Svenskarnas skuldsättning ökar

Hushållens finansiella sparande ökade förra året när vi blev mer försiktiga till följd av börsraset, men samtidigt ökade även skuldsättningen. De senaste fyra åren har skulderna som andel av den disponibla inkomsten stigit från 95 procent till förra årets 112. Men det är inget problem enligt Gunilla Nyström.

”Det har varit en kraftig utveckling av skuldsättningen de senaste åren, vi väntade oss att den skulle gå tillbaka när börsen föll. Istället skedde en kraftig ökning igen under tredje kvartalet förra året.”

“Men det är inget bekymmer, därför att tillgångsvärdena i form av huspriser har en stabil utveckling. Pristoppen för småhus nåddes i somras, sedan dess har de legat stilla. Problemen uppstår när tillgångsvärdena rusar iväg och drar upp skuldsättningen till en ohållbar nivå, men vi har haft en mer realistisk prisutveckling nu än det var i början av 90-talet”, säger hon.

Huspriserna räknas inte in i de finansiella tillgångarna. Ser man till skulderna i förhållande till den finansiella förmögenheten har även den ökat, men inte dramatiskt. I slutet av 1999 utgjorde skulderna 43 procent av tillgångarna, förra året låg de på 55 procent. Trots börsfall alltså.

”Ett annat skäl till att jag inte är oroad är att hushållen är återhållsamhet med lån till konsumtion, blanco-lånen sjunker”, säger Gunilla Nyström.

Hur kommer det sig att huspriserna har hållit sig uppe trots att börsen fallit i snart två år? ”Det beror på den relativt låga arbetslösheten, låga räntor, höga disponibla inkomster och låg nybyggnation, som håller efterfrågan uppe.”

Nu räknar ju de flesta med att räntorna har passerat botten, vad händer då? ”De relativt modesta höjningar de flesta räknar med påverkar bara priserna på marginalen med tanke på de fortsatt ökande disponibla inkomsterna i år. Skulle vi få en kraftigt ökad arbetslöshet däremot skulle priserna påverkas, men det är det ingen som tror.”

Sparbarometern visar också att sparandet på bankkonto förra året ökade betydligt mer än aktiesparandet, 37 miljarder jämfört med 4 miljarder för aktier. Men som andel av vårt totala sparande ökade bara banksparandet marginellt, från 19 procent i slutet av 2000 till 21 procent i slutet av 2001. Andelen aktier hos hushållen föll från22 till 19 procent.

Barometern tittar också tio år tillbaka i backspegeln och visar att bankinlåningen har fallit från att ha utgjort 44 procent av vårt totala sparande, till förmån för inte bara fonder och aktier utan också individuellt försäkringssparande.

Försäkringssparandet har liksom fonderna fördubblats som andel av vårt sparande sedan 1990. Aktieandelen har ”bara” ökat med 27 procent.