Byggveteranen: ”Svenska myndigheter håller uppe organiserad brottslighet”

”Det finns så extremt mycket pengar i systemet, hundratals miljarder varje år och en stor del hamnar i kriminella fickor.”

Hon talar snabbt i telefon. Vinddraget från händer som gestikulerar nästan hörs från andra sidan luren.

Jessica Löfströms är en pionjär inom branschen. För 21 år sedan grundade hon Expandera Mera, ett bemanningsföretag nischat för bygg och anläggning. Genom åren har hon bland annat fått utmärkelser som SvD:s affärsbragd och Kungliga Patriotiska sällskapets näringslivsbragd.

Hon har även grundat Ansvar Säkerhet, ett bolag som verkar för att motverka fusk och stoppa kriminalitet inom främst inom byggbranschen men även andra utsatta branscher. De hundratals miljarderna som hon talar om är beloppen för offentlig upphandling.

Svenska myndigheter gör upphandlingar för drygt 780 miljarder kronor årligen, varav 126 miljarder är inom byggbranschen. 126 miljarder är mycket pengar. Det motsvarar kostnaden för två och en halv Nya Karolinska Solna.

Jessica Löfström berättar att byggsektorn har kantats av problem med svartarbete länge.

”Det har alltid varit omkring 10% svart arbetskraft inom sektorn, sådan är branschen. Förr om åren var upplägget ofta att folk antingen gick på A-kassa eller fick sjukpenning och jobbade svart vid sidan av”, säger hon.

Men runt 2015 såg Jessica Löfström att något började hända inom branschen. Byggandet av såväl bostäder som infrastruktur hade varit eftersatt i många år, men nu skulle det äntligen ta fart.

Kriminella nätverk Europa och Ryssland

”I samband med flyktingkrisen under 2015 behövde mycket bostäder och infrastruktur byggas väldigt snabbt för att klara den ökade befolkningsmängden. Äntligen skulle byggandet ta fart tänkte vi, men ändå fick vi inga order från de stora byggbolagen. Vi förstod ingenting, det gick inte ihop.”

Mysteriet klarnade när Jessica Löfström började förstå hur det låg till.

”Vi fick höra från de stora byggföretagen att vi var för dyra, att vi måste halvera priset, för det gjorde minsann våra kollegor.”

Hon menar att de så kallade kollegorna visade sig vara utländska bolag som fuskade med avtal, skatter och sociala avgifter.

”Vi har som alltid sett svartjobb inom byggbranschen, men det här var något nytt, stort och välorganiserat från kriminella nätverk från Europa och Ryssland. Det har eskalerat för varje år sedan dess. Jag skulle säga att vi aldrig har haft så mycket kriminell verksamhet i byggsektorn som nu och gapet mellan vit och svart lön är större än någonsin”, säger Jessica Löfström.

Lön under 30 kr i timmen

I slutet av april skrev Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss en krönika i Affärsvärlden om färska analyser som bolaget gjort av underentreprenörer från Baltikum, Polen och Slovakien/Tjecken inom byggsektorn. Resultatet visade att samtliga fuskade med löner, skatter och sociala avgifter.

Affärsvärlden har tagit del av Veidekkes analyser som visar att flera av bolagen betalar löner på under 30 kronor i timmen. Den lägsta lönen som fanns dokumenterad i granskningen låg på 22,70 kr i timmen.

”Min personliga tro är att minst 50% men kanske så mycket som 90% av de utlandsregistrerade bolagen från Östeuropa har fusk som konkurrensstrategi. Till följd av hårt kostnadstryck från beställarna har flertalet större byggföretag dragit ned på egen personal och använder idag dessa företag som underentreprenörer i relativt stor skala”, skriver Lennart Weiss.

Lönerna för vit arbetskraft inom byggbranschen ligger ungefär på 220 kronor i timmen beroende på geografisk ort, exklusive arbetsgivaravgifter på 30% som tillkommer.

Byggbolagen skär ner på antalet yrkesanställda

Peab och Skanska är de två största byggbolagen i Sverige. Sedan 2005 har antalet anställda yrkesarbetare minskat hos båda bolagen samtidigt som omsättningen har ökat.

Enligt Kerstin Danasten, presschef på Peab, är det sjunkande antalet anställda yrkesarbetare hos bolaget ett resultat av att branschen har förändrats. Hon säger att för 15 år sedan byggde de, och andra liknande aktörer, det mesta själva från ax till limpa.

“I dag byggs det på ett annat sätt med till exempel större inslag av prefabricerade byggelement och då behövs också andra typer av specialister i olika faser av ett bygge. Vi har nolltolerans mot alla typer av brott och har en rad initiativ för att motverka detta, bland annat en specialistgrupp som jobbar med leverantörskontroller och så har vi utökat tredjepartskontrollerna på våra arbetsplatser.”

