Makro
”Svenska hushåll sticker ut – deras position är svagare”
Peder Beck-Friis är en av många svenskar i London som startade karriären på Goldman Sachs, men därefter tog han det ovanligare steget att forska sig till en doktorstitel i makroekonomi vid universitetet i Oxford. Idag är han senior vice president på PIMCO, som släppt en tillförsiktig prognos för de kommande 6–12 månaderna.
Svenskar sticker ut
PIMCO:s basprognos inför 2023 är att inflationen faller, givet att både utbud- och efterfrågesida normaliserats. Förutsatt att den heta arbetsmarknaden i USA och Europa sätter käppar i hjulet. För Sverige ställer man samma utsikter, med reservation för att kronkursen påverkar, och att hushållens position är svagare.
”Jämfört med de stora länderna i EU sticker svenska hushålls höga skuldnivå och räntekänslighet ut. Medan den gått ner på andra håll sedan finanskrisen, till exempel här i Storbritannien där andelen fast ränta ökat, har det gått i motsatt riktning i Sverige. De största tappen på fastighetsmarknaden har vi sett i länder med den högsta andelen bolån med rörlig ränta, till exempel just i Sverige och på Nya Zeeland”, säger han.
Globalt är däremot hushållens balansräkningar starka och banksystemet i Europa i bättre skick än för tio år sedan. Det tror Peder Beck-Friis kommer att leda till en mildare recession än vanligt, men han ser en risk att den kan bli mer utdragen eftersom inflationen gör det svårare för centralbankerna att ge finans- och penningpolitiskt stöd.
Räntepapper inte svenska placerares specialitet
Mot den makroekonomiska kulissen menar PIMCO att aktier blir mindre attraktiva för investerare.
Men den svenska börsen gick upp över 10% bara i januari. Hur hänger det ihop?
”Aktiemarknaden har framför allt reagerat på att energipriserna gått ner och att Kina öppnat upp. Värderingarna har blivit mer attraktiva i de flesta tillgångsklasser, men vi fokuserar framför allt på obligationsmarknaden som blivit betydligt mer attraktiv jämfört med än de 10 senaste åren”, säger Peder Beck-Friis.
Beck-Friis tror att när inflationen går ner så kommer korrelationen mellan aktiemarknaden och räntorna att gå tillbaka till negativ.
På vilket sätt kan en placerare i Sverige vara aktiv på obligationsmarknaden?
”Svenskar har en stor andel av sitt kapital i aktier och historiskt sett väldigt litet i räntepapper. Det skiljer sig från övriga världen. Men det finns förstås många möjligheter för privatpersoner att investera i fixed income”, säger han och fortsätter:
”När vi går in i en recession så föredrar vi lågrisk-delen av obligationsmarknaden, men det handlar inte bara om statsobligationer utan även strukturerade produkter med AAA-rating. De har i många fall har en högre förväntad avkastning än företagsobligationer med lägre kreditbetyg.”
I Sverige är intresset stort för fastighetsobligationer, men idag prissätts de som om företagen står nära ruinens brant. Till exempel blev Balder nyligen degraderad av Moody’s till under investment-grade. Är det rättvist? Vad händer där?
”Vi kommenterar inte enskilda bolag, men med Sveriges höga räntekänslighet och fallande fastighetspriser kanske det inte är någon stor överraskning att priserna på vissa fastighetsobligationer går ner”, säger Peder Beck-Friis.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
