Sveriges nye reklamkung
”Innan man börsnoterar bolag som är så personberoende som reklambyråer måste man lösa frågan om hur man behåller nyckelpersoner. Det hade inte A-com gjort. Jag är väldigt skeptisk till hela deras affärsidé. De ställer upp med pengar till bolag, går det dåligt förlorar de pengarna, går det bra försvinner bolagen. Deras partnerbolag har inga lojaliteter mot A-com”, säger Michael Storåkers.
Själv hade han bara två års erfarenhet av branschen när han 1998 startade sin egen byrå tillsammans med tre kolleger. Spraykampanjerna gjorde byrån känd, men idag har han även traditionella kunder som Skandia och Telia. För ett år sedan fick de Lindex-kontot, som är värt 200 Mkr.
Den amerikanska reklamkoncernen McCannErickson äger Rönnbergs till 100 procent och Storåkers till hälften. Bolagen sitter i samma hus i Sturegallerian och har även samarbetat en hel del. Men samtidigt som Storåkers har vuxit har Rönnbergs, reklamgurun Bosse Rönnbergs verk som han sedan länge lämnat bakom sig, stadigt krympt de senaste åren. Idag är ”lillebror” Storåkers lika stort som Rönnbergs mätt i antal anställda, 30 stycken.
Rönnbergs är ett av flera exempel på hur de reklambyrårer som var ledande på 80- och i början av 90-talet tappade momentum när de såldes ut till internationella koncerner. Men Michael Storåkers tror inte att ägandeformen i sig behöver vara ett problem. ”Har man inte kreativ höjd blir man som en del av en internationell kedja lätt importör av reklam, man får sitta och anpassa utländska kampanjer till svenska förhållanden och då har det internationella nätverket blivit en belastning. Men om man har kreativ höjd får man sköta sig som man vill och då blir man en exportör av reklam, då är nätverket en tillgång.”
”Idag ställer alla kunder krav på internationell bredd. Poängen för oss är att vi uppfattas som kreativa och duktiga på strategi, adderar man till det ett internationellt produktionssäkert nätverk blir det attraktivt för stora internationella kunder. Vårt mål är att ta så många stora internationella konton som möjligt. Det finns inget egenvärde i att sitta ensamma i en lägenhet och säga att vi ska inte bli större än så här.”
Hur har ni löst lojalitetsfrågan? ”På 90-talet var det aktier och optioner som gällde, nu är det viktigare att folk mår bra på arbetsplatsen och får del i vinsten. Men det är fräschare med lön och bonus än med delägarskap, det är mentalt stressande att äga bolag. Gemenskapen är också en ledarskapsfråga. När vi satt på Alla hjärtans dag och drack bubbel, åt tårta och höll varandra i handen var det på riktigt, är det inte på riktigt slutar folk.”
Är svenska företag duktiga på reklam och marknadsföring? ”Det är förbluffande många stora företag som inte klarar att kommunicera sitt budskap ända ned till slutkunden. Problemet är ofta att man bara har med sig ledningen när man presenterar en ny varumärkesstrategi för ett bolag, resten av organisationen är inte involverad. Man måste skapa processer för att implementera varumärkesstrategier i hela organisationen, så att de når slutkunden, annars är de meningslösa. Svenska byråer är ofta bra på ett steg i kommunikationen, att göra reklamfilm exempelvis, men det räcker inte. När vi nu arbetar med omprofileringen av Lindex är det så att 95 procent av upplevelsen är i butiken, därför måste vi få med oss butikerna, annars når vi inte slutkunden med vårt budskap.”
Michael Storåkers om:
Ericsson: Har inte fattat vad kunderna är intresserade av och inte heller fått ihop kommunikationen.
Nokia: De har en traditionell, intetsägande reklam men det spelar ingen roll, för allt annat funkar så bra så det går ändå. De har kundfokus och en bra produktutveckling.
H&M: De hör till de få som har fått ihop utbud och image, de kör sitt gamla koncept med vit bakgrund, modell och pris, kunden får samma upplevelse i butiken som i reklamen. Det funkar, men det är kanske dags att förnya sig.
Nordea: De har en traditionell, svag reklam
Coop: Deras budskap är lite gnälligt tycker jag, men de har gjort en förändring som genomsyrar hela organisationen ända ut till butikerna, det är bra.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.