Sverigevännen

Att döma av arkitekturen skulle Vimpelcoms nyrestaurerade högkvarter kunna ligga i Zürich, eller varför inte Stockholm. I verkligheten ligger det en halvtimmes promenad från Röda torget utmed storgatan Tverskaya. Alexander Izosimov, 44, öppnar glasdörren till vd-kontoret på nionde våningen och kliver ut för att möta oss i korridoren.

Han är långt ifrån den västerländska nidbilden av en mäktig ryss: varken stor eller bullrig, snarare smal, vänlig och eftertänksam. Han gör också mycket för att hans mobiljätte ska uppfattas som transparent och modern för västerländska investerare. Ett inte helt lätt jobb med tanke på huvudägarnas strider.

Vi skakar hand och sätter oss i soffgruppen av vitt läder. Alexander Izosimov lägger höger ben över det vänstra. Kavajen är av, slipsen på. Innan intervjun börjar på allvar frågar han försynt hur mycket jag känner till om den ryska telekommarknaden och dess kontroverser.

Kanske är det inbillning, men han ser lite blek ut och verkar aningen disträ i några sekunder. Dagen före intervjun var det kvartalsrapportering (vilket innebär ett par tuffa dygn, det kan de flesta börs-vd:ar intyga). På det hela taget ytterligare tre framgångsrika månader för Vimpelcom, som växt mer eller mindre oavbrutet sedan grundandet 1992. Men på grund av stigande aktiekurs under samma period har ett optionsprogram till ledningen blivit rejält dyrare än väntat, vilket sänkte marginalerna. Ironiskt nog sjönk aktiekursen rejält på beskedet, om än tillfälligt.

– Marknaden visste inte riktigt hur den skulle hantera saken. En del analytiker räknade bort kostnaderna för optionerna, andra behöll siffrorna i sin modell, säger han på närmast perfekt engelska, med bara en minimal men omisskännlig rysk brytning.

Vimpelcom i dag är en jätte med ett börsvärde på 31,1 miljarder dollar (motsvarande 187 miljarder kronor), en omsättning 2007 på 7,2 miljarder dollar (motsvarande 43 miljarder kronor) och 52 miljoner mobilabonnenter på sju marknader. Lejonparten av abonnenterna är kontantkortskunder i Ryssland, som känner bolaget via varumärket Beeline (symbolen är ett gult bi – Alexander Izosimovs manschettknappar är formade just som ett sådant flygfä, om än silverfärgade). Bolaget är den näst största mobiloperatören i landet, och äger också en rad bolag i de som omger Ryssland.

Bolaget, som var det första ryska som noterades på New York-börsen, försöker stå för en ny, smart, transparent och modern affärskultur i det stora landet i öst. Alexander Izosimov syns ofta i internationella sammanhang, som World Economic Forum i Davos.

Hans liv började dock betydligt längre österut.

– I am a Siberian dude.

Föräldrarna var geologer. Ett populärt yrkesval för romantiker i sextiotalets Sovjetunionen, berättar han. Paret flyttade till diamantstaden Jakutsk vid Lenafloden i östra Sibirien, en av världens kallaste städer, och där växte Alexander Izosimov upp.

På åttiotalet flyttade han till Moskva för att studera på statliga elituniversitet MAI (Moskvas flyginstitut). 1991 föll Sovjetunionen samman. Ungefär samtidigt dök den internationella konsultjätten McKinsey upp på jakt efter ryska talanger. Alexander Izosimov var en av dem som valdes ut.

– Vi var fyra stycken. En började aldrig. En flyttade till London, en till Amsterdam. Jag flyttade till Stockholm.

Hade du någon koll på Sverige då?
– Nej. Vi fick möjlighet att åka vart som helst där engelska var McKinseys arbetsspråk. Varför jag valde Stockholm är jag inte helt säker på i dag.

Han trivdes trots allt så pass väl att han sedan dess har återvänt till Sverige med jämna mellanrum. En inte helt oväsentlig faktor är att han träffade blivande hustrun Sarah här. Paret har i dag tre barn. Affärsvärlden får inte höra honom tala svenska, men han påstår att hans läsförståelse är tillräckligt god för att kunna bläddra i morgontidningen.

