Svenska bakslaget efter pandemin: Dåligt rustat för lågkonjunktur

När coronapandemin lamslog världen i mars 2020 stod världens länder inför flera val. I länder som Norge, Danmark och Storbritannien infördes lockdowns och kraftiga begränsningar över hur verksamheter och människor fick agera.

I Sverige fortsatte livet i jämförelse som vanligt, men med viss avhållsamhet från sociala sammankomster och att restauranger med alkoholtillstånd stängde senast klockan 20.00, i hårda drag.

Men den svenska friheten kostade, visar det sig.

Tiondel sparat i Storbritannien

Enligt en färsk rapport från Deutsche Bank, som brittiska finanstidningen Financial Times hänvisar till, gjorde lockdowns att andra länders befolkning sparade desto mer. Den tyska storbanken uppskattar att Storbritannien och Kanadas hårda restriktioner resulterade i att drygt 10% av BNP i mars 2023 fortfarande ligger sparkontona, medan det för exempelvis euroländerna och Australien är 5% av BNP som fortfarande ligger kvar i ladorna.

Detta extra sparande har nu blivit en välkommen buffert för invånarna i dessa länder när räntor och inflation stigit.

Motvind för Sverige

För Sveriges del, vars folkhälsomyndighet inte uppmanade till att stänga ner samhället, blev det inget extra sparande att tala om. Tvärtom var den svenska sparkvoten ner cirka 7% av BNP i mars 2023. Som jämförelse hade USA en negativ sparkvot på drygt 1% av BNP, medan Norge har runt 2% av BNP sparat.

Sverige har alltså redan börjat kalasa på sin sparbuffert inför en kommande lågkonjunktur. Eller, som Financial Times avslutar artikeln: Definitely bad news for Sweden though.