Sveriges bäst betalda riskkapitalist laddar om

Innovationskapitals ledning toppade löneligan bland Sveriges förvaltare efter miljardförsäljningen av Altitun 2000. VD Staffan Ingeborn tjänade 28 Mkr. Utfallet blev blygsammare förra året men Innovationskapital valde trots detta att starta en ny fond på 1,2 miljarder. Staffan Ingeborn är beredd att vänta ut marknaden. ”För oss handlar det om att bygga värdefulla bolag och det får ta sin tid.”

Innovationskapital är nära knutet till grupperingen av västsvenska riskkapitalbolag och finansiärer med Göteborg som hemort. Bolaget startades 1994 med Bure som huvudägare och Chalmers som delägare.

Under åren har aktörer som Volvo, SEB och 6:e AP-fonden valt att lägga in pengar i Innovationskapital och bolaget har givetvis saminvesterat med Kjell Spångberg som från den amerikanska västkusten odlat starka band med Göteborg.

Kopplingen till forskarvärlden finns kvar. Investeringarna görs främst i IT-relaterade bolag och inom hälso- och biotekniksektorn, en inriktning som inte ändrats trots den turbulenta utvecklingen på marknaden. Flera av aktörerna i Göteborgsnätverket har i flera fall bränt sig på spektakulära IT-investeringar men Innovationskapital kan kontra med en av de mest framgångsrika investeringarna under riskkapitalbranschens glädjeår.

Våren 2000 såldes laserteknikbolaget Altitun till amerikanska ADC och Innovationskapital kunde som delägare kamma hem 1,3 miljarder kronor. Med på båten fanns också Kjell Spångberg.

För Innovationskapitals VD Staffan Ingeborn och hans stab av förvaltare blev affären också en jackpot privat. När Veckans Affärer för några veckor sedan sammanställde listan på de högst betalda svenskarna 2000 hamnade Staffan Ingeborn på 16:e plats med 28 Mkr. Kollegan Gunnar Fernström kammade hem 18 Mkr.

”Går det bra så blir det bra för alla men det varierar mellan åren. Om det är lågkonjunktur och man inte kan göra några exits så blir det inte lika mycket”, kommenterar Staffan Ingeborn förvaltaravtalet.

2001 blev det definitivt inte lika mycket. Portföljbolaget Bioinvent börsnoterades visserligen under våren och Mgage Systems såldes i december till Aspiro med aktier som betalning men kursutvecklingen har varit dålig. En handfull investeringar gjordes också under fjolåret men annars var den stora händelsen starten av en tredje fond med 1,2 miljarder kronor i kapital. 60 procent av kapitalet kommer från utländska investerare, från Sverige fortsätter bland annat Bure att skjuta till pengar.

Staffan Ingeborg bedömer att det kommer att ta tre år innan fonden är fullinvesterad. De långa tidsrymderna är inget som skrämmer Innovationskapital som ofta går in tidigt i portföljbolagen.

”Vi brukar vara inne mellan två och sju år. Man kan säga att när det var som värst hypat och det var en jättehögkonjunktur då gick det mycket fortare. Nu när det är sämre tider då sitter man längre i bolagen. För oss handlar det om att bygga värdefulla bolag och det får ta sin tid.”

Staffan Ingeborn tycker att de senaste årens hysteri i riskkapitalbranschen varit överdriven och inte minst skadat många nystartade bolag. Höga ursprungsvärderingar, dåliga avtal och svag uthållighet bland finansiärerna har skapat problem på många håll. I kölvattnet har tillväxten på riskkapitalmarknaden blivit negativ.

”Det bildades alldeles för många vencap-bolag alldeles för snabbt under en period. Det gjorde att folk hade alldeles för bråttom och det var oerfarna aktörer som kom ut på marknaden. De hade för bråttom att investera pengarna och hade för dålig disciplin. Man betalade för höga priser och man hade inte erfarenhet för det som skulle göras. Det slår tillbaka nu.”

Innovationskapitals tredje fond har hittills gjort tre investeringar och ytterligare ett par är nära förestående. Förhoppningen är också att exit-marknaden ska komma igång igen, främst när det gäller börsnoteringar. I Innovationskapitals portfölj finns bland annat svenska Kreatel och amerikanska Spotfire som tidigare nämnts som börskandidater men stoppades på vägen av den fallande marknaden.

I portföljen finns också flera problembolag som måste anpassas för de nya förutsättningarna. Inte minst de tuffare tiderna i telekombranschen påverkar många nystartade bolag.

”Många bolag som är beroende av telekombranschen har bekymmer för att allting blir fördröjt. Det gäller det att se till att bolagen får möjligheter att överleva. Det innebär att de måste dra ner kostnaderna men också att investerarna är uthålliga och orkar sätta in mer pengar”, säger Staffan Ingeborn.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.