Swedbanks VD om att driva ut demonerna: ”Det är inte en partikonferens”

Swedbanks VD Jens Henriksson rör sig med målmedvetna steg genom den ljusa kontorsbyggnaden i Sundbyberg. Han är en snabb sorts person, med kraft i handslaget och blicken. Nästan omärkligt hinner han brygga en kopp kaffe någonstans utmed vägen som han tar med när vi går till hans hörnrum, där fönster från golv till tak gör att man svävar i luften ovanför byggnaderna runtom.

Bank-läkaren

Färgglada mattor och rundade textilmöbler understryker avståndet till traditionsbankerna i innerstan. Men när Henriksson klev in i VD-rollen för fem år sedan, var uppgiften inte främst att skapa distans till dem utan till modern historia – Swedbanks egen. Penningtvättskandalen, de dubiösa fastighetsaffärerna, och allt det andra.

Han klev in på banken 2019, i en tid då det rådde “en liten deppighet” i banken. Folk tittade ner, eftersom människor “går runt och känner”, som Henriksson säger medan vi slår oss ner i en soffgrupp.

Henrikssons första drag var att göra vice koncernchef Tomas Hedberg ansvarig för historiebearbetningen med uppmaningen “du tittar bakåt och resten av oss tittar framåt”.

“Det var rätt begåvat. Fast jag nog inte insåg då hur smart det var”, säger han.

Att titta framåt har även det inneburit en hel del tacklande av det förgångna för Henriksson. Fixa riskhanteringen, bolagsstyrningen och företagskulturen. Till en position idag, där Swedbank ser ut att ha befriat sig från sina demoner.

Man har viss förståelse för att den färska fängelsedomen mot Birgitte Bonnesen upplevs som en ovälkommen påminnelse.

Jag har blivit förvarnad om att du inte vill prata om den. Men vad kan du säga? Är ni i kontakt med varandra?

“Det var två frågor i en. Jag har ingen kontakt med henne. Jag träffade henne precis innan jag tillträdde, men jag har inte pratat eller träffat henne sedan jag blev VD. Det är en brottsprocess som har rört en person och en åklagare och har på det sättet inte rört banken.”

Det var också pressfolkets officiella uttalande till Afv när hovrättsdomen kom, trots att den nämner ordet Swedbank 488 gånger. Men mer vill Jens Henriksson inte säga eftersom det kan uppfattas som om han har synpunkter på domen.

Den mödosamt upprättade demarkationslinjen bakåt är försvarad.

Banken som läkare

Blicken framåt är digital.

“Du anar inte hur många som loggar in fem över tolv på natten den 25:e för att se om lönen kommit in”, säger Henriksson och vidgar ögonen för att understryka att det är en ansenlig skara.

Banken ska finnas med hela tiden. På tunnelbanan, på krogen, i sängen. Det svåra är att ibland vill kunden ändå nå en människa. Helst omedelbart.

“Därför har vi inget tydligt mål hur digitala vi ska vara. Vi måste följa kunden. Vi har många miljoner digitala kundinteraktioner varje dag. Men vissa stunder i livet räcker det inte”, säger han.

När man köper sin första lägenhet, startar företag, skiljer sig eller ärver. Milstolparna.

En parallell till kyrkan, nästan?

“Nej, det vore verkligen förmätet. Då skulle min ordförande…!” säger Henriksson och låter det förbli osagt om tidigare socialdemokratiske statsministern Göran Persson, Swedbanks styrelseordförande, har något emot själva kyrkan, eller bara inte vill höra sin VD likna sig vid präst.

Göran Persson tillträdde 2019 och rekryterade kort därefter Henriksson. Redan 1994 hade han gjort samma sak när han tog sin partikamrat till Finansdepartementet. Uppenbarligen en delad socialdemokratisk klubbtillhörighet.

Läkaryrket är en bättre parallell för bankens roll i samhället än kyrkan, tycker Henriksson.

“Förr i tiden gick man till läkaren och hade ingen koll. Nu kan man googla 40 olika symptom, men läkarens roll kommer alltid att vara viktig och finnas där.”

Kontrollanten

Vad just Swedbank står för, bredvid sina konkurrenter, andas också modern socialdemokrati.

“Vi är banken för de många människorna och företagen. Vi har rötterna i sparbanksrörelsen. Men vi är ingen sparbank, utan listade på börsen med de avkastningskrav som finns.”

Ni är banken för massorna…

“Nej, nej, nej.”

För en massa människor?

“Nej, jag sa faktiskt inte det. Jag sa att vi är banken för de många. Och det är en skillnad. Det är inte massor utan vi möter individer.”

För dem skräddarsyr man. Samtidigt som man kan erbjuda storbankens breda produktpallet, med skalbarhet, standardisering och stabilitet.

“Hänger du med vad jag tänker?” frågar Henriksson retoriskt.

I så kallade “chefstester” som genomförs av magasinet Chef, uttalar sig en större grupp personer som arbetat nära den ledare som synas i sömmarna. För 12 år sedan, när Jens Henriksson var VD för Stockholmsbörsen, sa de tillfrågade att han var “smart, intelligent och energisk”, men även “hårdhudad, otålig och ointresserad av andras synpunkter”.

