst?

– Under ett kvartal någon gång 2018. Första helåret blir 2019, säger Simon Grant.

För att den prognosen ska bli verklighet krävs att bolaget får ett godkännande på den amerikanska marknaden så att försäljningen i USA kan ta fart nästa år. Dessutom måste bolaget få fason på den dyra tillverkningen. Bolaget har drabbats av förseningar i utvecklingen av tillverkningsprocessen som inte automatiserats i den omfattning som bolaget hade önskat. Innan automatiseringen blir verklighet kostar de elektroniska avläsningshuvudena därför nästan lika mycket att tillverka som de säljs för, 35 euro.

Ett problem som Scibase ställs inför är att den elektroniska cancerdetektorn ännu inte ingår i något lands eller försäkringsbolags offentligfinansierade sjukvård. Det dröjer enligt Simon Grant många år innan det blir verklighet.

Bolaget ska därför koncentrera sig på att sälja utrustning till specialistkliniker. Andra prioriterade kunder är privata sjukvårdskliniker som likt kliniker som inriktat sig på plastikoperationer tar betalt av patienterna.

-Utöver USA är Tyskland är den marknad vi tror mest på. Där finns 5000 dermatologer mot 500 i exempelvis Storbritannien.

Bolaget riktar också in sig på Österrike, Belgien, Sverige, Storbritannien, Estland och Australien.

Konkurrenter saknas inte men de använder ljus av olika våglängder för att skilja hudcancer från ofarliga leverfläckar. Konkurrenternas maskiner är flera gånger dyrare än Scibases cancerigenkännare.

-Det är mycket lättare att sälja utrustning i vår prisklass än dyrare maskiner. Här fattas beslut på en vecka, större investeringar tar ett halvår eller mer.

Bolaget har ambitiösa tillväxtplaner som liknar de planer som många andra nystartade bolag har. För att nå upp till värderingen på 50 kronor, det pris som aktien säljs ut för krävs med normala avkastnings-antaganden en försäljning om fem år på i storleksordningen 300-500 miljoner kronor med en rörelsevinst på 50 miljoner kronor.

Riktigt så bra tror inte ens Pareto, det corporate finance-företag som är konsult vid noteringen, att Scibase förmår. Pareto har gjort en prognos som indikerar att Scibase om fem år, 2020, når en omsättning på 188 miljoner kronor och en rörelsevinst på 43 miljoner kronor.

Kan en försäljningsexplosion bli verklighet? För ett bolag som under fjolåret hade 1,6 miljoner i intäkter och som redovisade ett underskott på 39 miljoner kronor? Inte mycket talar för det. Så snabb tillväxt och lyckosam vinstutveckling redovisar historiskt sett bara en del snabbväxande internetbolag. Betänk att Scibase måste övertyga det konservativa läkarskrået att snabbt byta arbetsmetoder, något som erfarna medtech-säljare som Affärsvärlden varit i kontakt med säger till och med är svårare än vad det låter. Undantag finns förstås – ett exempel på ett bolag som lyckades kapsla in i ett stort överskott under lång tid, för övrigt inom just hudvårdssegmentet, var Uppsalaföretaget Q-Med som utvecklat rynkutslätaren Restylane.

Också med måttet börsvärde per anställd är det varning. Var och en av de cirka 14 anställda värderas till 28 miljoner kronor.

Med de reservationerna går det att konstatera att efterfrågan, enligt förhandsrapporter om försäljningen, på bolagets nytryckta aktier är stor. Bolagets produkt är lättbegriplig och den här typen av snilleprodukter brukar premieras på börsen. Ett par exempel på senare tid är Raysearch och Aerocrine som tidvis har utvecklats starkt på börsen. På pluskontot finns också det faktum att bolagets nuvarande storägare, banken SEB och statliga Fouriertransform, inte utnyttjar noteringen till att sälja ut några delar av sina innehav utan tvärtom följdinvesterar sina andelar.

Emissionen kommer sannolikt att övertecknas och Affärsvärlden rekommenderar sina läsare att teckna aktien. Noteringspriset är 50 kronor. På kort sikt, i den pågående börsyran, kan aktien stiga till 62-66 kronor. En brasklapp bara – var beredd på att bolaget kan behöva göra ännu en emission om ett par år. Sista teckningsdag för allmänheten är nu på onsdag.

nullnull