Svenskar trotsar trenden – köper ”mörkgröna” ESG-fonder

Sparande i fonder som är miljö- och socialt hänsynstagande har växt stort de senaste åren, men nu ser trenden ut att ha vänt. Enligt Financial Times (FT) tog amerikanska investerare ut motsvarande 46 miljarder kronor ur ESG-stämplade fonder bara under april.

Utflödet började redan tidigare. Sedan 2021 har Blackrocks största amerikanska ESG-fond halverats, från runt 260 till 130 miljarder kronor. Samtidigt har USA:s allra största hållbara fond, Parnassus Core Equity, varit en av de största flödesförlorarna två år i rad.

Siffror från fondratinginstitutet Morningstar pekar på ett liknande mönster i Europa. Utflödet från så kallade artikel 8-fonder, eller ”ljusgröna fonder”, som åtar sig att visa miljöhänsyn, var rekordstort under Q4 2023. Samtidigt som artikel 9-fonder, eller ”mörkgröna” fonder, med hållbara investeringar som uttalat mål, för första gången visade ett nettoutflöde under samma period. Alltmedan fonder utan ESG-stämpel drog till sig cirka 175 miljarder kronor netto.

Grön krigsdimma

Ett ”monster av buzzwords“, kallar FT det etiska investeringsområdet, som efter greenwashing nu kan lägga till motsatsen: green hushing. En term för att medvetet spela ner ESG-fokus, främst i syfte att inte provocera den republikanska väljarkåren i USA.

Politiska attacker och skandaler förs fram som förklaringar till att ESG-hypen svalnat. Nyligen tvingades Deutsche Bank-ägda tillgångsförvaltaren DWS betala 19 miljoner dollar i böter för att ha överdrivit andelen ESG-investeringar. I USA har Blackrock och State Street kallats till Vita Huset för att vittna i en undersökning om sektorn agerar emot konkurrenslagstiftningen. Larry Fink, Blackrocks VD och en tidig förespråkare för ESG, har lessnat helt och slutat använda termen eftersom den “helt och hållet gjorts till ett vapen”.

Den politiska krigsdimman hjälper inte ett område vars image lidit av luddighet under framväxten, och ibland slagit knut på sig självt.

När många fonder plötsligt godkände försvarsaktier i sina portföljer med anledning av Ukrainainvasionen, blossade en debatt upp mellan pragmatiker och idealister. Först på senare tid har man från myndighetshåll agerat för att rensa upp i marknadsföringen och räta ut definitionerna av vad ESG-investeringar innebär.

”EU:s regelverk ska skapa mer klarhet för investerarna och ge branschen en enhetlig bild. Men det har tagit tid och det är inte klart ännu. Det har exempelvis kommit nya riktlinjer om fondnamn som innehåller ESG- eller hållbarhetsrelaterade ord, som kommer att implementeras under året”, säger Johanna Englundh, redaktör på Morningstar.

Politisering och luddighet hamnar dock i skuggan bakom den främsta orsaken till ESG-dippen: Svag avkastning.

Sedan årsskiftet har globala hållbarhetsfonder bara givit 11% i avkastning jämfört med 21% för vanliga aktiefonder, enligt en rapport från JP Morgan i maj. Orsaken är bland annat att företag inom förnybar energi gått dåligt ända sedan Ukrainakriget inleddes, samtidigt som ESG-fonderna missat den ovanligt höga avkastningen i fossilbränsleföretag. Likaså har högre räntor straffat alla tillväxtbolag i omställningsbranscher.

ESG med hela Sverige

Men om trenden i Europa och USA är samstämmig så ser det annorlunda ut i Sverige, som var tidigt ute med ESG-fonder och befinner sig vid en annan baslinje.

”Om man med ESG-sparande menar kapital i artikel 8- och artikel 9-fonder, enligt EU:s definition, så ligger 95% av den svenska fondmarknaden i ESG-fonder. Det gör en rak jämförelse med USA svår”, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.

Under 2023 var nettoflödet i Sverige positivt in i ESG-fonder, men givet marknadsandelen är det i princip detsamma som att säga att sparandet ökade i stort. Även under första kvartalet 2024 flödade mer pengar in i ESG-fonderna, men Pettersson noterar att det i proportion till det befintliga kapitalet i olika kategorier investerades mer i Övriga fonder.

