Kina
Svenska riskkapitalbolag lägger locket på om kinesiska investerare i fonderna
Kinas statliga investeringsfond China Investment Corporation och kinesiska centralbankens valutareserv State Administration of Foreign Exchange (Safe) fortsätter sina internationella investeringar. Tillsammans förfogar de över 2 450 miljarder amerikanska dollar och har investerat stort i börsbolag.
De senaste åren har dock de så kallade alternativa investeringarna, där riskkapitalbolag ingår, vuxit till att omfatta en fjärdedel av de kinesiska investeringarna. Anledningen är att ökade geopolitiska spänningar och granskningar, gjort att kinesiska aktörer hindrats från att investera i väst.
I samband med att ett riskkapitalbolag tar in kapital till en ny fond, så kallad fondresning, är det i regel flera försäkringsbolag och pensionsbolag som står redo att öppna portmonnän för att sprida riskerna och få avkastning. Men till skillnad från börsbolag och aktiebolag behöver inte de som lagt in pengarna i fonderna vara publika.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Genom att investera i riskkapitalbolagens fonder kan den kinesiska staten enkelt flyga under radarn och samtidigt vinna inflytande över viktiga tillgångar i utlandet.
En femtedel från Asien
Ett av världens största riskkapitalbolag, svenska EQT, stängde nyligen sin senaste fond på 245 miljarder kronor. Grundaren och den tidigare VD:n Conni Jonsson och hans team på riskkapitalbolaget har under lång tid gjort affärer i Kina.
När Affärsvärlden hör av sig för att fråga om kinesiska investerare tackar bolaget nej till intervju och hänvisar till att de inte vill uttala sig om specifika investerare eller vilka länder investerare kommer ifrån. EQT hänvisar till att riskkapitalbolaget ingår olika sekretess- och integritetsavtal med fondinvesterarna, vilket innebär att EQT inte kommenterar åtaganden från enskilda investerare eller länder. Däremot rapporterar bolaget allokeringar på aggregerad regional nivå. I årsrapporten för 2022 framgår att 23% av bolagets fondinvesterare har sin bas i APAC, det vill säga Asien-Stillahavsregionen.
Det är den senaste siffran som EQT presenterat på det här sättet. Eventuell ökad kinesisk aptit på västbaserad PE-firmor efter det ryska anfallskriget i Ukraina reflekteras alltså inte i dessa siffror.
En presstalesperson för EQT lyfter fram att “EQT alltid gör noggranna utvärderingar av samtliga investerare, oavsett geografisk hemvist, utöver sedvanliga kundkännedomsprocesser.”
Enligt Financial Times, som baserar sina uppgifter på källor med insyn, och på regulatoriska dokument, så har de svenska riskkapitalbolagen EQT, Nordic Capital och Triton tagit in kinesiska statliga pengar i sina fonder. De sällar sig till en rad andra stora internationella riskkapitalbolag, såsom Carlyle, Permira, BC Partners, Brookfield, CVC Capital Partners, Blackstone, Ardian, Bridgepoint, Hg Capital, Eurazeo och Global Infrastructure Partners.
Mindre intresse från Asien
Riskkapitalbolaget Nordic Capital stängde hösten 2022 sin elfte fond, vilken landade på 100 miljarder kronor. “Vi har behållit ett starkt momentum där våra senaste fonder gjort noggranna allokeringar i attraktiva investeringar”, sade Nordic Capitals VD Kristoffer Melinder i ett pressmeddelande i samband med att han utsågs till en av Europas 50 mest inflytelserika PE-spelare för sjätte året i rad.
Riskkapitalbolaget är dock fåordigt om de kinesiska investerarna. Kommunikationschefen på Nordic Capital låter hälsa: “Vi har sedan många år en policy att vi offentliggör regioner och typ av investerare, men inte enskilda investerare eller vilka länder de kommer ifrån”, och tillägger:
“Vi har ett stort intresse från internationella investerare som vill investera, men har inte sett att just intresset från just Asien skulle ha ökat de senaste åren.”