Drygt ett årtionde senare, i ett test som gjordes ifjol, säger de runt honom att ödmjukheten och lyhördheten ökat.

Men fortfarande slås man främst av Henrikssons energi och skärpa i analysen. Ledarskapslitteraturen är inte precis enig, men kanske är det de egenskaperna, samt en rejäl dos kontroll, som krävts för att ro Swedbanks förändringsarbete i hamn, snarare än ödmjukhet.

Personer med god insyn, som Afv talat med, håller med om att Henriksson “definitivt varit rätt person för situationen”, har “återupprättat förtroendet hos stakeholders“, och att hans politiska fingertoppskänsla och breda kontaktnät spelat en viktig roll i detta.

Dock skulle de gärna se att VD:ns kontroll och betoning av det personliga ansvaret inte sker på bekostnad av en långsiktig laganda. Något som upplevs leda till silo-agerande.

I samtalet är Henriksson trevlig men skarp. Rättar, avbryter och låter sig ogärna parafraseras. Det ska vara hans egna ord. Och han vill tala till punkt.

Möter ert fokus på hållbarhet positiv resonans?

“Ja, jag upplever att det är positivt. Och att vi ligger i framkanten digitalt. Det har varit massor med bitar. Internetbank, båtbank, bussbank.”

Vad är en båtbank?

“Vi hade väl någon båt som åkte omkring…?” Henriksson vänder sig till sin presschef. Hon kommer inte heller på vad en båtbank är.

“Den finns nog inte kvar. Glöm den! Man måste prova saker ibland också”, säger Henriksson.

Det blir rätt kul. Alla skrattar. Inte skarp hela tiden.

Dyr byk

Med eller utan båtexperiment kämpar Swedbank Sverige med kundnöjdheten. I Baltstaterna däremot är Swedbank the most loved brand, berättar Henriksson.

Wow, det är starka ord! Mest älskat av alla varumärken?

Den överraskade reaktionen får presschefen att skicka bevismaterial efter intervjun. Jodå, det stämmer.

“Vi står för stabilitet och trygghet. Vi får väldig positiv respons här (i Sverige, reds. anm.) när kunder möter appen. Det är tillgängligheten vi haft problem med”, säger han.

I den långsiktiga planen för banken ingår att få ordning på den svenska nöjdheten. Men minst 15% avkastning år 2025 står i centrum.

Ni har fler anställda än SEB trots att ni är mindre, vilket tyngde kostnadssidan ifjol. Vad gör de extra medarbetarna hos er? 

“Vi var underinvesterade i mycket av stabilitet och resiliens tidigare. Det har vi fått till, och den bättre tillgängligheten. Vi la också för lite på att bekämpa penningtvätt. Vi har ökat antalet personer som jobbar med det enormt”, säger Henriksson.

Idag arbetar över 1000 personer inom banken med att stävja ekonomisk brottslighet.

Mastigt måndagsmöte

Henriksson hoppar upp till en whiteboard på väggen och ritar upp den matrisorganisation han implementerade när han började. Cheferna för bankens olika funktioner och fyra produktområden markerar han in med gröna prickar.

“Och då sa jag så här till dem: ni sitter i en ledningsgrupp. Vi träffas varje måndag klockan nio till tre.”

Just det! Det läste jag någonstans. Det måste du berätta mer om.

“Jag är ju på väg.”

Ja, visst. Jag bara uppmuntrar dig.

“Vi träffas varje måndag nio till tre. Min tankegång, som jag lever till 99%, är att jag lyssnar och sedan fattar jag alla beslut. I en öppen, transparent miljö där vi har en konstant diskussion.”

Alla är med för att koordinera och ge input, men det handlar inte om något kollektivt beslut.

“Jag fattar besluten”, säger Henriksson.

Sex timmars måndagsmöten är ett ovanligt grepp, den typ av åtgärd ledare tar till när det krisar. Som det gjorde när Henriksson började. Men han har hållit fast vid dem.

Med dem behöver han inte sitta i bankens sex tyngre kommittéer “om det inte är riktig skit i fläkten”. Men betonar igen att han tar ansvaret.

Måndagsmötena är ingen partikonferens?

“Nej. Det är inte en partikonferens.”

Vi pratar vidare en stund om måndags-modellen. Henriksson gillar den, säger att den passar företaget och situationen. Det är uppenbart att den även passar honom själv. Ger en kontroll som nog behövts.

Men nog till priset av vissa effektivitets- och motivationsförluster, enligt de Afv pratat med. De andra i ledningsgruppen har ju inte friheten att avstå från kommittéerna bredvid måndagsmötet.

Systemkritisk förälskelse

Henriksson beskriver hur han arbetat med att implementera en bättre riskhantering på alla nivåer. Något som gjorde att värderingsinstitutet Standard & Poor nu i september höjde sin bedömning från stabil till positiv, baserat på att “bristerna i bolagsstyrningen i stort sett är åtgärdade”.

