Svenska chefer måste jobba hårdare

Vi har haft ögonen på honom länge. Redan för tolv år sedan utmärkte han sig genom att bli rekordung börs-vd i verkstadsbolaget Kanthal. För tre år sedan var han självskriven på tio-i-topp-listan när Affärsvärlden började ranka de yngre uppstickarna i näringslivet. Och i somras gjorde han entré på tidningens framsida för första gången, vilket i detta sammanhang ska tolkas som en fjäder i hatten.

I dag tar Ola Rollén, 40, plats i näringslivets finrum. Han tilldelas utmärkelsen Årets ledare 2005. “Det närmaste jag kommer ett Nobelpris”, sa pristagaren när juryns ordförande Arne Mårtensson ringde och berättade.

Just det, Ola, bättre kan det inte sägas. Sveriges finaste ledarskapspris är nu inne på sitt tjugoandra år och har vandrat mellan duktiga chefer som Marcus Storch, Carl-Henric Svanberg och Lars-Johan Jarnheimer.

Årets ledare är en viktig tilldragelse för Affärsvärlden. Vi har många chefer som läsare och sätter stor tilltro till ledarskapets betydelse för framgångsrika bolag. Därvidlag är vi inte ensamma. Framgångsrika kapitalägare, såväl industrifamiljer som private equity-bolag, har satt i system att knyta till sig duktiga chefer. Optionsprogrammen var ingen fluga som försvann med börskollapsen för fem år sedan, tvärtom är jakten på de leveranssäkra ledarna minst lika intensiv idag.

Sverige har en rik historia av duktiga företagsledare, men det är naivt och riskabelt att tro att det hänger ihop med det i Sverige världsberömda begreppet “svenskt management”. Att vi har producerat fler storföretagschefer per capita än något annat land i världen kan ha andra förklaringar än nationell ledarstil. Snarare hänger det ihop med att vi har oproportionerligt många storföretag att göra internationell karriär i. Gräddfil brukar det kallas.

Innerst inne vet vi nog alla att ekonomer och ingenjörer från svenska högskolor och universitet i decennier getts en snitslad bana till internationella chefsjobb i svenska storföretag. Det börjar med traineejobb vid 25, vid 30 får man ratta ett dotterbolag i Indien och vid 40 ett affärsområde. Sedan hem till HK och slåss om vd-jobbet. Kolla bara hur många svenska toppchefer som fostrats hos ABB. Sverige har varit strebrarnas paradis.

Men precis som industriarbetare, byggnadsarbetare i Vaxholm och snart även tandläkare så är inte heller eliten i näringslivet, storföretagens chefer, vaccinerade mot globaliseringen. Världen är platt också i ledningsrummen och konkurrensen ökar om topposterna. Allt fler vd-poster i börsföretag ges till utlänningar. Storföretag som H&M, SKF, Astra Zeneca, ABB, Skanska, Stora Enso och MTG styrs i dag av utländska direktörer.

Håller svenska chefer i den internationella konkurrensen? Svaret på den frågan kanske inte är lika självklart längre. Därför är det hög tid att börja diskutera hur svenskt ledarskap kan förbättras och återfå lyskraft. Att dela ut utmärkelsen Årets ledare till de mest framgångsrika cheferna är Affärsvärldens och rekryteringsföretaget Korn Ferrys strå till stacken.

Grattis, Ola Rollén!

***
Du läser väl Affärsvärlden på nätet också? Om inte är det dags att börja nu. I höst har vi ökat tempot betydligt. Varje dag får du massor av nyheter och kommentarer som endast publiceras på affarsvarlden.se. Sajten blir alltmer populär. I oktober ökade vi antalet läsare med över 30 procent till 156 000. Nytt all time high. Nu har även annonsörerna äntligen fattat galoppen. Webben har blivit en lönsam medieaffär. Det gynnar läsarna.

***
Är affärerna lönsammare utanför börsen? På det temat håller Affärsvärlden seminarium på Strand Hotel i Stockholm i morgon, torsdag . Deltagare är några av Sveriges smartaste riskkapitalister. Maila vår seminarieboss Alex Villman (alex.villman@et.se) om du är intresserad av de sista biljetterna.