Efter tre år i Stockholm inledde Alexander Izosimov 1994 en tio år lång europeisk turné. Först flyttade han tillfälligt till Paris för att ta en MBA-examen på konsulternas prestigeladdade favorituniversitet Insead. Efter en ny sväng på McKinsey, denna gång i London, blev han rekryterad av amerikanska livsmedelskonglomeratet Mars ryska division. Tillbaka till Moskva.

Det nya jobbet gick uppenbarligen bra, 2001 blev han befordrad till chef för hela norra och östra Europa – och flyttade tillbaka till Sverige. Närmare bestämt till Malmö.

– Mars regionkontor ligger i Köpenhamn. Vi ville inte förvirra våra barn språkligt mer än vad vi redan gjort och valde att bo på den svenska sidan.

Två år senare erbjöds och accepterade han ett nytt jobb i Moskva, nu som Vimpelcoms vd. Familjen följde efter året därpå, för att flytta tillbaka till Stockholm i slutet av förra året.

– Lova att du inte frågar om huset, säger han, suckar. Ler med munnen.

Alexander Izosimovs hade inte tänkt sig att bli ett känd i Sverige som köpare av landets dyraste privatfastighet 2007 (näst dyraste i historien), en villa i Djursholm.

– Jag försöker vara där hos dem så ofta jag kan, nästan varje vecka. Jag försöker hålla helgerna fria.

Det är inte bara han personligen som har en stark svenskkoppling. Tre av fyra ledande operatörer på den ryska mobilmarknaden har starka ägarband till Norden. Svensk-finländska Telia Sonera är störste ägare i marknadstrean Megafon. I Vimpelcom är norska Telenor en av två huvudägare. Stenbeckbolaget Tele 2 är fjärde störst, och har sedan någon månad ett nytt roamingavtal med just Vimpelcom.

– Tele 2 är duktiga, och kan bli en part i en framtida konsolidering. Men vi har inget strategiskt samarbete. Avtalet är en intäktskälla för oss, inget mer.

För den skandinaviska trion är den ryska marknaden en viktig tillväxtmotor när hemmamarknaden går på tomgång. Men både Telia och Telenor utkämpar bittra ägarstrider. Alexander Izosimov är i högsta grad medveten om saken, hans Vimpelcom är ett av slagfälten.

I både Megafon och Vimpelcom är den beryktade Michail Fridman (världens 20:e rikaste människa enligt Forbes) den andre huvudägaren, via sitt bolag Altimo. Och i bägge bolagen har oligarken hamnat på kollisionskurs med sina nordiska medägare, ett lågintensivt skyttegravskrig på två fronter som varat i åratal. Kampen mellan Altimo och Telenor har kanske varit ännu hårdare än den mellan Altimo och Telia.

Alexander Izosimov har beskrivit sin roll som vd i Vimpelcom som “en liten pojke som leker i en sandlåda mellan två bulldozrar” och har flera gånger öppet vädjat till Altimo och Telenor att sansa sig.

Du spådde 2006 att parterna skulle komma överens inom ett år. Är striden över nu?
– Nej, jag skulle säga att jag är en usel profet. Men striden är kanske inte längre här hos oss, den har flyttat ut från Vimpelcoms styrelserum. Samtidigt läser jag i pressen om nya stämningar och bråk.

Han tänker efter några sekunder och fortsätter sedan.

– Om vi talar om Vimpelcom så handlade striden först om en isolerad fråga, kontrollen över ukrainska Kyivstar. Men jag tror att den frågan satte fingret på hur olika syn de hade på sitt ägande. Kan de försonas? Jag är inte säker.

Kyivstar är Ukrainas största mobiloperatör, med 23 miljoner kunder. Precis som Vimpelcom är de två huvudägarna Altimo och Telenor, som även i Kyivstar är rivaler om makten.