Han blir ännu ivrigare när han kommer in på en annan av kontrollens hjälpredor: bolagsstyrningen.

“Jag går igång på det här, för det är roligt! När jag var ny VD för Folksam gick jag till en person jag uppskattar väldigt mycket, Lars G Nordström, som var VD för Nordea. Han sa: ‘Du ska veta att ju äldre man blir, desto mer förstår man vikten av governance’.”

Henriksson säger att han slog undan det då, men att visheten krupit på honom.

“Governance är som en plastpåse med vatten i. Den letar alltid sin svaga punkt. Och därför blir du aldrig färdig”, säger han.

Han tycker också om att arbetet i bank är systemkritiskt.

“Det är väldigt häftigt att ett bolån kan göra det möjligt för två personer som blivit förälskade i varandra att ta ett lån och köpa hus”, säger han. “Jag kan fortfarande få gåshud av det.”

Men ni får kritik för att ni inte har sänkt räntorna tillräckligt snabbt.

“Jag tror vi var ute inom två minuter när räntan sänktes 25 punkter nu. Det är en stenhård, tuff och konkurrensutsatt marknad. Och det är ett tjyv- å rackarspel om marknadsandelar”, säger Henriksson.

Andelar som Afv kan rapportera slinker flera storbanker ur händerna, till förmån för uppstickare som Skandiabanken. Men Swedbank är fortfarande störst på bolån och det är han stolt över. Och att man arbetar med “finansiell hälsa” i flera dimensioner.

“Man glömmer ibland bort att våra ägare till stor del är vanliga privatpersoner, som får lite extra när vi ger utdelning. När vi tjänar 100 kronor så använder vi 50 kronor för att utveckla banken och 50 kronor ger vi till våra aktieägare”, säger han.

Du pratade om tjyv- å rackarspel. Det sägs att Swedbank lockar nya kunder så aggressivt att de befintliga kunderna får bära kostnaden för det.

“Det var ett dåligt ordval. Det är jätteviktigt, för det var inte det jag pratade om alls. Vad jag sa är att konkurrensen mellan bankerna är hård. Vad det gäller kundmötet, där har vi ett väldigt bra erbjudande till kund som är individuellt prissatt.”

Härliga räntenetton

Under de senaste par årens högräntefas har bankerna åtnjutit saftiga räntenetton. Swedbank ökade sitt från 33 till 51 miljarder kronor mellan 2022 och 2023, motsvarande 70% av intäkterna. Framför allt var det inlåningsmarginalerna som ökade, men även högre genomsnittliga utlåningsvolymer bidrog, tillsammans med en i snitt svagare krona.

“När räntorna går ner kommer vårt räntenetto att gå ner. Men på sidan 76 i vår faktabok, som vi alltid visar, står det att om räntan går ner 50 punkter längs med hela linjen så pratar vi 3 021 miljoner kronor mindre i räntenetto.”

Med andra ord är det fortfarande väldigt profitabla banker vi ser framöver?

“Som sagt är vårt mål en långsiktig avkastning på minst 15% på eget kapital 2025.”

Lägre räntenetton kommer att skifta fokus till kommissionsintäkter, kapitaleffektivitet och kreditförluster. Men de ökade kostnaderna som synts de senaste kvartalen tycker Henriksson inte att man behöver oroa sig för. Det handlar om medvetna satsningar.

Men man har infört ett temporärt anställningsstopp.

Ledarskapet i Swedbanks nästa fas?

Jens Henriksson har under sin karriär haft flera toppledarroller i myndighetsliknande miljöer, där hans svarta bälte i strukturdesign och regelefterlevnad varit till gagn. Inte minst för Swedbank. Men gäller det även för banken framåt?

Ett par år framåt ser Afv ett antal scenarier för vad som kommer krävas av en Swedbank-VD.

1. Fortsatt exorcism: Swedbank har inte kommit ur sin kris och Henrikssons “myndighets-ledarskap” i nuvarande tappning behövs ännu en tid.
2. Framtidens bank-VD är en tjänsteman: Ständigt ökade krav på compliance gör att alla storbankers främsta fokus måste ligga på efterlevnad. Tänkbart, men tråkigt för både kundnöjdheten och aktieägarvärde.
3. Ny fas, förändrad VD: Swedbank måste skifta fokus mot affärsmässighet och finansiella resultat för att försvara och stärka sin position. I det här scenariot måste Henriksson återuppfinna sin ledarstil.
4. Ny fas, ny VD: Som scenario 3, men Henriksson visar sig inte vilja eller kunna anpassa sitt ledarskap till den nya situationen.

I dagsläget är svaret ingalunda givet. Till sin bakgrund är Henriksson en pionjär, som gjorde sitt examensarbete om AI redan på tidigt nittiotal. Om framtidens bank tror han att den är bättre än idag på att möta kund.   

“Själv tänker jag gärna i Excelark, och när vi möter kunden i appen ser vi rader framför oss. Men man kan ju fundera på om framtiden är mycket mer samtalsdriven.”