Sverige har flest superdatorer i Norden

Listan över världens kraftfullaste superdatorer är helt och hållet en amerikansk-japansk affär. Och mest av allt är det numer en japansk affär.

Till världens största superdator har nämligen ”Earth Simulator” korats.

”Earth Simulator” har byggts av japanska NEC och är lika kraftfull som de 12 nästföljande systemen på listan. ”Earth Simulator” huserar på en yta av fyra tennisbanor i Yokohama och ska användas för att hålla koll på jordbävningar.

Lite data: ”Earth Simulator” har totalt 5 104 processorer och klarar som mest 40 biljoner beräkningar per sekund (40 000 GF/s), vilket är cirka 5 gånger snabbare än tvåan, ”Asci White” på Lawrence Livermore National Laboratories i USA. I ”Earth Simulator” finns 83 000 kopparkablar med en sammanlagd längd av nära 300 mil.

Och det är inget problem med lagringskapaciteten. Totalt sett får man plats med 1,6 PB. PB står för petabyte och en sådan är lika med tusen terrabyte, eller 1 miljon gigabyte, vilket är rätt mycket.

”Earth Simulator” kan jämföras med världens kanske mest berömda superdator, Deep Blue, som 1997 slog schack-världsmästaren Garri Kasparov i en odödlig serie matcher. Den datorn klarade av 200 miljoner beräkningar per sekund. ”Earth Simulator” är med andra ord 200 000 gånger snabbare än Deep Blue.

Fighten mellan tillverkarna går också vidare. Hewlett-Packard har tagit över ledningen med 168 superdatorer på listan, tätt följda av IBM med 164. IBM leder dock räknat i råkraft genom att representera 33 procent av 500-listans samlade kapacitet, följda av HPs 22 procent och NECs 19 procent.

Europa är rejält distanserat av USA som har nästan dubbelt så mycket superdatorkapacitet som den gamla världen. Japan ligger i kraft av ”Earth Simulator” något före Europa i kraft räknat. I antal superdatorer leder USA med 238 före Europas 171 och Japans 53.

I Europa regerar Tyskland ohotat med 64 maskiner på 500-listan, följda av Storbritannien med 37 och Frankrike med 23. Frankrike har dock den kraftfullaste maskinen i Europa vid sitt Commisariat a l’Energie Atomique och intar därmed en imponerande fjärde plats på topplistan.

Europa vinner dock i en kategori. Tyska biltillverkaren BMW har inte mindre än åtta datorer på topplistan, vilket knappt klår Lawrence Livermores sju.

Noteras skall också att det i hela Mellanöstern bara finns 3 superdatorer, samtliga i Saudiarabien.

Vad med Sverige då? Jo, fem superdatorer har vi på listan för närvarande, vilket ger oss en hedrande tiondeplats på listan över såväl antal superdatorer som sammanlagd superdatorkapacitet. Det var en uppgång från 13e plats för ett år sedan.

Sverige huserar idag 0,7 procent av världens superdatorkapacitet, vilket får betecknas som godkänt för ett land med 9 miljoner invånare. Räknat i superdatorkapacitet per medborgare hamnar Sverige på nionde plats. Men då har vi blivit omsprungna av såväl Finland på fjärde plats (efter Luxemburg, Japan och USA), som Norge på sjätte plats.

Men frågan är hur mycket Sverige det kommer att vara på listan när nästa uppdatering kommer i november. För sex månader sedan skulle den som nu kom på sista plats ha hamnat på 280e plats.

Superdatorer används för allt möjligt nuförtiden. Massiva beräkningar har ersatt kärnvapenprov, väder och vind modelleras i välkylda datorhallar, flygbolagen optimerar sin rutt- och personalplanering, finansiella institutioner använder superdatorer för att vinna slaget om pengarna och läkemedelsbolagen kör långa körningar på DNA-sekvenser och molekylära strukturer.

Det har också skett en omsvängning i vilka som använder superdatorer. För 10 år sedan stod forskningen och akademin för 60 procent av superdatorerna och företagen för under 30 procent. Idag är hälften av all världens superdatorer i händerna på företagen. Och det finns goda orsaker.

Finansbranschen är en av de sektorer där man tittar girigast på möjligheten med superdatorer. Genom att dra nytta av utvecklingen inom kärnexplosionssimuleringar kan man bättre hantera risker, samvarianser mellan aktier och globala ränteförändringar.

Superdatorer är helt enkelt en våt dröm för finansvärlden då man nu kan bygga modeller som tidigare hade krävt datakraft som inte fanns. De har också lett till att det finns banker som nu själva kan beräkna sina kapitalbehov, istället för att hålla sig inom allmänna gränsvärden, med stora besparingar som följd.

Det finns också mer jordnära resultat. Genom att låta en superdator korsköra 2 terrabyte datainformation om köpare av Disneyfilmer med köpare av barnkläder i olika storlekar, lyckades det den brittiska detaljhandelskedjan Safeway att sälja fler videokopior av 101 Dalmatiner än någon annan handlare.

Responsen på det riktade utskicket var 15 procent, att jämföra med mer normala 1 procent. Superdatorerna har därmed kommit en lång väg från kärnvapensimuleringar till individuell marknadsföring. Om det är att betrakta som utveckling eller ej tar inte Ekonomi24 ställning till.

Världens tio snabbaste superdatorer Plats, Tillverkare, Dator, Land, GF/s 1. NEC Earth-Simulator Japan 35860 2. IBM ASCI White USA 7226 3. HP Alphaserver USA 4463 4. HP Alphaserver Frankrike 3980 5. IBM SP Power3 USA 3052 6. HP Alphaserver USA 2916 7. Intel ASCI Red USA 2379 8. IBM pSeries 390 USA 2310 9. IBM ASCI Blue USA 2144 10. IBM pSeries 390 Turbo USA 2002

Sveriges datorer på listan Plats, Konstruktör, Ägare, GF/s 94. Egenbyggd Umeå universitet 481 112. SUN Försvarsmakten 420 149. SGI Okänt industriföretag 316 331. HP Hi3G 195 466. IBM ROWIKA/Pulsen 144

Fotnot: Listan sammanställs två gånger per år av universiteten i Mannheim och Tennessee. Hela listan återfinns på www.top500.org

Johan Jörgensen