Sverige bäst – på papperet

ESO, en expertgrupp inom finansdepartementet, har jämfört Sverige med sju andra industriländer med liknande samhällsstruktur på ett antal punkter. Undersökningen, som berör bland annat. ekonomi, arbetsmarknad, utbildning, forskning och utveckling och IT, finner att Sverige står sig mycket bra.

I 43 procent av de 155 indikatorerna ligger Sverige etta eller tvåa. I bara 9 procent är vi sist. Nu är detta ett första försök i så kallad benchmarking och det är fråga om ytlig jämförelse av en rad siffror, vars relevans man i många fall kan ifrågasätta. Modellen till jämförelsen är hämtad från Danmark.

Bland de främsta

Ändå borde man kanske kunna dra slutsatsen att Sverige åtminstone har en potential att ligga bland de främsta, i stället för bland de sista. Det påminner lite grand om ishockey-VM. Svenskarna var av sportjournalisterna haussade på många punkter men blev snöpligt utslagna i kvarten.

De övriga länderna i jämförelsen är Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Danmark samt USA och Japan. Bara Storbritannien har något lägre BNP per invånare än Sverige. Danmark ligger 15 procent över Sverige och USA 48 procent över.

Den makroekonomiska jämförelsen är både positiv och negativ för Sverige. Lägst inflation och högst budgetöverskott ses som positivt. Samtidigt är det något konstigt med att vi har högst utlandsskuld. Den sägs ha ökat med drygt 5 procentenheter av BNP mellan 1993 och 1997. Men under denna tid hade vi överskott i bytesbalansen med nästan 10 procent av BNP, vilket definitionsmässigt borde ha minskat skulden.

De totala bruttoinvesteringarna, exklusive bostäder, var lägst i Sverige under de jämförda åren på 1990-talet, vilket bör ha haft betydelse för tillväxten. Andelen sysselsatta är hög i Sverige, med kvinnorna i topp medan männen hamnar på tredje plats från slutet. Däremot var den genomsnittliga arbetstiden den kortaste. Amerikanerna jobbade i genomsnitt 26 procent längre tid och USA hade dessutom aningen större andel av befolkningen i arbete. Detta förklarar merparten av USA:s försprång i BNP.

Pensioneras inte tidigt

Andelen yrkesverksamma i åldern 55-64 år var näst högst i Sverige (över 60 procent), efter en troligen tillfällig topp i USA till följd av landets långa högkonjunktur. Detta strider mot den annars vanliga bilden av att svenskarna vill pensionera sig ovanligt tidigt.

Skatterna är förstås högst i Sverige. Men numera har vi lägre progressivitet än de andra europeiska länderna, utom Nederländerna. Företagsbeskattningen, mätt som andel av BNP, ligger i mitten.

Positivt för Sverige är att näringslivets utgifter för forskning och utveckling tar förstaplatsen, före USA. Vi ligger dåligt till i totala antalet patent, men samtidigt allra högst både i antalet kommersiellt utnyttjade patent och antalet internationella patent, allt räknat per invånare. När det gäller andelen företag som sysslar med spetsteknik (high-tech) ligger vi på medelnivå.

Inom telekommunikationsområdet har vi lägst taxor, både för företag och privatpersoner, och flest telefonlinjer. Sverige har flest datorer i skolan och ligger i övrigt på datorområdet tvåa efter USA.

Svag utbildning

Sveriges svagaste punkt är nog utbildningen. Vi är bra på grundskole- och gymnasienivå med läskunnighet i topp tillsammans med Frankrike och USA och hamnar över genomsnittet i matematik och naturvetenskap. Vi satsar näst mest, som andel av BNP, på utbildningen, efter USA. Vi spenderar mest av alla på den grundläggande utbildningen, men mindre än USA på den högre utbildningen.

I andel högskoleutbildade hamnar Sverige i mitten när det gäller hela befolkningen. Men de yngre, i åldrarna 25-34 år, är sämre utbildade än de äldre och i denna åldersgrupp ligger vi sist. Bara 11 procent i denna ålder har högskoleexamen, mot nästan 30 procent i USA. Även i andra jämförelser av högskoleexamina hamnar Sverige långt ner eller sist, som i till exempel, antal utexaminerade tekniker.

I miljöfrågor är Sverige tvärtemot mot vad som ibland hörs i den officiella retoriken långtifrån bäst i klassen. Vi ligger till exempel ganska högt i utsläpp av kväveoxid och organiska föroreningar men har låga koldioxidutsläpp och använder litet kemiska bekämpningsmedel. Något överraskande är vi särklassigt sämst när det gäller avsättning till naturskyddsområden.