Svensk tillväxt mattas

”Vi räknar med att detaljhandeln får ser en svagare utveckling under första halvåret, men under andra halvåret blir den i gengäld högre, konsumtionen skjuter fart”, säger Carl Eckerdal, nationalekonom på Handelns utredningsinstitut.

Ser man till detaljhandelsförsäljningen så uppvisade den en negativ omsättningstillväxt med 0,5 procent. Enligt Carl Eckerdal är detta inte en vidare stor minskning eftersom det sker mot bakgrund av en mycket stark detaljhandelsförsäljning i februari förra året, plus 10,5 procent.

Prognosen för den privata konsumtionen i år är nedskriven till 2,6 procent, och enligt Carl Eckerdal ska det tolkas som en stabil tillväxt.

De branscher som tar stryk är främst elektronik- och möbelhandeln. Dessa redovisar försäljningsförändringar under genomsnittet för sällanköpsvarubranschen. Den stora vattendelaren går mellan dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln påverkas inte i samma utsträckning som sällanköpsvaruhandeln av konjunkturskiftningar eftersom livsmedel ingår i denna grupp.

”En viktig förklaring till att den privata konsumtionen minskat är att börsen faller. Samtidigt har det kommit rapporter om att världsekonomin tappat styrfart. Rent psykologiskt kan det ha fört med sig att svenska hushåll känt en minskad köplust”, säger Carl Eckerdal.

Han påpekar dock att det ekonomiska utrymmet de facto inte försämrats för hushållen. För flertalet har de disponibla inkomsterna i år gynnats av sänkta inkomstskatter, ökade löner, fortsatt låga räntor och ett lågt inflationstryck.

Den främsta orsaken till den långsammare konjunkturutvecklingen i Sverige är den allt sämre utvecklingen i USA, påpekar HUI i sin konjunkturrapport. En något svagare europeisk konjunktur tillsammans med en mycket svag amerikansk utveckling påverkar vår export negativ. Detta motverkas till viss del av en allt svagare krona. Även den amerikanska börsoron leder till minskad köplust hos de svenska hushållen, den privata konsumtionen blir inte längre samma drivmotor i den svenska ekonomin.

En annan tillväxtbroms är de minskade investeringar, i synnerhet IT-investeringar. Dessa har avtagit markant om man jämför med året innan. En ytterligare broms för tillväxten är att antalet nya företag mellan 1997 och 2000 stannade vid drygt 23 000. detta kan jämföras med statsminister Göran Perssons mål om 100 000 nya företag fram till år 2000.

HUI pekar dock på att den svenska ekonomin trots allt inte avmattas lika kraftfullt som den amerikanska beror på väsentliga styrketecken i den svenska ekonomin. Belåningsgraden hos hushåll och företag har inte ökat lika mycket som jämfört med slutet av 1980-talet.

HUI bedömer därför att den svenska ekonomin nu kommer att anpassas till mer normala tillväxtnivåer, och räknar med att den potentiella tillväxten ligger på 2,5 procent i år och sedan går långsamt uppåt mot en tillväxt strax under 3 procent.