I Nordic Capitals årsrapport för 2022 framgår att 23% av kapitalet i den senaste fonden kommer från Asien. Som jämförelse var det 17% av kapitalet som kom därifrån i den tionde fonden, enligt årsredovisningen för 2020.
Säger nej
Riskkapitalbolaget Altor stängde i januari sin senaste fond på 34 miljarder kronor. Altors presstalespersoner uppger att bolaget aldrig fått in kinesiskt kapital i någon av fonderna eller haft kinesiskt kopplade investerare. Men känslighet i att prata om kinesiska investerare är ändå påtaglig. När Affärsvärlden ber om en intervju om varför Altor går en annan väg än de andra svenska riskkapitalbolagen tackar man nej till intervju. Förklaringen: det är inte ett område riskkapitalbolaget vill beröra.
De källor i branschen som Afv pratat med lyfter fram att det kan ses som brist på transparens, men att det är svårt att berätta om investerare eftersom det kan skada både relationer och affärer. Populariteten för kinesiska investera är ganska begränsad eftersom det innebär en viss politisk risk att associeras med dem.
En annan aspekt som kan påverka investeringarna framöver är den nyligen införda lagen om utländska direktinvesteringar, som också kan påverka investeringsmöjligheterna för utländska aktörer.
Har fond för delfinansiering
Även riskkapitalbolaget Triton, som grundades 1997 av nuvarande VD:n Peder Pråhl, är också fåordiga kring sina kinesiska investerare.
“Vi redovisar endast var våra investerare kommer ifrån på regional nivå”, säger en talesperson för bolaget till Afv. Enligt Tritons hemsida kommer 11% av kapitalet till fonderna från Asien-Stillahavsregionen.
Det finns samarbete mellan kinesiska investerare och riskkapitalbolaget Triton genom fonder på andra sätt. Förra vintern kunde Affärsvärlden berätta att Triton har en fond registrerad i Luxemburg tillsammans med China Investment Corporation, Kinas största statliga förmögenhetsfond, som går under namnet Triton China Expansion Fund.
Till skillnad från det svenska bolaget föredrar CIC att vara mer publika med sina västerländska samarbeten. På förmögenhetsfondens hemsida publiceras uppdateringar om forum och samtal som förs. Så sent som i november förra året träffade Tritons Frankfurt-baserade managing partner Martin Huth det kinesiska statliga bolaget China Investment Corporations styrelseordförande Peng Chun i Kina. Med på mötet var även David Rubenstein från riskkapitalbolaget Carlyle och de diskuterade bland annat den globala ekonomin, marknaden, det geopolitiska landskapet och samarbeten på flera fronter.
Kinafonden är dock inte en klassisk plattformsinvesteringsfond, utan har till syfte att underlätta delfinansieringen för Tritons portföljbolag som vill expandera i Kina.
SVENSKAR PÅ BESÖK
Genom CIC’s pressreleaser ges man i alla fall en liten inblick i vilka västerlänningar som flyger över till Kina för att träffa investeringsfonden. Endast fyra möten har hållits som har varit av sådan dignitet att de genererat pressmeddelande senaste halvåret. Sverige är välrepresenterat.
16 november 2023: Möte mellan David Rubenstein från Carlyle, Tritons Martin Huth och CIC-ordförande Peng Chun.
16 oktober 2023: Möte mellan Jacob Wallenberg, ordförande Investor AB och chief investment officer Ju Weimin. Samtalen ska ha handlat om “globala marknadstrender”, det “geopolitiska landskapet” och “möjliga samarbeten”.
13 oktober 2023: Larry Fink, ordförande för BlackRock, satt ner med Peng Chun för att diskutera bland annat “regionala investeringsmöjligheter”.
27 september 2023: Goldman Sachs-toppen John Waldron träffar Peng Chun för att bland annat diskutera utvecklingen av China-US Industrial Cooperation Fund.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.