Alexander Izosimov gissar att hans bägge huvudägare blir tvungna att skiljas åt förr eller senare.

Samma sak gäller i Megafon. Exakt hur och när är en svårare fråga. Det saknas i dag en katalysator, hävdar han. Så länge verksamheten inte tar för mycket stryk av ägarstriderna finns inget intresse från någon part att tvinga fram en revolution.

– I Megafon skulle en katalysator kunna vara en privatisering av Telia, absolut. Det skulle kunna vara någon form av dynamik i Turkcell.

Turkcell är Turkiets ledande mobiloperatör, där Telia Sonera befinner sig i en konflikt med en storägare om en kontrollpost. Michail Fridman har flera gånger blandat sig i även det bråket.
– Allt handlar om att skaffa sig en bra position vid ett framtida förhandlingsbord. I Megafon har jag ingen direkt inblick, så det är väldigt svårt för mig att bedöma vilken katalysatorn blir. Kanske en börsintroduktion, kanske någon vill sälja. Det finns många scenarier. Men jag är inte säker på att katalysatorn finns där nu.

I Sverige framställs Ryssland fortfarande som en tillväxtmarknad för mobiloperatörer, särskilt jämfört med den trista hemmamarknaden. Det är bara delvis sant. I fjol hade Vimpelcom intäkter på 7,2 miljarder dollar (cirka 43 miljarder kronor), en ökning med 47 procent sedan 2006. Nettovinsten var 1,5 miljarder dollar (motsvarande 8,8 miljarder kronor), en ökning med 80 procent. Antalet abonnenter steg med 14 procent.

Med kråkorna kraxande i tv-antennen utanför fönstret i Moskvas vintergrådask blir perspektivet annorlunda. De ryska operatörerna börjar också se en mättad hemmamarknad.

I princip alla ryssar har numera en mobil, i stället handlar det om att öka intäkterna per kund, precis som i Sverige. Skillnaden är att den ryska ekonomin växer snabbare, och därmed ökar summorna folk lägger på telefonsnackande, sms:ande, och, i längden, internet. Vimpelcoms köp av fasttelefonibolaget Golden Telecom ska ses i det perspektivet. Affären gör Vimpelcom till Rysslands största telekombolag, mätt i intäkter.

Men precis som Telia, Telenor och Tele 2 jagar de ryska operatörerna numera tillväxt på nya marknader. Ryssar, norrmän och svenskar tävlar redan i dag om kunder i forna sovjetstater som Armenien, Georgien och Kazakstan, mobilmarknader som fortfarande är relativt jungfruliga.

Alexander Izosimov säger att han gärna skulle köpa Telia Soneras holdingbolag Fintur om det var till salu och priset rätt (vilket han inte tror lär ske). Dessa frågor diskuterades dock inte när han träffade Sveriges näringsminister Maud Olofsson på en konferens i Moskva i maj i fjol, hävdar han.

– En avstyckning av Fintur är inte en regeringsfråga, vad jag vet. Det är nog i första hand en fråga för ledningen i Telia Sonera.

Men utan tvekan är intresset för utvecklingsländerna som mobilmarknader på väg att explodera. Izosimov nämner egyptiska Orascom, som nyligen förvärvade en licens i Nordkorea, som ett exempel på hur jakten på tillväxt går mot allt mer perifera marknader.

– Jag vet inte någon mobiloperatör som förlorar pengar. Affärsmodellen har visat sig lönsam i nästan alla typer av ekonomier. Att en industri av en sådan skala och betydelse fungerar i princip alla länder är faktiskt en relativt ny insikt för många aktörer.

Om han får rätt kommer snart de verkliga jättarna att blanda sig i leken. Nästa år väntas telekomindustrin ha en sammanlagd förvärvskapacitet på 500 miljarder dollar, enligt en rapport av McKinsey. Hälften av den summan kontrolleras de fem största aktörerna i världen. Då talar vi om enorma bolag som NTT och AT&T, som ännu inte på allvar lämnat sina kärnmarknader.