”Man kan se det som att icke-ESG-fonder tar en större marknadsandel av ökningen. Runt 25%, trots att Övrigt bara står för 5% av kapitalet”, säger han.

Men på grund av ESG-dominansen i Sverige innebär det inte per automatik att investerare flyr hållbarhet. Bland Övriga fonder finns många hedge- och räntefonder som är svårare att ESG-stämpla.

Polariserat sparande

En signal om att trenden i Sverige skiljer sig från den i USA skulle kunna vara att sparandet i de mörkgröna fonderna ökade under första kvartalet, på bekostnad av de ljusgröna. Ett slags polarisering bort från mittfåran av ”åttor” alltså. Mer Övrigt, men också mer artikel 9.

Ser man till det genomsnittliga inflödet, har det varit sex gånger så stort till mörkgröna fonder, och även sex gånger så stort som till Övriga fonder.

Men bilden nyanseras av att ökningen mot striktare fonder drivs av en indexfond.

”Den klart största artikel 9-fonden är Handelsbanken Global Index Criteria. De har haft ett nettoinflöde hittills på 13 miljarder fram till den sista maj i år”, säger Johanna Englundh på Morningstar.

Att Handelsbankens flaggskepp följer reglerna för artikel 9 innebär att många passiva sparare är investerade i den strängare formen “vare sig de vet om det eller ej”, som Englundh uttrycker det.

Kanske kan man tala om en mild form av green hushing, eftersom betoningen i Global Index ligger på global och index snarare än ESG. När det etiska framhävs tydligt, agerar nämligen svenskarna annorlunda.

Utvecklingen i Svanen-märkta och tidigare prisade Handelsbanken Hållbar Energi, följer den amerikanska trenden och har nära nog halverats från 32 miljarder förvaltade kronor 2021 till 18 miljarder idag.

Även Nordnet registrerar en “amerikansk profil” på flödena: ett utflöde ur artikel 9-fonder både för 2023 och hittills under 2024.

”Artikel 9-fonderna har dock en väldigt liten andel av totala marknadsvärdet, så det rör sig om små belopp i absoluta tal”, säger Marja Carlsson, hållbarhetschef på Nordnet.

Andra kriterier

Fredrik Pettersson påpekar att många investerare ser till helt andra valkriterier än ESG, och att man i Sverige får med hållbarheten på köpet.

”Kanske tycker man en teknikfond låter spännande och så blir det miljöteknik och man hamnar i en nia”, säger Pettersson.

Även Englundh tror att annat än ESG-hänsyn styr investeringsvalen i en situation där de flesta redan sparar i hållbara fonder.

”Absolut mest intressant för svenska sparare den senaste tiden har varit indexfonder, dit går majoriteten av flödet. Och globalfonder som har en stor andel i svenska portföljer. Teknikfonder är också väldigt populära”, säger hon.

Avkastning lägre

Oaktat kundernas medvetandenivå skiftas mer kapital in i artikel 9-kategorin. Enligt siffror från Fondspararnas förening gick en tredjedel av nettoflödet under Q1 dit, trots att bara 5% av kapitalet finns där.

Rörelsen sker trots lägre avkastning i de mörkggröna fonderna.

”Man brukar se att flödena går åt det håll där avkastningen är bäst. Men den genomsnittliga avkastningen i år för artikel 9-fonder ligger på 7,4%. Medan den för artikel 8-fonder ligger på 8,8%”, säger Englundh.

För de senaste 12 månaderna är skillnaden ännu tydligare. ”Åttorna” har givit 13,8% medan ”niorna” ligger på i genomsnitt 9,7%.

Sveriges ESG-tradition är ovanligt stark, men även globalt förblir de hållbara fonderna enorma. Trots den senare tidens utflöde är 7 000 miljarder dollar investerade i etikklassade tillgångar, enligt FT. Det skriver också att net zero-målet blivit norm och bra bolagsstyrning ses som nödvändigt riskhantering, snarare än som en stjärna i kanten.

Inte minst gäller det i Europa där nya regelverk flyttar fram baslinjen. I USA kommer presidentvalet i höst att få stort genomslag på både retoriken och den gröna omställningen i stort.