Tala om vad fonderna kostar

Årsbeskeden från Folksam Fonder talar i år om exakt hur mycket kunderna har betalat i förvaltningsavgift under 1997. De är först i Sverige att göra det.

I media har banker och försäkringsbolag länge kritiserats för att inte tala om hur mycket kunderna betalar i förvaltningsavgift. Man kan tycka att detta är en fånig debatt, var och en kan ju själv multiplicera insatt kapital med förvaltningsavgiften. Visst, Affärsvärldens läsare klarar säkert det, men de flesta svenskar har nog aldrig gjort denna räkneövning.

Normalt beteende

Perspektivet blir dessutom ett annat om man frågar sig om fondbolag bör tvingas att bete sig normalt, att tala om vilket belopp de kräver i betalning för sina tjänster. Vilken elektriker klarar sig undan med att fakturera 1,4 procent av husets marknadsvärde?

När Affärsvärlden har frågat de andra fondbolagen har de sagt att det blir för dyrt att programmera om datorsystemen så att de klarar att räkna ut den exakta summan per kund.

Men det är undanflykter, matematiken är inte svår och informationen finns redan i fondbolagens databaser. Det första som behövs för beräkningen är hur många fondandelar kunden hade var och en av årets 365 dagar, vilket redan finns lagrat i databaserna i form av ingående saldo och årets transaktioner. Det andra är en enkel tabell med förvaltningskostnaden per fondandel för var och en av årets dagar (vilket helt enkelt är dagens andelskurs gånger förvaltningsavgiften dividerat med 365). Själva beräkningen av förvaltningskostnaden 1997 är inte svår, det är summan av förvaltningskostnaden per dag för varje dag under året (som är antalet fondandelar multiplicerat med förvaltningskostnaden per fondandel).

Om ett fondbolag har en miljon kunder så krävs visserligen några miljarder multiplikationer och additioner. Men poängen med moderna datorer är att de klarar av denna typ av arbetsuppgift på mindre än en timme.

Nej, det verkliga problemet är att bankerna inte vill att kunderna skall få reda på hur mycket de betalar.

Därför har de förhandlat fram en lösning med finansinspektionen där de bara talar om två saker: vad förvaltningskostnaden har varit för den som hade 10.000 kronor insatt vid årets början (om förvaltningsavgiften är 1,4 procent och börsen stigit under året så blir det cirka 160 kronor) och vad kostnaden har varit för den som satt in 100 kronor per månad under året (normalt mindre än tio kronor). Dessa kostnader är så små att få bryr sig.

Det bankerna inte vill avslöja är hur stor kostnaden varit för den kund som vid årets början till exempel hade 500.000 kronor i bankens fonder. Visst kan denna kund själv multiplicera 160 kronor med 50 och få fram årskostnaden 8.000 kronor. Men hur många gör det?

Extra listigt

Extra listiga är bankerna och försäkringsbolagen när det gäller fondförsäkringar och IPS, som på årsbeskedet redovisar de avgifter kunden betalat för försäkringen eller IPS-kontot, men inte de (normalt betydligt större) avgifter som dragits i fonderna.

Ytterligare en aspekt är att även Folksam har undvikit en del av problematiken. Förvaltningsavgiften är nämligen bara en del av de kostnader som kunden betalar. Affärsvärlden har sedan våren 1997 beräknat fondernas totalkostnadsandel, TKA, som även inkluderar det courtage som fonderna betalat och alla övriga kostnader i fondernas resultaträkningar. TKA finns i kolumn 3 Fondindikatorn i den tryckta tidningen.

Folksam Sverigefond hade 1996 TKA på 1,42 procent, dubbelt så mycket som fondens förvaltningsavgift på 0,7 procent. Om Folksam verkligen vill upplysa sina kunder om vad sparandet kostar så borde de räkna ut varje kunds totalkostnad.