Swedbank: Allvarliga utmaningar för ECB

Utan en starkare ökning av potentiell BNP-tillväxt kommer räntorna att förbli låga, med många ovälkomna bieffekter. Nyckeln till högre räntor är politiska reformer, som produktivitetshöjande åtgärder och höjd pensionsålder.

“Det är ovanligt att räntorna är så låga i en så mogen konjunkturfas som nu. Det finns dock fundamentala faktorer, såsom snabbt åldrande samhällen i utvecklade ekonomier, som skapar ett överskott av sparande som drar ner räntorna. Demografiska trender, i kombination med svag potentiell tillväxt som begränsar lönsamma investeringar, trycker ner den reala kostnaden för pengar”, skriver han.

Han skriver att den demografiska trenden kommer att fortsätta trycka ned den naturliga räntan i euroområdet kommande årtionden, vilket innebär allvarliga utmaningar för ECB, som får svårare att stimulera ekonomin. Enbart penningpolitik kommer förmodligen inte heller att vara tillräckligt för att hantera inflationen.

Med den demografiska utveckling som nu finns i korten, och en fortsatt svag trendtillväxt, kommer den naturliga räntan i euroområdet att vara negativ under en långdragen period, enligt Swedbanks beräkningar.

Detta skulle innebära allvarliga utmaningar för ECB, som för att möta detta skulle behöva sänka styrräntorna så mycket djupare ned i negativt territorium att det innebär stora kostnader för banksektorn, försäkringsbolag och pensionsfonder, och riskerar att leda till politiska bakslag. Det är helt enkelt förmodligen omöjligt, menar Vytenis Šimkus.

ECB:s kvarvarande möjligheter skulle vara okonventionella åtgärder som kvantitativa lättnader, QE. Det är dock oklart hur dessa påverkar den naturliga räntan. En del bedömare menar att tillgångsköp snarare riskerar att förvärra läget, genom att de leder till en brist på säkra tillgångar, som trycker upp priserna, och pressar ned räntorna, så att den naturliga räntan blir ännu lägre.

Visserligen skulle centralbankerna kanske kunna uppfinns nya verktyg, men i grund och botten kvarstår problemet: de flesta av faktorerna som påverkar den naturliga räntan ligger utanför centralbankernas område, utan det krävs politiska reformer.

“Produktivitetshöjande reformer som stimulerar innovation och uppmuntrar arbetskraftsdeltagande, och investeringar i produktiv infrastruktur kan ha ett stort inflytande på räntorna”, skriver Vytenis Šimkus.

En annan möjlighet är en höjning av pensionsåldern eller reformer för att uppmuntra fortsatt arbete, bör också övervägas, menar han.

“Vanligtvis diskuteras detta utifrån hållbarheten i de offentliga finanserna, men det påverkar också räntorna. En kortare pensionsperiod skulle innebära att behovet av sparande minskas, och med ett minskat sparandeöverskott skulle troligen jämviktsräntan öka”, skriver han.