– När så mycket pengar trycker på blåsan, då kommer saker att hända. När de inser att tillväxten blir allt trögare i väst, då kommer de med säkerhet titta utanför gränserna.

Rysslands rykte som affärsland är minst sagt komplext. Å ena sidan är det utan tvekan en snabbväxande, mycket dynamisk ekonomi. Å andra sidan finns i väst en oro för att Putineran inte bara bjuder på ökad stabilitet utan också på minskad demokrati och ökad korruption och godtycklighet. Exempelvis den svenska byggkoncernen Skanska gav upp sin Rysslandssatsning för att affärsklimatet var för tufft.

Alexander Izosimov tycker att exemplen på utländska framgångar ofta glöms bort. Som hans gamla arbetsgivare Mars, eller Procter & Gamble och svenska Ikea.

– Finns det korruption här? Ja. Kan du framgångsrikt göra affärer här på ett normalt professionellt vis? Javisst. Vi har varit börsnoterade sedan 1996, det första ryska bolaget på New York-börsen och har varit under luppen på amerikanska finansinspektionen under många år, och har bevisat att du inte bara kan klara dig, utan till och med vara mycket framgångsrik.
Han sticker inte under stol med landets problem. Men han nyanserar bilden. Det finns en hel del berättigad oro, men också en hel del myter. Det här är ett ämne som engagerar honom, det är tydligt.

Receptet för att lyckas i Ryssland är att tänka stort och djärvt, hävdar Alexander Izosimov, och passar där på att ge en känga till Telia Sonera, som misslyckats just med detta och därför hamnat i ett limbo.

– Visst, det kan vara tufft ibland. Ikea är ett utmärkt exempel. Se hur svårt de hade det i början. Men de böjde sig inte. Och då försvann problemen. Vi har också haft vår beskärda del av kriser, skandaler och utpressningsförsök. Men vi böjer oss inte, och då försvinner de, letar upp någon svagare.

Det gäller alltså att försöka se bortom de uppenbara problemen, hävdar han. Ryssland är mer än råvaror, det är en växande ekonomi med en allt större medelklass, på väg att bli en av världens största konsumentmarknader.

– Om du kommer hit och “walk the talk”, då blir du rikligt belönad.

_________________________________________________________

VILLA I DJURSHOLM
Född: 1964 i delrepubliken Sacha i östra Sibirien, i staden Jakutsk.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Moskva och Djursholm.
Utbildning: Ingenjör vid MAI i Moskva (1987), MBA-examen vid Insead i Paris.
Karriär: McKinsey i Stockholm och London, chef för livsmedelskoncernen Mars i Ryssland och de forna sovjetrepublikerna, senare även över Östeuropa och Norden och ansvarig för den globala konfektyrstrategin. Medlem i Mars “global management team”. Sedan oktober 2003 vd för Vimpelcom. Skrev nyligen på för ytterligare två år.
Det visste du inte: Delrepubliken Sacha är ett av få områden i Ryssland där Vimpelcom inte har en licens.

___________________________________________________________

VIMPELCOM
Bolaget grundades 1992 av en grupp radioforskare som tidigare arbetat för den sovjetiska försvarsindustrin. I dag är Vimpelcom Rysslands näst största mobiloperatör mätt i antal kunder, med 42 miljoner abonnenter, under varumärket Beeline. Marknadsettan MTS hade 59 miljoner kunder i Ryssland och trean Megafon 37 miljoner. Tele 2 har cirka 9 miljoner ryska kunder.

Utöver den ryska marknaden driver Vimpelcom mobilnät i Kazakstan, Ukraina, Uzbekistan, Georgien, Armenien och Tadzjikistan. Totalt har Vimpelcom 52 miljoner abonnenter. Den största delen av verksamheten går via gsm-nätet, i fjol fick bolaget dock licenser för 3G i Ryssland.

Omsättningen 2007 var 7,2 miljarder dollar (motsvarande 43 miljarder kronor).

Börsvärdet i förra veckan var 31,1 miljarder dollar (motsvarade 187 miljarder kronor).

Källa: AC&M Research, Vimpelcom, Affärsvärlden.