Svenskar villiga ta risken

Den hetaste trenden i fondvärlden just nu är utan tvivel börshandlade fonder, så kallade ETF:er, (Exchange Traded Funds). I juli i år var över 1 000 miljarder dollar placerade i ETF:er i hela världen. I Norden uppgår ETF:ernas kapital ännu bara till en dryg procent av det totala fondkapitalet, men intresset fortsätter att öka snabbt.

Nu finns 55 börshandlade fonder på de nordiska börserna. Handelsbankens XACT Fonder är störst. De nio fonderna stod för 42 miljarder av de 46 miljarder kronor som omsattes i juli. Nästa störst är (eller var) HQ .

Även utländska aktörer kommer och Deutsche Bank noterade närmare 30 ETF:er på Stockholmsbörsen i våras. Satsningen är dock en flopp så här långt. Handeln har varit tunn, delvis till följd av för stora spreadar mellan köp- och säljkurser. Utöver de svensklistade fonderna går det att enkelt köpa utländska ETF:er hos nätmäklarna.

Men informationen om fonderna är svåröverskådlig och mängden EFT:er gör djungeln än snårigare. Du kan som investerare välja att spekulera i uppgång eller nedgång, investera i råvaror eller valutor, ta hög eller låg risk.

– Först och främst bör man dela upp ETF:er i de som har hävstång och de utan. XACT Bull och Bear har hävstång 1,5 och det finns andra XACT fonder som ger ytterligare hävstång. Sådana fonder är till för korta affärer. Ju större hävstång, desto snabbare måste du vara med fingrarna på köp- och säljknappen, säger Jesper Strandberg på Placera.nu. Hävstång 1,5 betyder alltså att ETF:en rör sig 15 procent om den underliggande tillgången (till exempel ett aktieindex) rör sig 10 procent.

– Dels för att effekterna av en svajig börs blir stor, men också för att fonderna varje dag måste omvikta sina placeringar. Det ökar riskexponeringen. Har börsen gått upp kraftigt en dag, viktar man om i portföljen, går börsen sedan ner har man mer pengar som förlorar i värde. Då blir det Ebberöds bank till slut. Därför ska man ha den som en kortsiktig placering.

Trots riskerna är det ETF:er med hävstång som lockar de flesta svenska investerare. Annat är det i USA. Enligt en studie från Cogent Research är det bara en femtedel av de amerikanska privatpersoner som sparar i börshandlade fonder som har fonder med hävstång.

ETF:er utan hävstång rör sig upp eller ner i takt med den underliggande tillgången. De kan man använda för långsiktigt sparande, menar Jesper Strandberg. Ofta brukar den låga förvaltningsavgiften nämnas som en bra anledning, men Jesper Strandberg anser att det framför allt är andra skäl som gör att man ska välja sådan ETF:er.

– Nordnet har fonder som kostar 0,2 i förvaltningsavgift och Avanza har ju sin fond Zero, där du inte betalar något alls. Fördelen med EFT:erna utan hävstång är snarare att du kan sälja och köpa när du vill. Du kan på så vis också komma åt uppgångar i andra länder, bara Stockholmsbörsen är öppen, säger han.

Utöver indexrelaterade fonder finns fonder som lägger fokus på en viss typ av företag, till exempel guldgruvor eller lyxföretag. Dessutom finns så kallade ETC:er, Exchange Traded Certificates, där det underliggande värdepapperet är ett certifikat, guldcertifikat, oljecertifikat eller något liknande.

Medan ETF:er ofta investerar direkt i de instrument som ingår i indexet, använder förvaltare av certifikat sig ofta av syntetisk replikering. Det innebär ytterligare en risk för köparen, även om den är liten för en småsparare.