Hon säger att för att komma åt fuskande underentreprenörer måste branschen och politiker ta ett helhetsgrepp tillsammans.

”I Finland exempelvis måste både huvudentreprenörer och underentreprenörer lämna uppgifter till staten som sedan korskörs i myndigheternas system, det gör det lättare att upptäcka tidigt när något inte stämmer. Vi kan såklart aldrig vara 100% säkra på att det inte förekommer svart arbetskraft bland våra underentreprenörer men vi gör allt vi kan för att säkerställa att det inte sker”, säger Kerstin Danasten.

Bengt Staaff är regionchef Stockholm husbyggnation på Skanska och säger att bolaget jobbar kontinuerligt med uppföljningar kring sina underleverantörer.

”Vi har minskat såväl tjänstemän som antalet yrkesarbetare för att anpassa oss till marknaden i Stockholm. Vi jobbar nära våra leverantörer och har bra processer och rutiner för att säkerställa att vi inte får in oegentligheter. Helt säker kan jag såklart inte vara på att vi inte har fuskande företag bland våra underentreprenörer men vi har även resurser och stöd på inköpssidan som jag förlitar mig på”, säger Bengt Staaff.

Pris används som utslagsfaktor

Jessica Löfström är kritisk till att de svenska byggföretagen anlitar underentreprenörer i allt större utsträckning. Hon ger även en känga till svenska myndigheter som hon tycker borde ställa högre krav på kontroller av leverantörerna och deras underentreprenörer vid upphandlingar, samt bli bättre på att sålla bort anbud som helt enkelt är för billiga. Domen landar som en pisksnärt.

”Det är svenska myndigheter och de börsnoterade byggbolagen som håller uppe den organiserade brottsligheten inom branschen”, säger hon.

Henrik Grönberg är jurist på Upphandlingsmyndigheten. Han berättar att det är varje upphandlande myndighet som beslutar om hur kvalité och pris ska viktas i jämförelsen. Han säger dock att för offentliga upphandlingar mot byggsektorn är det vanligast med skarpa kvalitetskrav, alltså icke-förhandlingsbara minimikrav, som måste uppfyllas och sedan använda priset som utslagsfaktor.

”Kvalité är en utmaning eftersom det är svårt att kvantifiera och jämföra. Sedan ska man inte glömma att det är våra skattepengar det handlar om, vi ska inte betala mer än nödvändigt. Självklart kommer priset alltid att ha en stor betydelse.”

Han säger även att uppföljning och kontroller är en stor utmaning för myndigheter.

”För att exempelvis kontrollera att leverantörernas anställda har fått lön skulle man behöva samla in kontoutdrag för att säkerställa att löneuppgifterna som bolaget uppger faktiskt stämmer. Det är både svårt och känsligt”, säger Henrik Grönberg på Upphandlingsmyndigheten.

Enkelt att överklaga

På Upphandlingsmyndighetens hemsida framgår det att varje myndighet är skyldiga att ifrågasätta anbud med misstänkt låga priser. Om leverantören inte kan förklara det låga priset på ett tillfredsställande sätt ska sådana anbud förkastas.

Jessica Löfström menar att klausulen inte gör någon skillnad i praktiken eftersom det finns starka incitament för statligt anställda att anta det billigaste anbudet. Annars kan det resultera i mödosamma efterdyningar.

”Föreställ dig att en kommun ska bygga en ny skola. Det sker kanske var tionde år, inte särskilt ofta med andra ord. På kommunen sitter någon stackare som ska upphandla den där skolan och som inte har tillräcklig med kunskap kring tillvägagångssätt. Hur löser man det? Jo, man riskminimerar. Genom att ta det billigaste anbudet kan ingen av de andra anbuden överklaga och påstå att de hade ett bättre erbjudande eftersom kostnaden är lättast att jämföra. Sedan är problemet löst”, säger hon.

Henrik Grönberg på Upphandlingsmyndigheten bekräftar att det är enkelt för leverantörer som blivit bortvalda i en offentlig upphandling att pröva ett beslut i domstol.

”Leverantören kan då argumentera för att de ger sig in i ett nytt affärssegment och hellre går med förlust och får myndigheten som referens exempelvis. Om leverantören får rätt ska upphandlingen antingen rättas eller göras om”, säger han.

Under 2020 publicerade Skatteverket att de svarta inkomsterna i Sverige beräknas uppgå till 90 miljarder kronor årligen. Jessica Löfström uppskattar siffran till mer än det dubbla.

”Jag säger 200 miljarder utan att blinka. Mörkertalet är enormt”, säger Jessica Löfström.