Svenska kronan är rekordsvag: ”Totala misslyckandet för en centralbank”

Kronraset har tilltagit efter Riksbankens höjning av styrräntan med 100 punkter. En dollar har aldrig kostat så många kronor och ören som under tisdagen, då en dollar kunde växlas in för uppåt 11 kronor och 40 öre.  

En dollar kostar idag 25% mer i svenska kronor än den gjorde vid årsskiftet. Kronans försvagning är i nivå med det brittiska pundet och den japanska yenen. Endast ett fåtal valutor har försvagats mer mot dollarn, som ungersk forint, ukrainsk hryvnia, turkisk lira och argentinsk peso, visar Affärsvärldens genomgång.

Ryska rubeln är den valuta som förstärkts mest mot dollarn under året med 29%. Men som Affärsvärlden tidigare rapporterat om beror det på att Ryssland dopat växelkursen. Bland annat genom att tvinga ryska exportörer, primärt av olja och gas, att växla in 80% av exportintäkter till rubel.  

CentralbankerKrönika

Sluta lita på Ingves

“Riksbankens ansvar”

Varför försvagas då kronan? Den oberoende finansanalytikern Peter Malmqvist menar att ett tungt ansvar vilar på Riksbanken. Sent påkomna och drastiska räntehöjningar har sänkt kronan.

”Det måste vara det totala misslyckandet för en centralbank. För att bromsa allt som nu rusar fram tvingas de slänga in både ankare, dra i handbromsen och vända seglen mot vinden. Det destabiliserar och vi kommer tvingas betala för det under det kommande året ungefär”, säger han till Affärsvärlden. 

Att den svenska kronan försvagas är dock ett mönster som upprepar sig från tidigare börsnedgångar under 2000-talet.

”I de riktigt stora börskrascherna försvagas kronan. Det hände i IT-kraschen. Det hände i finanskraschen 2008–09. Och det händer i den här kraschen”, säger Peter Malmqvist.

Dålig valuta i orostider

Kronans försvagning drivs på av utländska investerare, som drar sig undan när det råder osäkerhet kring valutautvecklingen. I det svenska fallet blir det särskilt kännbart, då den långsiktiga trenden är att den svenska kronan försvagas mot andra valutor, menar Peter Malmqvist.  

”Det handlar inte om att de misstror landet, utan ett krasst konstaterande att det här brukar hända med den svenska kronan vid börskrascher. Svenska kronan är en dålig valuta att ha i orostider har det visat sig, rätt och slätt”.   

Men även stora svenska exportföretag har en viktig roll att spela eftersom de liksom internationella investerare sysslar med förskjutning av valutapositioner.  

”Deras finansavdelningar läser samma kurvor som jag och säger ‘Det här känner vi igen. Nu har vi en period som 2008–09 och ska nog inte växla in till svenska kronor i detta nu’”, fortsätter Peter Malmqvist

Stirrat blint på KPI

Att mindre valutor försvagas i osäkra tider hör till vanligheterna och drabbar långt ifrån bara den svenska kronan. Peter Malmqvist menar dock att den svenska penningpolitiken är en viktig förklaring till att fallet blivit djupare, då Riksbanken haft längre perioder av minusränta än många andra centralbanker. 

”Vem vill placera pengar i Sverige eller växla in exportinkomster till kronor som du får sämre avkastning på din likviditet än om du håller kvar det i euro eller dollar?”.  

ValutorKrönika

Martin Enlund: Sluta låtsas – svenska kronor är inte riktiga pengar

För att upprätthålla inflationsmålet har Riksbanken stirrat blint på konsumentprisindex, enligt Malmqvist.

”Tvåprocentsmålet är heligt. Vi har fått KPI-stabilitet, men också total instabilitet i allt som kan ge tillgångsinflation – det vill säga fastigheter och aktier. Där ligger Sverige i topp i alla internationella mätningar, men det är det ingen som bryr sig om. Och trots det har vi misslyckats med att nå inflationsmålet”. 

När vänder det uppåt för kronan?  

”Den kommer stärkas igen först när börsturbulensen har ebbat ut.”