Svenskar oroar sig mer för arbetslöshet

Totalt visar konsumentindikatorn på ett nettotal på –6, (antalet positiva minus antalet negativa) i september var nettot –5. För ett år sedan var motsvarande tal 23, då trodde bara ett fåtal på en sämre ekonomisk utveckling i Sverige.

Framförallt oroas många av att arbetslösheten ska öka det närmaste året. Men eftersom den svenska sysselsättningen ännu så länge har hållit sig uppe samtidigt som den disponibla inkomsten har ökat är optimismen om den egna ekonomin obrutet hoppfull.

Det är nästan lika många idag som tror att den egna ekonomin ska förbättras det närmaste året som det var för ett år sedan, när vi ännu stod upp till knäna i högkonjunkturen.

”Men det är egentligen logiskt att hushållens optimism inte går ned i år. Sysselsättningen har ökat, om än i långsammare takt, och den disponibla inkomsten har ökat. Även nästa år har vi skattelättnader som bidrar till att öka den disponibla inkomsten. Och även om arbetslösheten ökar blir det som mest med 0,5 – 1 procentenhet, och drabbar därför inte så många människor totalt sett”, säger Jesper Hansson på SCB.

Enligt konsumentindikatorn, CCI, är hushållen lika benägna att handla kapitalvaror idag som för ett år sedan. Samma sak gäller bilköp. Bilförsäljningen fortsätter visserligen att falla, som den har gjort hela året. Men även om antalet inregistrerade bilar föll med 23 procent under tredje kvartalet jämfört med samma period förra året, begränsade sig raset till åtta procent under oktober.

Även i USA har bilförsäljningen hämtat sig i oktober, även om det där har skett med konstgjord andning, i form av nollräntelån från bilproducenterna.

Det här visar möjligen att konsumenterna fortfarande inte har kastat in handduken helt och hållet, utan är mutbara om priset är rätt. Men enligt det amerikanska handelsdepartementet föll konsumtionen med 1,8 procent i september.

Samtidigt blir signalerna från industrin alltmer negativa. Inköpschefernas index faller kraftigt i såväl Sverige som USA. Den statistiken visar också att sysselsättningen i industrin minskar i bägge länderna. Men effekten av sysselsättningsminskningen drabbar inte hushållen i ett slag utan smyger sig på lite i taget, med en viss eftersläpning.

Skattelättnaderna i Sverige och USA kommer då att bidra till en allt mer delad ekonomi i befolkningen, där de som har jobb klarar sig bra och kanske till och med får det bättre, medan de som blir arbetslösa får det mycket sämre.

Nästa vecka, 6/11, har Federal Reserve penningpolitiskt möte och många tror att de då sänker räntan igen, med 0,25 procentenheter. Såväl ECB, som också har möte nästa vecka, som svenska riksbanken har ställt sig mer avvaktande till radikala räntesänkningar efter brandkårsutryckningen efter attackerna mot USA i september.

Framförallt riksbanken sneglar på den stigande svenska inflationen. CCI för oktober visade på fortsatt ökade inflationsförväntningar bland hushållen, vilket riksbanken väger in i sin bedömning. När det gäller riksbanken tror också de flesta bedömare fortfarande på en oförändrad räntenivå under resten av året om inget dramatiskt inträffar.